En sport som skulle passa mig

Håller ett bra tempo i fotandet för tillfället. I helgen lyckades jag föreviga ännu en sport av det lite mer undanskymda slaget - bågskyttets disciplin 3D.

Måste säga att tävlingsformen hade passat mig som handsken. Grenen är naturnära och okomplicerad, och bygger på koncentration och individens skicklighet. Målet är att träffa gummimodeller av djur i naturlig storlek. Djurens storlek varierar från bäver till björn.

Fotomässigt finns som i alla skyttegrenar en stor svårighet och det är givetvis att det varken är säkert eller tillåtet att fota i skottlinjen. Därav tvingas man fota från sidan men så länge skyttens ögon syns så blir närvaron ganska bra ändå.

Fler bilder finns i portfolion.

Att fota rakt upp i taket

I helgen var turen kommen till Trampolin i min jakt på alla udda och underbara sporter.

Tävlingen arrangerades i Herrljunga och Frivolten Cup, som den heter, är en riktig stortävling. Årets upplaga lockade tävlande från ett tiotal Europeiska nationer och dessutom från Argentina, Canada och USA. De sistnämnda kom med sin landslagstrupp och deras resultat gällde för kval till VM. Således ingen dussintävling för de närmast sörjande. En stor nation fattades dock. Världsledande Kina. Enligt arrangören måste taket höjas för att kineserna ska kunna delta.

Efter att ha frågat var jag fick vara och fota och var jag inte borde befinna mig (svaret blev "inte under trampolinen") började jag med att jaga bilder från sidan av trampolinerna. En trevlig vinkel som fångade gymnasten på ett bra sätt men dessvärre även en vinkel som innebar skott rakt in i lysrören. Ganska snart insåg jag att en annan vinkel var nödvändig.

Sällade mig istället till åskådarna och tog plats högst upp på den ganska låga läktaren. Lite längre ifrån hopparna men en bättre vinkel sett till störande ljus. Dessutom kunde jag täcka in golvets alla fyra trampoliner från min upphöjda position.

Slutresultatet blev helt ok men Trampolin är en av de svåraste sporterna jag fotat hittills. Vad gäller komiska situationer placerar sig dock sporten högt. På åtskilliga bilder måste man titta två gånger för att inse att gymnasten befinner sig en bit under trampolinens kant, och på väg upp igen.

Men det är ju främst höjden på hoppen som imponerar i denna sport.

Fler bilder från tävlingen kan beskådas i min portfolio.

Är hundkapp en sport?

Besökte den lokala hundkappsbanan igår. Verkligen imponerande djur. Tränade av människan och ett tävlingsmoment som är människans påfund. Att jaga tygtrasan som far runt banan är dock ren instinkt för hundarna och frågan är om det kan kallas för sport?

Det enkla svaret är nej. Hundkapp finns inte med som en gren inom hundsport och är således inget som RF sanktionerar. Ändå har hundkappen så många element som vi i andra sammanhang utan tvekan sammankopplar med sport - fart, styrka, uthållighet med mera. Den stora skillnaden är att under själva loppet är den mänskliga påverkan noll och ingenting. Hundarna jagar haren på ren instinkt. Den som slår haren får äta sig mätt.

Vad tycker ni. Kan hundkapp betecknas som sport?

Nu var det trots ovanstående inte för de filosofiska spörsmålen som jag valde att besöka hundkapplöpningsbanan. Kameran skulle givetvis få jobba. Hade en föreställning om att det skulle gå att fånga många bilder men kamp, fart, stirrande ögon och öppna käftar. Visade sig att jag hade helt rätt i mitt antagande och jag kan bara rekommendera en utflykt till närmsta kapplöpningsbana. 

Årets handbollsbild korad

Under handbollskryssningen i torsdags och fredags utsågs årets handbollsbild. Jag vann inte men jag hade ändå två bidrag med i finalfältet.

Vann gjorde Tommy Kravljanac med en bild på Andreas Nilsson.

Tommy med vinnarbilden.                Foto: Svante Petersson

Ni som vill se vinnarbilden i större format och övriga finalbilder bör surfa in på aretshandbollsbild.se. Samtliga finalbilder ska finnas för beskådan inom de närmsta dagarna.

Tävlingen hade denna premiärsäsong bara en klass. Till nästa tävling planeras fler klasser vilket är mycket välkommet. Av de 40 finalbilderna som juryn utsåg föreställde 31 landslag eller Elitserie. Jag hade hoppats på en större bredd och kanske inte 90% spelbilder. Finns så många andra bilder som  kan sälja sporten handboll. Juryns åsikt vägde sedan lika tungt som kryssningsresenärernas röster under utställningen.

Mina två bidrag bröt mönstret. Kanske skickades det in få ungdomsbilder totalt sett, men min bild var underligt nog finalens enda (jag kan inte minnas mig ha sett någon mer på utställningen) ungdomsbild.

Andra bilden var en glädjebild från herrjuniorernas sm-spel.

Första gången som jag ställde upp i någon form av fototävling och det gav mersmak. Tilläggas ska att en hel drös medlemmar här på fotosidan var med i tävlingen. Kolla som sagt in tävlingens hemsida för att se alla bidrag.

En sport skapad för foto

I går kunde jag lägga en av mina favoritsporter till skaran av fotade idrotter. Amerikansk fotboll blev nummer femton.

Har gillat Amerikansk Fotboll ända sedan TV3 visade magasinet NFL Touchdown (?) under tidigt 90-tal. På senare år är det nog framförallt likheterna med handboll som intresserar mig. Tydliga taktiska strategier. Klara avtal mellan två eller flera spelare och utpräglad anfalls- och försvarstaktik. Tillkommer gör det fysiska spelet där det ges och tas utan något direkt gnäll.

Efter matchen mellan Göteborg Marwels och Karlskoga Wolves i division 1 kan jag konstatera att sporten numera även tillhör mina fotofavoriter. Inte bara för de tuffa situationer med mycket folk inblandade, utan även för den estetik som faktisk finns i sporten. Matchkläderna är inte dränkta i reklambudskap och hjälmarna är trots sin storlek tilltalande. Speciellt med en snygg klubblogga på sidan. Det lär bli fler besök på Backavallen och sporten rekomenderas varmt till andra sportfotografer.

En annan lärdom jag drog vid sidan av planen är att de gummikulor som ligger på konstgräset gärna letar sig utanför mattan. I kombination med asfalt blir resultatet värre än rullgrus. Några snabba steg i sidled för bättre vinkel gav omgående liggande ställning. Lyckligtvis var sinnesnärvaron så pass skarp att jag lyckades lyfta underarmen så att både hus och optik (70-200 VRII) klarade sig oskadda. Armbågen tog värsta smällen. Fotoryggsäcken skyddade ryggen och faktum är att jag hamnade i en ganska bekväm ställning. På håll kan det kanske sett ut som att jag slidade in i fotoposition, men å andra sidan kanske det kan vara att ta sitt fotande på lite för stort allvar.

Foton publiceras i portfolion under dagen.