Det här tycker jag är roligast att fotografera.......

Är det något jag verkligen gillar att fotografera, så är det makro. Jag har extra roligt då. Man har lite extra tid på sig att komponera det man ser och försöka placera det rätt i bilden. Ibland räcker det att man tar en enda bild och man blir nöjd och andra gånger så får man klicka många gånger. 

Jag har min canon 60D och objektivet  SP Tamron 90mm F2,8 1:1 och det är min favoritkombo. När jag sätter objektivet på min Canon 7D så tycker jag inte att jag får samma bokeh. Det blir inte alls samma känsla i bilden, tycker jag.

Återbesök i våtmarken....

Idag blev det ett återbesök till Ekeby våtmark i Eskilstuna. Nu börjar det komma småttingar och jag lär åka dit fler gånger. Det är trevligt och lätt att gå där. Fåglarna är inte så lättskrämda heller utan man kommer ganska nära.

Det här paret har jag aldrig sett förut. Som jag har bildgooglat på änder, innan jag fick ett tips från en fågelkunnig. Si där nu hittade jag bilder och kunde jämföra. Visst....det är ett Snatterands-par. Inte helt vanligt att få syn på i våra trakter, läste jag.

Det här är samma hona som i förra inlägget. Inga ungar än så länge men idag fanns det flera som låg och ruvade lite här och där.

Vet ej namnet på denna och den ville inte vända sig om.

Vet inte vad den här heter heller.

Svan :) 

Kul är det i alla fall att fotografera djur. 

Ekeby våtmark.......

Lite drygt tre mil från Köping där jag bor så ligger Ekeby våtmark i Eskilstuna. Jag har aldrig besökt våtmarken där men dit ska jag åka flera gånger. Men då får det vara lite varmare i luften än idag då det endast var 6 grader. Kyliga vindar på det så var jag glad att jag tog en varmare jacka med huva. Jag fick en bra utdelning på mina bilder idag :)

Asså, dom är så söta.......

Jag blir så glad när jag får syn på ekorrar. Dom är så söta, nyfikna och rädda på samma gång. Idag på min promenad fick jag syn på en liten sötnos och jag närmade mig försiktigt den lilla. Vaksamt och med koll på mig så tog den sig upp i närmaste träd.

Lite högre upp skulle den ta sig innan den kände sig säker för att spana på vem jag var.

Jag var nöjd och glad när jag sedan gick vidare på min promenad. Då upptäckte jag hur det mörknade på himlen. Nu var det bara att snabba på stegen för blixt och åska gör att jag blir pytteliten. 

Strax efter att jag tog bilden gick blixten ner en bra bit bort och åskknallen kom efter en stund vilket tröstade mig. Men nu jädrar fick jag småspringa hemåt. Jisses vilken puls jag hade när jag kom hem. 

Tillbaka till Beijing och mina minnen..........

Den kinesiske kejsaren Yongle ligger begravd norr om Beijing och när vi var på väg hem från den kinesiska muren, min make och jag så frågade (gestikulerade) taxichauffören som vi hyrde för en dag om vi ville stanna. Vi hade inte en aning om vad han menade men sa ja. Vi stannade vid Ming gravarna. Yongle var också upphovet till en del av Kinesiska muren. Vi var så nöjda med att även få se detta.

Ett tips i framtiden, är att förhandla med en taxichaffis om ett pris för en heldag att ta sig från Beijing ta sig till kinesiska muren. Omräknat för två så kostade det oss tillsammans 500 kr var (=1000 kr) för resan t.o.r och vi fick en massa extra på köpet (2011).

Men först några fler bilder från Den förbjudna staden. 

Streama gärna dokumentären på Svt play om Den förbjudna stadens hemligheter och se och hör om hur den byggdes och hur sinnrikt konstruktionerna till bygget gått till. Sannerligen intressant.

I programmet berättas det om hur man fraktade detta block som vägde 300 ton från ett ställe många, många mil från Beijing. Hur det kunde gå till på 1300-1400 talet fick man se i programmet.

Maken och jag åkte någon dag senare till den kinesiska muren. Även det en upplevelse i sig och på vägen dit stannade taxichaffisen vid vägkanten och pekade att vi skulle gå åt ett håll. Jaha tänkte vi och kom till en lång, lång esplanad med jättestatyer utmed sidorna. Vi fattade då inget av varför det stod så många där. Det framgick senare att det var något Kejsaren Yongle hade sett till att skaffa. 

Maken och jag orkade inte gå hela sträckan för den tycktes aldrig ta slut.

Den kinesiske Kejsaren Yongle som styrde och ställde med ett skräckvälde och en beslutsamhet att bygga det lyxigaste ställe som skydd till sitt herravälde. Han sparade inte på något när det gällde byggteknik och utsmyckning.

Här är ingången där man går ner under jorden och alla kejserliga ligger till Minggravarna.

I ett museum vid Minggravarna fanns en byggnad med massor av saker och bilder.

  Skrivit två inlägg till minne av min make Bernt som gick bort juldagen 2012 i sviter av cancer i bukspottskörteln. Vi fick en oförglömligt resa tillsammans som vi fick uppleva innan han blev sjuk en månad efter hemkomsten 2011.