Vardagsiakttagelser
Nu är fotoboken snart klar
Har gjort många fotoböcker för eget bruk men nu ska jag försöka göra en som andra kan tycka om och förhoppningsvis betala en slant för att få ha in sin bokhylla.
Har haft några utställningar med mina svart-vita Varbergs bilder från 1970-talet. Sista utställningen var en lite succe med mina mått mätt så jag satsar på att använda samma bildmaterial anpassat för boken. Tycker det är svårt att få till flytet i boken och göra vettiga texter - det ska vara en fotobok så texterna får inte ta överhand.
Tänkte göra boken på Blurb och göra det möjligt för intresserade att beställa boken direkt.
Varför gör man detta egentligen - man kommer ju inte att tjäna några pengar på det, det tar en himla massa tid och skapar frustration när det inte blir som man vill - men något driver mig att göra det trotts detta.
Så - önska mig lycka till för det lär jag behöva ;)
Nu har jag varit lärare på en fotokurs - skulle du vilja hålla kurs?
Trodde inte att jag skulle göra det - men nu har jag hållit min första fotokurs.
När min fotokompis fick lite annat att tänka på gick frågan från Medborgarskolan i Varberg till mig - "Vill du hålla i fotokrsen Foto för dig?". Svaret blev spontant ja men jag har haft en hel del funderingar om det verkligen var så klokt att tacka ja.
Men tack vare god hjälp från min kompis Folke med material så fick jag till det. Hoppas dom som var där uppskattade det och kommer tillbaka nästa vecka för kursen är fem gånger, en gång per vecka.
Det hela började med att jag satte ihop en kurs i fotografering med små blixtar, som är en av mina specialinriktningar inom foto. Nu blev det ingen blixtfotokurs, intresset var inte tillräckligt stort. Så när Folke inte kunde ta sin kurs gick frågan till mig.
Jag reser inte med Solresor igen..
Igår fick vi se hemska bilder från Madeira med jordskred, översvämningar och skyfall. Funchals centrala delar blev en spökstad, många byar blev avskurna och idag bad Portugal FN om hjälp med situationen.
Till detta tycker man på Solresor att det är helt okey att åka eftersom UD inte avrått från att resa dit - ett beslut helt fokuserat på att slippa betala ut resegarantin till dom som liksom oss inte tycker det är okey att sitta på ett hotell i 14 dagar och inte kunna vandra i bergen, på levadorna och besöka dom små byarna i bergen. Man tänker kortsiktigt istället för att ta hand om och vårda sina kunder långsiktigt.
Fy f-n vad jag är besviken.
Med förhoppning att dom ändrar sig och vinner kunder istället för att förlora sådana.
Gå med i min grupp på facebook och sätt lite tryck på researrangörerna.
Hemma är det lungt och vackert även om det hade varit skönt med lite Madeira luft.
Snöskottning istället för Madeiraresa
Hemma skottar vi snö på taken för att dom inte ska rasa in, på Madeira spolas hus och människor bort - ur led är tiden.
Snöskottning på taket för att inte riskera at få in snön på köksbordet.
Fiskebåtarna är fast frusna i Läjet så snart får vi väl ingen fisk heller.
Dessutom som inte det räcker så avbokade jag just vår ressa till Madeira - tror det blir svårt att vandra på levadorna efter allt det regn som fallit och dom jordskred det dragit med sig. Så tyvärr, nu gäller det att få pengarna tillbaka och hitta en annan resa, tacksam för tips.
I Madeira är det skyfall och jordskred, bortspolade hus och 32 döda.
Läs mer på mina andra bloggar:
Min bästa bild 2009
Tack Jessica för stafettpinnen - detta var svårare än jag kunde förställa mig.
Hur väljer man ut årets bästa bild bland alla dom bilder man tagit under 2009, 11 181 bilder blev det under året.
Vad gör en bild till årets bästa, är det den fotografiskt bästa, den som speglar en intressant händelse eller den bild som berör mest. Och ut ifrån vems perspektiv - betraktaren eller mitt eget.
Jag har mängder med naturbilder som är stämningsfulla och, som jag själv tycker väldigt vackra men det är inte det jag väljer denna gång. Till slut bestämde jag mig för att det skulle bli en bild som väcker känslor hos mig själv men som också utstrålar glädje, jag älskar glädje och hatar sorg och tråkigheter även om jag vet att det är en naturlig del av vardagen.
Vad blev det då för bild? Jo en bild av två nära och kära som utstrålat glädje men också kärlek. Kärlek mellan mor och dotter när den är som bäst, när man skrattar och har roligt tillsammans. Vad Tina säger till sin mamma är en väl förborgad hemlighet men det berör och ger anledning till skratt.
Det är korta ögonblick som detta som jag vill minnas och som jag hoppas många får.
Så detta får bli mitt bidrag till min bästa bild.
Bilden är tagen en ljum sommarkväll i Träslövsläge och kanske inte fotografiskt perfekt men jag gillar den själv.
Sen ska man då skicka Staffetpinnen vidare och jag väljer då att skicka den till min fotokompis i sällskapet NATURFOTO HALLAND som vi båda är med i - Magnus Persson och till Bengt Christensen en fantastiskt duktig fotograf som liksom jag är med i Varbergs Fotoklubb.
Lycka till.