Höst runt stugan.

Ännu har inte alla löv fallit så det är fortfarande höst runt stugan. Jag tog kameran och åkte omkring i närområdena ett par timmar. Det är otroligt vackert med höstfärgerna.

Bartjärn ligger ca 1km från stugan och där låg vattnet spegelblankt. En liten tjärn man kan gå runt och det är en sträcka på ca 2.5km.

Jag gillar stenarna bland träden på andra sidan tjärnen.

Höstlöven lyser upp så fint bland de mörka granarna.

Det dröjer nog inte länge nu innan alla löv är borta. Här har jag tagit mig några km bort mot Saxehammar (tror jag, lätt att blanda ihop alla namn här med Saxe)

Jag gillar hösten med den friska luften och alla vackra färger. Att tycka om vinter behöver jag bli bättre på.

Tycker jag bor bland bar en massa höga granar, men marken säger annat. Löv är det gott om.

Bakom boden har jag ett av mina två fågelmatningar där jag brukar fota fåglarna. Brukar alltid var fint ljus just där.

Det var min lilla lördagsmorgon. Det blev bara dryga 2 timmar denna morgon då jag vaknade ovanligt sent. Selma (dotterns hund) gillar inte alls när jag åker iväg utan
gnäller och blir orolig. Naturligtvis blev hon överlycklig när jag kom hem igen.

En stund på morgonen tar jag lite bilder på fåglarna.

För mig har det mest blivit lite fotande på stugans fåglar ett tag. Dotter bor i stugan och då vill jag umgås med henne på helgerna. Passar på stunderna på morgonen då hon sover. Målar gör jag någon kväll i veckan hemma men insett jag inte är någon naturbegåvning på det. Det slutar oftast med att jag målar över allt. Gett upp har jag inte gjort ännu, det borde väl gå om man tränar tillräckligt mycket. Försöker tänka att det var samma med fotandet, tog lång tid innan jag tyckte jag fick till det skapligt. Envisheten kanske segrar i målandet också.
Har inte hunnit läsa så mycket bloggar som jag brukar, men det kommer väl tid till det också framöver.

Har 2 matningsplatser i stugan nu som jag varierar mellan. Det blir fina färger med höstlöven i bakgrunden. Tofsmesen är en av besökarna.

Talgoxen är nog den som sitter stilla en liten stund. De andra är snabbare.

Svartmesen är ny hos mig och väldigt lik Talltitan. Så liten och söt och snabb som sjutton.

Tyckte han var fin där han satt med lite rufs i fjädrarna.

Fokuset hamnade på en droppe av bara farten, så den fick komma med den också bland fåglarna.

Knuthöjdsmossen med gryningsmagi

Så var det dax för besök igen på Knuthöjdsmossen, besök 2 i år och jag tröttnar aldrig på platsen. Åkte dit med min väninna Mia och vi var på plats i gryningen innan solen 
gick upp. Möttes av magisk dimma, och det är en riktigt härlig upplevelse och värt att kliva upp för. Det var väldigt halt så man fick vandra fram med försiktiga steg.

Även om det mesta redan är fotat på mossen så blir alla bilder olika ändå.

Härliga former på olika träd fastna mitt öga på.

Stativet var kvar i stugan så försökte använda träden där det gick som stöd. Gammal och glömsk har man blivit.

En söt liten ö.

Soluppgång på mossen är verkligen magi.

Tjock dimma vid träden.

Spindelnäten är också en favorit att fota, men de flesta var svåråtkomliga och det blåste så det var tufft att få till det.

Det var allt för denna gång och vi kände oss nöjda när vi åkte mot Västerås igen. Tillbaka kommer vi, men kanske inte i år.