Stor APT?

Tja!

Fortsätter med några bilder från jobbet.

Stor APT? Arbetsplatsträff...finns nog inte mycket som är tråkigare hos oss. Idag var det dock lite spännande, skulle vår nya verksamhetschef presenteras? 

Den nuvarande ställföreträdande chefen hade ett mycket bra snack om vår organisation, visioner mm, jag tror det blir han men han visste ju inget...ja ja vi får la se.

Min analys av hans snack, han sågade vår förra chef vid fotknölarna. Han "fick" ju andra uppgifter inom regionen så vi var många som var glada att han försvann. Nåväl, det är upp till bevis nu, inte bara fina ord hoppas vi alla.

Vi fick diskutera lite

Svara på enkät med våra mobiltelefoner

Alla kunde inte vara med på mötet. Bilar och utrustning skall kollas, uppdrag utföras.

Rena händer är bra!

Ja det var några bilder från min vardag på ambulansen i Jönköping.

Fortsatt trevlig helg!

Daniel

Övning ger färdighet!

Hej!

Det var ett tag sedan jag skrev en blogg, ännu längre sedan det handlade något om ambulansverksamheten som jag jobbar i. 

Idag blir det bilder från en övning vi hade på vår station i Jönköping. Det roliga på dessa övningar är att deltagarna kommer från hela vårat distrikt, vi får träffa kollegor från våra närliggande stationer som Värnamo, Eksjö, Nässjö mm.

Vi får lära känna varandra lite mer än korta möten på akuten när vi lämnar av våra patienter. Det underlättar samarbetet på fältet i samband med olyckor mm.

Övningarna denna gången handlade bla om hur vi kan/skall stoppa svåra blödningar. Vi delades in i två gäng och tränade på olika situationer. Som avslutning en övning där vi tävlade mot varandra i en slags stafett.

Håkan var en av instruktörerna.

Tidtagning för att simulera den stress det kan vara på en olycksplats.

Det är lite kallt ute så det är bra att vara väl klädd medan man väntar på sin tur i stafetten.

Dockan var riktigt tung, uppgiften var att få upp den från marken och släpa den en bit till säkerheten.

Här tränades det att lägga tournique på lår eller armar. En tournique är livräddande vid stora blödningar.

Yes!! Vi vann!

Det segrande laget!

Ja det var lite bilder från en kylig men rolig och givande övningsdag.

Trevlig helg tillönskas alla läsare!

Daniel

First responder

Hej!

Sitter med lite gamla bilder från jobbet. Går igenom allt jag fotat genom åren på ambulansen i Jönköping. Tanken är att göra en bok om mitt arbete och arbetskamrater...ev kanske någon utställning(vore kul i alla fall).

Orkade inte så många bilder idag, här några från en regnig övningsdag 2012.

Först i färg.

Skadad person nere i en tank.

Jag ÄR INTE sur

Sjukvårdsledaren vid en större händelse har en väst som visar vilken funktion man har.

TK

Roligt har oftast på övningarna, ju större övning desto sämre funkar oftast samband mm. Numera brukar övningarna vara i vettig storlek.

Nu till svartvita bilderna. I boken blir det bara svartvitt.

Lite turligt fick jag med lite stänk från hjälmen.

Sur nae men rätt blöt.

Ett litet smakprov, har rätt mycket att ta av, har ändå jobbat i 22 år på ambulansen.

Vi ses!    Ja om ni vill alltså:)

Daniel

Mitt jobb, min vardag!

Hej!

Är inne i en period där jag fotar och lägger ut bilder från min vardag, ffa från mitt jobb. Jag har allt som oftast en kamera med mig och tar lite bilder där det kan passa.

Jag jobbar inom ambulanssjukvården, nej det kommer inga patientnära bilder utan bara på mina kollegor. Lägger ut en del på instagram och fb men målet är en eller två böcker. Jag gör det mest för min egen skull men mina arbetskamrater uppmuntrar mig nu och vill att jag fortsätter.

Vi börjar alltid ett arbetspass med att kolla bilen.

En kollar utrymmen runt bilen och den andre börjar med allt inne i vårdarhytten, som t.ex akutväskan som Marcus här går igenom.

Allt för ofta hinner vi inte äta i lugn och ro, utan får göra som Uffe här. Äta medan kollegan kör, han spelade in detta denna gången, så jag har bara fotat av skärmen. 

Avlämning på akuten Jönköping.

Ulf på väg ut ur bilen, dags att lämna av ännu en patient, denna rätt intensiva dag.

När vi får våra körningar, vibrerar och tjuter det i våra enheter, våran Rakelenhet. Det kommer också upp ett textmeddelande på en display i vagnhallen.

Oh inte en passning till...

När något område är tomt på ambulanser får vi ofta "passa/täcka upp" i andra områden. Preem-macken i Månseryd, utanför Bankeryd är vanligast. Här kan man ibland bli sittande i 2 timmar, de är inte kul.

På passning i Månseryd.

Ha de gott tills vi möts igen.

Daniel

Nu kan hjälpen nå Lotimor Sydsudan!

Hej!

Nyligen hemkommen från senaste turen till Lotimor i Sydsudan vill jag bara ge en kort rapport. Blir förhoppningsvis mer inlägg framöver.

Jag har i flera inlägg här på FS berättat om ett arbete att få till en väg till ett mycket avlägset område i Sydsudan. Ni får gå tillbaka i bloggen för att uppdatera er. Kortfattat, området är bl.a. svårt drabbat av svält och WFP(World Food Program) har inte kunnat nå området med mat, utsäde mm. Efter vårt första besök i området mars 2017 har vi jobbat för att röja en väg(100 km) för lastbilar dit. Vi har stått för mat till byborna, och deras familjer och utrustning(pangas, enkla sågar mm). Eftersom vi lovat mat ville alla vara med, vilket vi inte riktigt hade förstått. Vi hade räknat med typ 400 personer från 2 byar, nu försedde vi ca 6000 personer med mat i drygt 1 år.

De har gjort ett enastående arbete, slitit hårt för att förbättra sina egna livsförhållanden och öppna upp för utveckling av regionen de bor i. De har själva bett om vägen och har nu själva börjat jobba på en fortsättning till Etiopien som ligger ett "stenkast" från Lotimor. De tillhör en stam, Nyangatom som finns på bägge sidorna av gränsen och är seminomader så de rör sig mycket mellan länderna. Nu några bilder från vägen:)

Sex meter bred väg, buskar, stora stenar, träd och rötter skulle bort. Vår utrustning räckte inte till alla så en del använde vassa stenar för att hugga ner träd och buskar.

Bengt Klingberg är en av initiativtagarna. Här spelar vi in en film om vägen. Kommer att lägga upp den när den är klar.

Nu åker vi till Lotimor:)

Det är fortfarande en tuff, jobbig väg men nu kan lastbilar ta sig fram, vilket var omöjligt förut. För oss med jeepar går resan till Lotimor mycket snabbare. Snitthastigheten på den "väg" vi använde innan var 7 km/h under långa sträckor.

Målet för resan/vägen Lotimor, enligt mig en otroligt vacker plats. 

När vi efter att ha jobbat med sjukvård, brunnar och samhällsuppbyggande arbete lämnade området, mötte vi på hemvägen två lastbilar från WFP. En av dem var på väg till Lotimor!! 

Känslan jag/vi känner går inte med ord att beskriva. 

Vårt arbete i området kommer att fortsätta men nu kan vi i "bocka av" en punkt på listan.

Daniel