Lördag 20 oktober......

En helt vanlig höstdag....

Skoftesta Skans i Köping. En fornminnesborg som är Västmanlands största. Tre ringmurar.

Kvarglömd.....

Stubbe..........

På väg utför.......

Höstfärger.......

Fridfullt......

Viloplats....

Himlen är blå..............

Porträttfotografering...........

Det här med porträttfotografering är inte så lätt som man tror. Att få till rätt ljus, poseér och rätt inställningar på kameran. Det viktigaste är ju att försöka fånga "Det" i ett porträtt som gör att man "stannar upp" och fastnar för en bild som man tittar på. Jag har gjort några försök att fotografera mina barnbarn.

En saccosäck, en vit rullgardin från Jysk och en paraplylampa var det som jag hade att tillgå till min fotografering. Ja, min kamera naturligtvis; Canon 60D och Canon 50mm. Jag känner mig nöjd med resultatet. Kanske beror det på att det är MINA barnbarn ;)

Min nya arbetsplats...........

Eftersom jag har börjat på ett nytt jobb i Strömsholm så faller sig det naturligt att temat handlar om hästar i detta inlägg.

Nej, jag har inte börjat jobba med hästar :)

Mitt jobb är som Konditor / Bagare på Markan i Strömsholm.  Så jag har naturen inpå knuten eftersom det är ett stort naturreservat i området. Riksintag på gymnasial nivå på ridskolegymnasiet och hovslagaryrket.

Jag tog en promenad efter jobbet i måndags. Otroligt fin natur i området. Men nu var det ju hästar som jag skulle lägga upp bilder på. Jag tog en runda på Stallbacken och det var några tjejer som tränade sina hästar.

Strömsholm har en lång tradition med anknytning till hästar. Så långt tillbaka som i mitten på 1600-talet har hästar varit i centrum här i Strömsholm. Det var länge militär anläggning. Även ett djursjukhus med inriktning på hästar finns här men det är också för smådjur. Grand National intill slottet på somrarna är årligt återkommande.

Så jag känner mig nöjd med min nya arbetsplats då jag kan kombinera det med fotograferande efter jobbet.

Tjänstehundar i träning...........

Tog en promenad till brukshundklubben som ligger nästgårds där jag bor. Jag chansade på att det skulle vara lite aktiviteter där så att jag kunde få öva mig på att fotografera rörelse. Jag är inte så "haj" på det. Nu hade jag turen att det pågick aktiviteter. Ett gäng på ca tio personer och deras schäferhundar var i full gång. Träffade på en tjej som jag frågade om det var okej att jag tog kort. Det var helt okej och hela gänget tyckte det var kul. Det visade sig att Securitas tjänstehundförare från Stockholm hade förlagt sin träning här. Jag gjorde så gott jag kunde och fick en hel del kort på deras träning, både bra och dåliga bilder kom jag hem med. OBS för den som undrar över piskan, så var den till för att retas med.

En av tjejerna hade två små valpar med sig, endast 11 veckor. Gissa om man smälter för dessa. Kanske en blivande vakthund det också. Imponerande kraftpaket är det i alla fall och en enorm disciplin på hundarna. Jag var tacksam att jag fick fotografera deras träning. Roligast var schäfern som gillade att hoppa när han/hon skulle anfalla. Fick massor med "hoppbilder".

Är det en sann historia tro?...........................

Perfekt fotoväder idag om man ska fotografera mitt på dagen. Mulet och vindstilla är perfekt tycker jag. Så jag laddade kameraväskan och bredde ett par mackor. Sen gav jag mig iväg mot Årsbäcken.

Enligt länsstyrelsens app där man hittar Västmanlands naturreservat och en massa annat intressant som man kan besöka och göra. Jag gissar att dom flesta län har en sån app att ladda ner. Nu hittade jag en plats som jag aldrig varit på och det lät intressant. En 500 meter lång stig utmed en bäck i en "trollskog"

Körde förbi Kolsva mot Solmyra och sen in på en pytteliten skogsväg, inte ens en grusväg. Stannade till vid skylten och läste informationen. Sen åkte jag därifrån. Någon stig fanns inte att hitta och skogen var totalt igenvuxen och bäcken var av naturliga skäl efter sommarnes torka, torrlagd. Hade jag gett mig in där så hade jag gått vilse ;)

Så jag åkte vidare och stannade på ett ställe som jag stannat förr. Jag vet inte vad det heter men det är i närheten av Färna.

Det ligger intill Solmyravägen.

Här satte jag mig på en sten och åt mina medhavda mackor och coca cola. Så det blev ju bra ändå. Men inte som jag tänkt mig. Lärdom av detta är att inte lita på Länsstyrelsens beskrivning av naturreservaten i appen.

 Det här är Pelle på stenen

Enligt sägen så hade greven dålig hand med medarbetarna. Det är en av historierna bakom tre statyer som finns utmed denna grusväg. Greven ville ha statyer utmed vägen han passerade. Erik i backen, Olle vid bommen och Pelle på stenen finns kvar. Varför dessa statyer har avhuggna händer som smederna gjorde (sägs det) kan man undra över.  Pelle på stenen fick behålla en hand där greven sas lägga en grindslant när han passerade.

Greven åker tydligen förbi där nu också..........