där jag bor, finns Mälaren, en bit längre bort, sluss till Östersjön, lite gammalt, lite nytt och skog - behöver jag

stativ

där kom alla tre broarna med

på något sätt är jag alltså boende mellan tre broar

det finns gångväg och kaj mellan det hela, fin hundpromenad i det fina höstvädret

det prasslar så fnt när han leker i löven

vi går vidare längs stigen

vackra   färger

svårt att hålla den tunga kameran i en hand, det blir oskarpt - men vad ..

numer skiter jag i det

som

tidigare skulle vara otänkbart - dålig skärpa - utom ibland förstås

just här vid vattnet brukar det vara många  föräldrar och barn som matar fåglar, eller någon bara stter på bänken och njuter

eller som här

hon cyklar hit ofta berättade hon

hon tycker om känslan att få ge fåglarna mat, inte bara bröd, bra grejer

fåglarna kastade sig i sjön - smaskade snabbt i sig allt det goda

motljus, stark nedåtgående sol

det blänker och lyser här och där

löven doftar

det känns  som jag måste fixa någon sorts stativ på armstödet

det blir inte lätt

jag har provat Magic arm - det blev för klumpigt

kanske en större, typ, Gorillapod

kanske det finns något av den typen, eller fixa själv

det får ju inte bli helt djävla sopigt nu när det är svårare för mig

men nu har jag kollat upp

min lilla GR och Leican

det kommer att bli bra med stativ, stöd

/inger

jag använder en liten GR kamera för fickbruk - den känns mer som kamera än en mobil

först hemifrån mot kajen

Malte, min hund, sitter i mitt knä ännu så länge

sen går vi ned till kajen där Liljeholmsbron slutar, på Lövholmssidan

Marievik kan det heta

i alla fall ligger det båtar vid kajen, husbåtar och sedan det gamla järnvägsspåret mot cementfabriken

som många gärna fotograferar från Bergsundsstrand, tex Affe som tar vackra nattbilder av det egentligen fula, cementfabriken alltså

lite järnvägsspår och träd längs kanten

Bergsundsstrand och Reimersholme  skymtar mellan de löv som hänger sig kvar

jag ville bara ta det gröna idag

även ett tråkigt  elskåp kan piffas upp med skuggans hjälp

en typ naturrouge  om vi utgår från att skåpen är feminina

här har kommunen stoppat biltrafik på ett tydligt sätt

några unga med tag-klåda har signerat lite

det går att passera med cykel och rullstol vid sidan om

Malte nosar, markerar och bajsar lite

det här är hans tycker han

stege och livboj om vi skulle ramla i sjön

ofta ser jag ensamma män som fiskar här, någon av dom har bundit upp sin stol bakom ett träd, fiffigt

-

ett stilla, tyst och skönt ställe att bara vara på, en och annan går förbi men inte så många

dom flesta har ens lust att gå hit

tack och lov

när cementfabriken flyttar får vi se vad som händer

många är de som vill bygga här och till Gröndal längs vattnet

framför mig i vattnet skymtar en av sandtransporterna till cementfabriken

den kommer ofta och det röda speglar sig i sjön-

-

jag tycker min lilla GR gör bra ifrån sig

blad och löv syns tydligt

-

detta är alltså nästan i Stockholm, över bron och stadstrafiken är ett faktum

språng hit och dit, krutrök och damm

det är skönt att mitt lilla område finns kvar

resterna av Stockholms industrier från för länge sedan

en blev konstgalleri, museum - Färgfabriken

en del är på väg att tömmas, brunna fabriker, raserade byggnader, dom är många

en del hoppas jag blir kvar för att bevara områdets identitet

Gröndals kulturförening vill göra den brunna fabriken strax bortom Färgfabriken till ett Kulturhus - det hoppas jag dom får igenom

/inger

vilken inspiration det, kan, ge med andras levande, berättande bloggar i bildflödet, bilder kollektioner mm

på en del ställen har det redan varit nattfrost

kanske ligger det, som här,

spår av sommarlek blir känslan för mig

-

jag känner mig stimulerad och glad över de bilder med text jag sett i bloggar

resor till Grönland, Bläckfiskdyk mm

och

en man, flera män, som ständigt bekymrar sig om analogt, filmkvalitet, konvertering från digitalt mm -

är det ena bättre än det andra - ständig oro över att valet blev rätt eller mindre rätt

'

men, så blev det mängden av bilder, det kom kollektioner

en ny medlem i vårt lilla Sällskap

kul, roligt, stimulerande allt, alla bilder all livskraft som vill framåt

-

så jag plockade fram de första som kom upp

som jag inte sett på flera år

-

släpp dom lösa tänker jag

-

den här sista är is på en asfalterad yta

som har skrapats ren med en grävskopa, grus har lämnat spåren

så tänker jag, varför måste jag berätta det

lite osäkerhet kanske

så skönt detta var

det har blivit mer liv här på FS som ett tag kändes helt djävla insomnad

så synd på en sån fin ide'

nu ser, åtminstone jag, framåt

jag tror jag lägger mig tidigt och ser en bra film

/inger

livet går vidare, det bara maler på dag efter dag - bland går en vecka snabbt ibland hur lång som helst

men jag finns

och skapar

-

 den här killen som jag förvandlat från lite blyg Goth

till

en lite tuffare, åtminstone utseendemässigt, typ

utan

hjälp av ai

för honom ligger livet öppet

i hans blick kanske det går att se det lite osäkra, det känsliga 

-

en kamera

ett ögonblick

redigering

-

plötsligt ser jag ett ansikte

inne i det verkliga fotografiet

jag vill helt enkelt ur detta skapa ett nytt, en ny person som besitter det liv som finns därinne

en slags charad blir det

-

ai

är en annan sak förstår jag nu efter Annika Nordenskölds beskrivning av sitt arbete

hon skapar med ai's hjälp

en person tex som är skapad av associativa minnen samlade från hela världen

jag kommer helt i gungning av tanken

-

däremot känns det som jag nu kan släppa mer på min personliga obehagskänsla av att gå för långt, det är jag som person som styr och skapar bilden utifrån mina personliga förutsättningar

jag är en människa

jag skapar

redskap, rent tekniska använder jag utifrån mig och mina personliga förutsättningar

-

jag är en splittrad person

alltså kan mina bilder framstå som splittrade i sina sammanhang

men utan ai

finns jag

lämnar avtryck, personliga

-

det är bra att finnas

jag såg just att Bob Bovin inte finns

-

vi skall alla den vägen vandra

/inger

ett möte med två unga människor väcker egna minnen, även jag har varit ung och förälskad

 det ena mötet ägde rum i Gamla Stan

det unga paret såg så härligt nyförälskade ut

och sa ja till mig och publicering

för tjugo år sedan

-

hästarna bor i Skagen

vid dom gamla minkfarmarna

jag såg just en kort film om Annika Nordenskölds AI skapande

utifrån sina egna inre föreställningar om sig själv i olika situationer

hon låter även AI göra förlagor till skulpturer som hon sedan själv  gör i keramik

-

 jag blir påverkad av denna, till synes, lekfulla, samtidigt allvarliga lek

min nyfikenhet väcks

-

Nobelpris -tagaren varnar för hur AI kan ta över så vi till sist inte vet vad som är vad

jag förstår det

-

om allt blir, utan att vara

hur vet vi då vad som är

-

det är lockande

men  jag säger nej

allt inom mig säger nej

-

Photo Shop får vara det mest avancerade jag vill utsätta mig för

/inger