Mitt Jönköping-en bildsvit på Jmini

Hej!

Under året har flera medlemmar i Bankeryds fotoklubb fått "ställa ut" en bildsvit på Jmini.se, en lokal internet sida med nyheter, sport mm. Temat är/har varit "Mitt Jönköping". Vi har alla haft lite olika approach i hur vi valt våra bilder.

Denna månaden är det min tur. Jag valde en ganska personlig linje där jag ville visa lite hur min vardag i Jönköping sett ut- Det var inte lätt att välja ut vilka bilder som skulle vara med, max 20 bilder.

Fick ihop en ok text och turordning på bilderna och skickade iväg allt. Blev rätt besviken när jag ser hur det blev på nätet. Flera bilder borta och turordningen ändrad...suck. Så här vill jag inte ha det, ändrar de inte det får de ta bort allt!

Nu fixade de till det, tog bort en bild men det kan jag leva med. Vill ni se hur det blev klicka på länken här nedan.

http://www.jmini.se/nyheter/40119/daniel-steen--mitt-jonkoping-genom-en-fotografs-oga

Blås inte bort i helgen, hemma hos mig blåser det rejält!

Daniel

Alla vet inte hur man gör på Max

Hej!

Glad påsk till er alla!

Jag sitter på jobbet, har ett dygnspass denna långfredag. Just nu lite lugnt så då passar jag på att fixa lite med bilder och skriva denna blogg.

I lördags åkte jag och Jocke upp till Arlanda med två minibussar, vi skulle hämta lite folk  som vi skulle köra till Pingstkyrkan Jönköping. Här skall de medverka vid en påskkonferens i en vecka. Hela 40 personer från våra samarbetsländer(Armenien, Burundi, Burjatien, Etiopien, Rwanda, Sydsudan, Tadjikistan och Tanzania).

Hade preparerat bägge bussarna med två påsar med lördagsgodis(swedish tradition) lagt i lite surisar, salt och lakrits bland sötsakerna. Blev lyckat inga "sura" miner. När vi kom till Nyköping var det dags för lunch som vi beslöt ta på Max hamburgeri.

Max Nyköping.

Tänkte bjuda på svensk traditionell mat:), något som vi äter ofta(en del av oss i alla fall).

Blev en annorlunda upplevelse att guida våra vänner i allt hur man gjorde från att fylla på läsk, ketchup etc. Ingen av de hade ätit hamburgare och pommes innan på detta sättet. Vi skrattade tillsammans över situationen, minns hur jag fick hjälp när jag för första gången skulle äta Ugali i Tanzania eller Injera i Etiopien.

Etiopierna närmast, sedan burjatierna och längst bort de från Burundi och Rwanda.

Betyget på maten?

Very good! Thank you!

Det blev en bra inledning tyckte jag lördagsgodis och snabbmat! Typiskt svenskt?!

Daniel

Merkato en stadsdel i Addis Abeba

Salamno!

Vi lämnar ondskan kvar på museet och åker genom stan till stadsdel som heter Merkato. Förr ett riktigt slumområde, nu är standarden lite bättre. 

Khat, Etiopiens 4:e största exportvara. Vi i Sverige klassar det som ett narkotiskt preparat men det gör man inte här. 

Det var kul att se hur stan var uppbyggd, hur stadslivet såg ut. En kul grej är hur försäljningen av varor ser ut. Skall man köpa metallprodukter åker man till ett område, skall du köpa elektronik finns de samlade i ett annat kvarter, dörrhandtag etc.

Behöver du en dunk?

Järnaffären. 

Vi börjar närma oss målet, en liten kyrka i Merkato.

Framme. I över 20 år har söndagsskolan i Pingstkyrkan Jönköping samlat in pengar till kyrkan här, barnverksamheten. Har hört om stället så många gånger att det var väldigt kul att se det.

Gert, pastorn och den gamle vaktmästaren.

Gatubild i Merkato.

Vi lämnar området, nästa mål är krukmakeriet där de etiopiska  judarna jobbar.

Vi åker mot Addis Abebas kullar. 

De blåvita bilarna är taxibilar, i detta området kryllade det av dem. Gert berättade att olika folkgrupper har olika arbeten. De som hade haft hand om taxiverksamheten hade bytt till något annat och en annan hade "fått" ta över den verksamheten, vet inte riktigt hur det går till.

