Vad gör man med en Söndagsmorgon ??

Söndag morgon. Klockan är 05:30 och man är klarvaken.. Spanar ut och det är inte riktigt ljust ute. 7 grader "varmt" ute. Inga dimmor hemmavid, men härligt morgonljus. Frågan man ställer sig är om man skall ligga kvar i sängen, eller bege sig ut med kameran ??

Efter att man legat kvar i sängen, utan att somna om, så fattas beslutet att ge sig ut i alla fall. För sent för att fånga en soluppgång vid kusten, men varför inte sätta sig och passa på forsärlorna jag "hittade" häromdagen ?? Bestämt, och packar ner nödvändig utrustning för detta "äventyr". På plats, och sätter mig tillrätta en bit ut i forsen. Några grenar hänger ut över forsen och jag känner mig lite som en doldis. Perfekt! Har 28:an på och tar ett skott ut över mitt "revir".

Lite morgondimmor döljer sig kvar, men det syns inte så tydligt. Monterar på 400:an, och höjer ISO till 800. Efter 5 minuter, ser jag en forsärla, och spanar efter den. Dock så fick den för sig att inte visa sig på bild. Ett skott fick jag på den uppe i en buske. Med risk för att inte bli totalsågad, så väljer jag att inte presentera den. Sittar och spanar vidare. Under tiden riktar jag in mig på en sten, som tydligt visar vattenlinjen, då det är lite liv i forsen.

Kikar efter ärlorna, men de lyser med sin frånvaro. Solen börjar bli varm, och det är verkligen behagligt att sitta här. Okej, ett annat skott då..

Efter en och en halv timme, bryter jag upp och går över en bro till andra sidan, där det finns en äng. Kanske man hittar något där ?? Solen har värmt bort alla dimmor, men inte rått på morgondaggen till fullo än. Spindelnäten är verkligen exponerade i ljuset.

Inser att slaget är förlorat, och vandrar mot bilen igen. Kommer ut på vägen, och i motljuset uppenbarar sig ett par spindelnät, med innehavarna i fokus också. Byter till 70/200 och tar ett par sista skott denna underbara morgon.

Detta..

Och slutligen det här..

Tack och hej..

/Tobbe

Nio kvadratmeter...

Tre gånger tre meter. Nio kvadratmeter i skogen. Vad kan man hitta där ?? I dessa tider, när hösten närmar sig, så visar sig svampen i mossan. Mycket svamp finns det, samt att man hittar svamp i många skepnader samt färger. Vad menas då med nio kvadratmeter ??

Satt hemma denna eftermiddag. Tösen var hos en kompis, frugan jobbade, vädret var verkligen lynnigt. Solen sken, men i nästa minut öste regnet ner, och så höll det på. Vad göra ?? Inget hemma som behövdes göras, så jag satte mig ner och funderade på vad jag ville göra. Efter en stund kom jag på ett tema för dagens utflykt. "Svamp" !!! Det vill jag fånga på något sätt.

Packade ner de två "plaströren" i väskan och begav mig iväg till en storskog inte långt hemifrån. På plats hittar jag en liten täppa på ungefär tre gånger tre meter. Lite olika svamp hittas faktiskt.

Monterar makrot och beger mig ner i mossan. Dessa svampar är inte så stora att de klassas i svampboken jag har hemma, ja förrutom den "gula fingersvampen"  då.. Utmaningen ligger i att hitta komp utifrån förutsättningarna, och inte "art-bilder", så därav det lite märkliga ljuset bakom dessa..

Att ligga i mossan bland myror, spindlar och andra insekter bekommer inte mycket alls. Myggen är värre då. Surrar runt en och är allmänt jobbiga.

Kör vidare på en "ätbar" variant. "Gul fingersvamp".. Faktiskt så skrivs det om att man skall undvika denna, då det finns en lömsk artvariant, som inte är ätlig. Jaja, bäst att hålla sig till kantarellerna och sopporna då.

Med makrot på, så kommer man närmare de små varianterna. Säkert finns dessa artbestämda och katalogiserade, men knappast att de klassas som matsvampar, då storleken faktiskt har betydelse här. Skulle nog varit orimligt att plocka på sig några liter av dessa arter, som har storleken av en tändsticka.

Eller som i detta fall en mindre knappnål.

Många av dessa små svampar lever i symbios med sin "värd". Tillsammans med bakterier och animaliska småorganismer bildar de humus av organiskt avfall. Så de är ett viktigt bidrag till vår natur.

Med ca:10.000 arter är det svårt att veta alla varianter av dessa naturens nedbrytare (inget man tänker på när man fyller korgen med goa kantareller). Men dessa har en viktig del att fylla där ute i floran, trots sin ringa storlek.

Det avslutar dagens fototur..

Tack och hej..

/Tobbe

22 år och 7 månader...

22 år och 7 månader...

