Persongalleriet #68: Paris dag 6

Det har blivit några dagars uppehåll från bloggandet. Full fart på jobbet när man varit borta en vecka och även en del som behövde tas itu med därhemma.

Jag har nu kommit till sista dagen innan vi skulle resa hem. Vi gick en lång fotopromenad ungefär från Hotel de Ville upp till Operan och Madeleine. Avslutade med att shoppa lite delikatesser på Galerie de Lafayettes gigantiska gourmetavdelning. Här kommer några bilder på människor vi mötte i början av promenaden:

Baguettebukett.

Denna dag 6 var i lördags. På söndagen åkte vi hem och nu har vi alltså varit hemma några dagar. Men jag har tänkt återkomma till Parisresan i kommande bloggar. Tror jag har en hel del bilder som kan vara värda att visa. Men jag kommer att blanda upp det med bilder från förra årets resor till Californien, New York och Rio de Janeiro. Och kanske lite annat! :-)

Ha det gott!

/Niklas

Persongalleriet #64: Några bilder från Paris Metro

Här kommer en liten bildserie som en hyllning till den Parisiska tunnelbanan:

Une.

Deux.

Trois.

Quatre.

Cinq.

Six. Fini!

/Niklas

Persongalleriet #60: Mot Paris!!

I eftermiddag drar jag och dottern till Paris en vecka. Det blir väl att besöka de vanliga stora sevärdheterna, hinna med några lite mindre också.

Maten är ju en särskild sevärdhet (smakvärdhet?), ser fram emot alla härliga caféer, restauranger, boulangerier, patisserier, bistroer.....

Lite foto ska väl hinnas med. Har köpt biljetter till Pompidou där HCB-utställning pågår. Europeiska fotomuseet visar bl a David Lynchs bilder. Och så blir det väl en kombination av semesterbilder och gatufoto, vi får se hur mycket det blir den här gången.

Smyger igång Parisbilderna med några glimtar från tidigare besök 1982-84. Vi ska bo nära Place de la Republique, så jag börjar med en bild därifrån.

Jardin de Luxembourg. Så där somrigt kommer det nog inte att bli så här i början av mars.

Parc des Buttes Chaumont.

Nästa gång blir det färska Parisbilder om allt går enligt plan.

/Niklas

Persongalleriet #59: Rio de Janeiro. Experiment med rörelseoskärpa.

31/10 2013. Gatufoto i svartvitt.
Den här dagen fick jag ungefär vid lunchtid för mig att experimentera med lite längre slutartider i gatufotot. Min tanke var att få in en känsla av rörelse genom att en aning rörelseoskärpa smyger sig in i bilderna. Kanske inte för mycket. Gärna med större delen av bilden och någon eller några stillastående människor skarpa. Många bilder blev förstås helt misslyckade och totalt suddiga. Kameraskak. Vissa missar gör en riktigt grinig när motiv och komp kändes som guld. En bra anledning att alltid gå på korta slutartider.

Men ibland tyckte jag att jag uppnådde mitt syfte någorlunda. Den som ser bilderna har kanske sin uppfattning över vad som är bra, någorlunda OK och helt över gränsen uruselt. Jag kan själv vara en skärpejunkie och tycka att superskärpa är superläckert, så det här är osäker, gungande mark för mig. Även om jag testat förut. Men jag har sett så många exempel på andras fantastiska bilder där rörelseoskärpan varit en viktig komponent i bilden, så jag tyckte det var värt att prova lite. Alla bilderna är tagna med min "lillkamera" Nikon 1 V1, de flesta med 10-30mm kitobjektiv.

Akta hjulen.
Började lite fegt med 1/200. Brukar annars försöka ha 1/500 eller snabbare, så det var en början.

Ner på 1/60.

Kortspel.
Hade på adapter och 16-85. Kortade till 1/125 eftersom det var tele motsvarande 229 mm.

1/160.

Systrar.
1/60.

1/60. Här kan jag känna att jag misslyckades. I vanliga fall, när det är lite starkare ljus, försöker jag ha typ 1/1250 och kan då få riktigt skarpa bilder fast jag skjuter från höften eller brösthöjd och själv är i rörelse. Här återgick jag till det beteendet och då blir ju allt suddigt. Tog med den här som ett exempel eftersom jag tycker själva bildinnehållet var av intresse.

Väskor och skor.
1/60. Den här bilden är faktiskt skarp rätt igenom. Jag står still, motiven står still och jag är så pass stadig på handen att VR har en chans att hjälpa till. Så den passar kanske inte i oskärpeexperimentet. Men ingen skada skedd, jag slapp i alla fall alltför hög ISO (kör manuellt med ISO på auto, -0.3 på exponeringskompensationen som standard, ändrar vid behov).

1/125. En mycket irriterande grej med den här kameran är att det är mycket lätt att komma åt vissa reglage av misstag. I M-läge ville slutartiden om och om igen hamna  på 1/4000 och jag fick tugga ner den igen, ibland efter att ha fått en och annan helt svart bild med ISO 3200.

1/125.

1/60. Och här någonstans hamnade jag ungefär där jag tänkt mig. Okej okej, komp och innehåll kanske inte är på topp. Men mixen av skärpa och oskärpa ligger ganska precis rätt i min smak. Känslan av ett stilla samtal lite på sidan av stadens rush.

Och med det avslutar jag dagens bildkavalkad. Om ni inte protesterar högljutt återkommer jag efter Parisresan med mer bilder från detta lilla oskärpeprojekt.

/Niklas

Persongalleriet #57: Lagoa Rodrigo de Freitas B&W

31/10 2013.
Vi tog en promenad vid Lagoa Rodrigo de Freitas, en stor sjö i södra delen av Rio, just norr om stadsdelarna Leblon och Ipanema. Vi träffade på lite fåglar vilket dokumenterades här.

På väg till sjön.

Javisst är det Cristo Redentor där uppe på berget!

Fascinerande träd och rötter!

Ett annat häftigt träd!

Många motionerade på gång- och cykelbanan som går runt hela sjön.

Ett hus med sjöutsikt.

Sjöns vatten rinner längs en kanal ner till Atlanten.

Slut för idag.

/Niklas