Det var nattens sista bild.

Daniel

Längs vägen i Berehet Etiopien

Salamno!

Projektresa, ja vi skall kolla av ett projekt som är i startgroparna uppe i bergen, en bit från staden Nazareth. Vi åker in i ett fantastiskt landskap, mina bilder är ingenting mot hur vackert det är där. Nästan alla bilder är fotade i från bilen. Vi hade inte tid för att stanna tyvärr...

Asfalt så långt ögat kan se, stor skillnad mot Sydsudan som jag nyss lämnat.

Här odlas det mycket Teff, av det gör man Injera. Det småsura, sladdriga brödet. Injeran görs av teffmjöl, vatten, olja och salt, har en syrlig smak och svampaktig konsistens. På brödet har man ofta olika kött och grönsaksröror.

Så här kan det se ut. Getkött, lite krydda och injera-brödet. Man äter givetvis med händerna.

Kanske dags för en varning...det blir nog ett lång inlägg. Skall försöka hålla texten kort idag men många bilder blir det.

Vi kommer upp på allt högre höjder. Blir mindre och mindre odlingsbar mark. Ung kvinna som hämtar vatten.

Vägarbetare, inga maskiner här.

En by på högst upp.

Gillar skylten.

Vid den här byn tar asfaltsvägen slut.

Hualien, jag är ingen landskapsfotograf. På dessa mindre vägar fick vi ibland möte med lite djur.

Nyfikna på vart vi skulle. Till deras by kanske?

Vet inte om ni noterat att många har med sig vattendunkar. Vatten är en bristvara och här får många lägga ett par timmar om dagen bara för att hämta vatten. Ett vatten som dessutom kanske inte är rent!

Vi har nu kommit fram till "vår" by. Vad jag förstod den största byn i området. Här skulle vi träffa "kommunledningen", det heter något annat här men ni förstår. Vilka är vi?

Jo, några projektkillar från en Etiopisk kristen hjälporganisation, lite lokala medlemmar i några kyrkor samt vi från Jönköpings Pingstkyrka samt en representant från Svenska Pingstmissionens biståndsorganisation PMU. 

På kommunkontoret. 

Först skall en Baseline-studie göras i 10 byar. Kolla status på utbildning, sjukvård, sanitet, vattenförsörjning etc när den är gjord, utarbeta en plan tillsammans på vad som skall göras på de områden med behov. Det är något som vi vill vara med och stötta.

Ett par nyfikna grabbar.

Väldigt trevliga och glada. Hoppas vi kan vara till någon glädje här.

Lagbild. 

Det blir detta långa inläggs sista bild. Skall vara kortare framöver...

God natt!

Daniel

Semera Etiopien kvällsskola

Salamno!

Vi är som ni vet i Etiopien, nära Djibuti bland folkgruppen Afarer.

Flaggan i den sena eftermiddagen. I mina senaste inlägg har jag skrivit om ett undervisningsprojekt som min kyrka stöttar, de har varit på dagtid för barn. Dagens inlägg handlar om vuxna som kommer på en kvällsskola. På dagarna är de ute med sina djur eller sköter sina odlingar, andra jobb och kan inte gå i skola. 

Vid brunnen. Härligt att se borrade brunnar, här får alla tillgång till rent vatten och kan därmed slippa mycket elände med sjukdomar.

Majoriteten av afarerna är analfabeter så behovet är stort. Bara genom att lära dem läsa, skriva och räkna lite grann förbättrar de sin situation i livet. Då många är muslimer måste skolan tajmas in mellan arbetet och bönetiderna på kvällen.

Det blev inga bilder på de vuxna i skolan, inte lika uppskattat av dem så därför avstod jag det. Barn fanns det gott om på gården utanför, lite nyfikna på oss vitingar.

Glad liten tös.

Ett härligt glatt gäng killar. 

Lite snack  grannar emellan? 

Nyfikna?

Vi fick besök av några beväpnade ungdomar. De var trevliga och inte alls hotfulla men liite känner man ändå att man måste vara på sin vakt.

Nu blir det inge mer skola på ett tag:) hoppas ni tyckt det varit intressant. 

Ha de!

Daniel