Så länge har jag varit brandman i deltidskåren i Bräkne-Hoby. Idag Måndag 2:a Augusti 2010 06:00 gick jag av jouren för sista gången. En tid som varit full av jourpass, kompisar, roliga saker, eländiga saker, övningar samt nedläggningshot. Jag blev övertalad av en kollega på dåvarande Ericsson i byn att gå med i kåren. Efter viss tvekan gjorde jag så. Jag började 1:a Januari 1988. Alla minns sitt första larm. Även jag. "Soteld Hjälmsa"..

Men det största larmet jag varit med på är nog i Karlskrona nyligen. Ett helt kvarter totalförstördes. Bilverkstad, karatelokal, kakelbutik, samt några andra småföretag blev lågornas rov den gången.

Vår styrka består av 4+1, dvs en förman och 4 brandmän. Det gör att vi kan utföra en oberoende rökdykarinsats. Under mina år har jag gjort detta 2 gånger. Nyligen fick vi en hjärtstartare, och ingår i den beredskapen också. Ett mycket bra alternativ för landsbygden. Vi har ett antal s.k "10-minutersobjekt", dvs skolor med inackorderingar, vårdinrättningar som kräver att insats påbörjas inom 10 minuter. Det gör att bygden måste ha en deltidskår.

Hur är det att vara deltidsbrandman då ?? Jag har frågat mig själv detta under de senaste åren. Man skall på 5 minuter sitta i brandbilen färdigklädd och rulla ut på larm. Det gör att man under sin vecka måste hålla sig hemma, så den tiden kan hållas. Under den veckan är det lite stiltje i fotandet för min del. Ja, lite tokidéer blir det ju. ;-) Jag har haft jour var fjärde vecka, året om. En del helger träffar man in under årens lopp.

 När jag började hade vi i Hoby en släckbil, en stegbil, en skogsjeep samt en räddningsbåt. Budgetåtstramningar gör att vi numera bara har en släckbil. Vi ingår i ett förbund mellan Karlskrona och Ronneby.

Vår utbildning och utrustning är densamma som för heltidsbrandmän i stort. Vi har samma fyskrav, och genomgår tester och läkarundersökningar varje år.

Under årens lopp har jag varit med om ett antal trafikolyckor, drunkningstillbud, dödsolyckor, skogsbränder, villabränder, djurlivräddningar, soteldar, etc.. Listan kan göras lång. Mycket har varit tragiska saker, men det har funnits goda stunder också. Vi räddade en tax en gång som fastnat i en bergsskreva. Ägaren blev så glad att han kom upp till stationen en dag vi hade övning och bjöd på tårta. Det uppskattas..

Mitt sista larm skrämde upp familjen lite. I sökaren stod det "Explosion (och platsen). Kraftigt utvecklad brand". Då får man en liten adrenalinkick. Nu visade det sig inte vara så allvarligt, utan det var en som eldade bråte på en berghäll, och hällde på bensin, för att få det att ta sig. På andra sidan viken var det någon som uppmärksammade detta och larmade. Det lyste upp ganska bra, då det var mörkt ute. Läget lugnt..

Efter ett avslutat pass är det alltid skönt att svalka av sig lite. Speciellt då det är så varmt ute som det är nu. Här har frugan assisterat med avtryckaren.

Det är med blandade känslor jag slutar på egen begäran. Mitt ordinarie jobb kolliderar med denna deltidstjänst, då jag har utökat ansvar och får prioritera det. Det har varit en härlig tid med mycket trevliga kollegor, samt gott sammarbete med övriga kårer och andra instanser såsom polis och ambulans.

Tack och hej..

/Tobbe

Konsten att behålla kylan, trots värmen

Lördag 10 Juli 2010. Soligt och varmt (+31 grader).

Att få förtroendet att fota en kompis bröllop känns hedrande. Det är tredje gången nu. Tycker att man skulle samlat på sig lite erfarenhet, samt självkänsla vid detta laget. Men lika nervöst är det även denna gång.

Fick veta detta för ett par månader sedan. Ingen annan än de själva (eh, såklart), samt prästen visste om detta. Det skulle bli en överraskning för vänner och släkt, som var hembjudna till ett "gardenparty". Bröllopet står klockan 15.00. Vi har stämt träff 14.00 för att ta lite bilder innan, så det inte blir så stressigt. Jag har förberett detta i bra tid innan. Tar med båda kamerorna, samt 50mm, 24-70 och 70-200. Det sistnämda för att kunna ta lite bilder inne i kyrkan, utan att störa. Tar ett snack med prästen, och allt är ok..

På morgonen så kikade jag ut, och det var mulet. Yes! Bra ljusförhållanden.. Trodde jag ja.. Runt 12-snåret kom solen fram igen. Riktigt hårt ljus. Typiskt! Hur skall nu detta gå?? Packar även ner blixten, samt ett paraply. Kan bli användbart i det hårda ljuset. Är på plats i god tid innan, och kikar efter en bra plats att använda för bildserien.

Paret kommer, och vi kikar runt lite. Barnen är förväntansfulla, samt spralliga. Detta blir knepigt. Efter ett antal skott fick jag en där de flesta kikar åt rätt håll.

