Min plats, och vyer från Söderbärkebron.

Min älskade lilla stuga är min plats och dit jag vill flytta framöver, Söderbärke med vackra omgivningar runt om.
Det tar bara 5 min att ta sig ner till bron  och där det visar sig ett nytt motiv varje gång man åker dit. Åker gärna dit i gryningen, och det är makalöst fint åt båda håll.

Jag har jättesvårt att inte åka till min stuga på helgerna. Men fick ett mess från en vän i min fotogrupp som arrangerar en Workshop med Brutus nu i september.
Den hålls i Hallstahammar och jag bor i Västerås. Sååå sugen, men kan jag slita mig från stugan en hel lördag.. får fundera på det, för det lockar massor med workshop och
vore så kul att få träffa Anders och Christina igen, det var länge sen..

Min plats. Blomsteränget Söderbärke. 

Dimmig sommarmorgon vid bron för några veckor sedan.

Magiska moln en gryning vid bron.

Iskall gryning och solen är på väg upp vid bron.
En annan vinkel och nytt motiv. Bron Söderbärke.

Frostig gryning.

Åt andra hållet vid bron en höstbild tagen en eftermiddag. Söderbärkebron kan leverera många vackra motiv.

Redan mot höst

Åter landat i älskad stuga i Söderbärke, ser att en del löv redan blivit gula, det går så fort. Gillar hösten med alla färger och klar luft, men vintern kan jag gärna hoppa över.

Vi är ännu inte här ännu med dessa starka färger men visst är det magiskt med höstfärgerna. (foto taget en fotokväll i Hallstahammar 2019)

Från samma fototur i Hallstahammar 2019. Vi hade tur med ljuset denna eftermiddag/kväll.

Hoppas på att fina magiska platser för höstfoto i år. Idag ska jag och min dotter åka mor Fredriksberg och kolla in Maja tjärn som jag tycker ser intressant ut när jag googlat.
Kanske det kan vara något att åka till lite senare i höst och samla lite nya foton.

Ingen dimma, ingen ,dagg och ingen ork, men resan slutade trots allt på plus..

Äntligen var det dags med resa 4 till Knuthöjdsmossen. Jag var där i april men det kändes för tidigt och var både minusgrader och kallt. Har vart där tidigare år i maj och början på augusti och både fått dimma och dagg.

Jag var trött redan innan jag åkte trots inte arbetat på en månad, fick verkligen släpa mig runt mossen. Det var blåsigt och inget vidare ljus. Fick bara 2 foton som var ok men hade ju gryningsfotot kvar. Kom till vandrarhemmet vid 21.30 och stupade i säng utan att ens kika på fotona jag tagit som jag brukar göra. Somna på stört!

Knappt jag orkade hålla mig kvar till solnedgången. Tur man är envis för det blev i stort sett det enda fotot jag känner mig nöjd med från den kvällen.

Min tanke var ju att fota gryningsdimma och daggfyllda spindelnät i Knuthöjdsmossens magiska miljö. Men morgonen var mulen, inget ljus alls och jag var fortfarande lika trött och helt utan energi. Normalt är jag mer åt det övertaggade hållet när jag åker hit och vill aldrig sluta fota.
Denna dag for jag tillbaka mot vandrarhemmet redan vid 06 och stöp i säng och somna igen.

Vaknade vid 08 och tänkte vafasiken, detta har jag sett fram emot och betalat för, skärp dig Nina!
Städade rummet packade ihop och gav mig ut igen (lika trött)
Kom till mossen i hårt soligt, kallt ljus..hm...
Ok! Väder och ljus är som det är, får leta mig in i skuggorna och fota macro. Något foto ska jag ha med mig hem bestämde jag.


Det var då jag såg dem, Sileshår som jag alltid velat fota men inte vetat var jag skulle hitta dem. Här var de ju överallt! Att jag missat dem tidigare, det ju fanns massor!


Så för mig slutade resan ändå med plus. Blöt, trött, men foton som jag gilla fick jag till slut med mig hem, även om motivet inte var det jag riktigt hade tänkt mig.

Morgondimma

Vaknade tidigt och såg att dimman låg vit mellan träden. Kunde nog skrämma slag på de flesta då jag snabbt fick på kläder och gav mig ut  med morgonrufsigt hår.
Åkte först till Söderbärke sedan mot Hemshyttan och morgonen var verkligen magisk!

Barken låg blank i morgondimman.

Solstrålarna lyste genom träden.

Kossorna lunkade på i morgondaggen.

Såg en charmig liten röd ödestuga/lada på min väg hemåt.

Passerade vackra sädesfält innan jag åter anlände hem till stugan min igen. En härlig augusti morgon!

När en amatör verkligen är amatör..

Norns Bruk

Man vill fota i "rätt ljus", gryning eller skymning. Gryningen känns läskig att ge sig ut ensam en längre bit i kolmörker, är dessutom extremt kvällstrött.
Inte den bästa kombinationen för bra foton. (hoppas på att bli piggare framöver) Det är ändå ganska ok att fota när det är lite molnigt, det funkar.
Den här kvällen ansträngde jag mig verkligen att hålla mig vaken för att åka till Norns Bruk ca 45 min bort. Packade ner kaffe och goda mackor och for iväg.
Gick omkring i denna underbara miljö som Norns Bruk har, ljuset jag ville åt började komma. Batteriet som satt i kameran tog precis slut men har alltid ett extra med mig så satte i detta. Extrabatteriet visade sig vara tomt! Svordomar och stor besvikelse över att verkligen vara en extrem amatör! Bara att åka hem.
När jag taggat ner lite kunde jag ändå vara nöjd med att fått strosa omkring i denna vackra miljö på kvällskvisten. Det blev ändå ganska ok bilder utan det bästa ljuset.

Älskar det här stället och just här fungerar ljuset bra nästan alltid.

Rallarrosorna lyste upp mot bron.

Frodigt grönt som en djungel med spegelblankt vatten.

Fastnade här för speglingen av det röda huset bland allt det gröna.

En gammal fin bevarad pump efter vägen.

Trädstammarnas spegling och kronorna som bildar en portal, magiskt.

Ett ställe jag älskar och återkommer till. Väl värt ett besök. (Undrar hur det ser ut i en tidig gryning?)