Persongalleriet
Persongalleriet #76: Californisk Kalkongam
Jag kastar mig mellan kontinenterna och ämnena och landar i förra sommarens roadtrip längs Californiens Highway 1. Det är den 3:e augusti 2013, vi har lämnat Big Sur-kusten och Monterey bakom oss. Vi har kört igenom San Francisco och hamnat efter den, enligt min mening, mest magiska av vägsträckor mellan Frisco och Mendocino. Är det nåt jag tycker var en miss i planeringen av den här semestern, så är det att vi inte hade mer tid för den här biten. Vägen är inte så väldigt lång i mil räknat, men oerhört slingrig och backig. Och fantastiskt vacker! Men det var trafikstockningar både söder om och i San F. Det håller på att bli kväll och vi hinner inte med så många stopp. Vi vill helst inte behöva köra på de här serpentinvägarna med avgrundsstup i mörker. Men ett par stopp blev det:
Vid den här stranden stannade vi.
Orsaken till att vi stannade till just här. Vi såg från bilen att någon sorts stora fåglar snurrar runt i skyn.
Men det är en väldigt vacker strand också!
Fåglarna flyger närmare och vi ser att de har kala och röda huvuden. Kollar upp det sedan och ser att det är kalkongam, den mest spridda gamen i nord- och sydamerika.
Vi lämnade stranden och gamarna och körde vidare mot Mendocino. Massor av häftigt ljus och vackra vyer fick vi köra förbi utan att hinna fota. Ett stopp till blev det, just innan det blev mörkt.
De sista milen fick vi köra i mörker. Som tur var var vägen lite enklare mot slutet av turen. Vi kom fram till vår hyrda lilla stuga i säkerhet och kunde gå ut på byn och få i oss något varmt att äta.
/Niklas
Persongalleriet #54: I met a cute little redhead in Rio - and some other birds!
31/10, 2013.
Jag och mina reskamrater bestämde oss för att ta en rejäl promenad vid Lagoa Rodrigo de Freitas, en stor sjö i södra delen av Rio, just norr om stadsdelarna Leblon och Ipanema.
Det första vi får syn på när vi kommer ner till sjön är den här lilla sötnosen:
Vi sa hej då och gick vidare. Efter en stunds promenad fick vi syn på detta par:
Nästa bekantskap var kanske lite mer slätstruken, men passade bra in i vyn:
De sista gänget vi träffade på innan det var dags att dra vidare blev jag nästan lite orolig för. Tyckte de hängde i en lite olämplig miljö för så fina typer. Under en bro bredvid skräp och annat elände kändes inte bra helt enkelt.
Jag sa vad jag tyckte och det verkar faktiskt som åtminstone en av dem lyssnade. Back to nature!
- Du hade rätt, Niklas. Nu kan man ju sträcka på sig!
Over and out!
/Niklas