Ett bröllop utan en helbild på bruden är inget bröllop. Sorry, Daniel, men här vill jag ha en helbild på Malin, så..

Det hårda ljuset ställer verkligen till med problem. Får göra det bästa av situationen. Värmen ute gör att det börjar bli riktigt jobbigt. Vi förflyttar oss in i kyrkan och fortsätter med lite bilder..

Hur ser det ut längs gången ?? Märkligt nog har några lämnat en blomsterbukett, trots att det bara var vi som visste om detta. Nope.. Jag har inte skvallrat..

Innan akten skall börja kan jag inte låta bli att ta en närbild på lilltösen. Detta är också ett nytt gebit för mig. Är inte van vid porträttbilder, men det är kul det också..

Funderar på en idé innan alla gäster anländer (de som inte visste om detta innan). Mor och dotter skall få posera framför altaret.

- "Mamma, din bukett är lite finare än min".

Mendelssohns brudmarch börjar att fylla kyrkan. Den lilla men förväntansfulla skaran som samlats idag reser sig och kikar längs gången, och porten öppnas. Sällskapet vandrar fram mot altaret.

Väl framme, så får jag lite tillfälle att gå runt (utan att störa). Ökar på ISO, så jag slipper använda blixt och tar lite nya skott.

Stannar upp i gången och tar en annorlunda vinkel på sällskapet också.

Trötta och otåliga barnfötter gör sig gällande i hettan. Efter denna så ville inte pojken vara med längre, utan vankade otåligt runt, gömde sig, eller satt ner.

Denna dag för 18 år sedan den 10:e Juli 1992 så gifte Susanne och jag mig också, samt för 29 år sedan träffades vi, så detta var även vår bröllopsdag, samt årsdag. Jag älskar henne lika mycket nu som då..

Hoppas att Daniel och Malin får det lika bra på livets stig..

Tack och hej..

/Tobbe

Morgon i parken

Klockan ringer 03:00

Inte skulle väl jag kunna tänka mig att stiga upp vid denna timmen ? Gjorde ett försök i alla fall. Första semesterdagen, samt har gått av jouren för denna gång i deltidsbrandkåren hemma. Tänkte ge mig på morgonfoto i dimman och soluppgången. I brist på fantasi, långa gluggar, samt gömsle beger jag mig in till Ronneby, och till Brunnsparken. En vacker park, som 2005 blev utsedd till "Årets vackraste park". En utmärkelse som föregåtts av massor av arbete. Detta år har inte så mycket nytt gjorts. Denna helg var det "Nostalgiafestival", och ett stort antal bilar av äldre modell samsades om ytan denna helg.

Nu var dock inte det målet med min tur, utan att fånga morgondimman. För att lyckas med det så får man inte ha en fast dag att "Om en vecka på Måndag skall jag fota dimma". Det blir liksom lite fel då. Så ock denna morgon. Efter en hel vecka med härlig morgondimma, då solen stiger upp ur nattsömnen, så vart det typiskt nog mulet denna morgon, så solen ville inte visa sig när jag ville. Istället fick det bli en vandring runt i parken och göra det bästa av stunden.

Börjar med 105:an. Manuellt, så att hitta fokus i skummet blir lite knepigt.

Stolplyktorna är fortfarande tända, så det ser märkligt ut i grenverket, men... Alla parker med självaktning skall ha en stor damm, med ett litet lusthus. Så även Brunnsparken.

Välplanerade gräsmattor, rensade rabatter, fina blomsterarrangemang är väl inte det man vill fånga, då man älskar storskogen, men det kan vara vackert det också. Vattnet fortsätter som ett tema igenom parken. Även en del gamla villor finns det här. Floyd Patterson hade en villa här 1965, där han bodde och tränade under ett år här i Sverige. Dock inte den villan som skymtar här.

Byter till 14-24:an och vandrar vidare i parken. Vill fånga ljuset som reflekteras i löven, precis som om hösten redan var kommen.

Ett byte till och nu tar vi fram 70-200:an. Att hitta komp i denna park är inte svårt. Man kanske blir hemmablind, men visst går det att hitta lite annorlunda vinklar att fånga.

Änderna bestämmer sig för att ta dagens första dopp. Hmm.. Jag måste ha väckt upp dom ur nattsömnen.

Avslutar denna morgon med en vy ut över fältet, där dimman redan lättat.

Morgonen är över för denna gång. Lite morgonpigga hundrastare börjar visa sig, och stillheten är bruten för denna gång.

Summering: Att stiga upp vid denna tid var inte så svårt som jag tänkt mig. Det var riktigt skönt att höra tystnaden, samt att få rå sig själv helt och hållet denna arla morgonstund. Detta kommer jag att göra igen, men då blir det inte en park. Storskogen vid en sjö, eller vid havet. Tyvärr ligger Blekinge vid denna årstid lite fel geografiskt, för att en vacker soluppgång skall kunna fångas. Finns dock några platser att tillgå, så vi får väl se..

Väl hemma börjar dagen komma igång. Dags att vila en stund innan man tar itu med dagens bestyr..

Tack och hej..

/Tobbe