Vilken "resa"...
Idag är det exakt ett år sedan jag började med medicin mot ångest och vilken "resa" det har varit! Jag har pendlat mellan hopp och förtvivlan för att en stund hamna i himlen och sedan på väg tillbaka till HELVETET igen?
Jag minns det som igår... Min vän Anders och jag satt framför webbkameran och "skålade i FONTEX". Medicinen täckte knappt botten på min lilla medicinkopp, men hjärtat bultade så det kändes som det skulle hoppa ur bröstet på mig. Jag var LIVRÄDD för vad som komma skulle!!! Vilka biverkningar skulle medicinen ge och framför allt skulle den göra så att jag kräktes???
Men jag hade verkligen nått botten och kände att jag inte hade något val längre. Jag var helt enkelt tvungen att välja mellan livet eller döden, jag valde LIVET.
Jag kan uppriktigt säga att vägen dit jag är idag, har varit allt annat än lätt och jag har många gånger tänkt "kasta in handduken" och ge upp. Men som tur var kämpade jag vidare och kom över tröskeln. Jag fick över sex härliga månader utan någon som helst ångest och dessa månader är jag otroligt lycklig och tacksam över.
Tyvärr har jag sedan en tid tillbaka känt mig sämre igen och rädslan över att allt skall börja om gör sig ständigt påmind. Jag vill inte tillbaka till där jag var förut! Jag har redan tvingats "kastat bort" halva mitt liv instängd mellan fyra väggar, nu räcker det! Jag vill fortsätta leva!
Kram Milla
Tänk att det är ett helt år sen, jösses vad tiden går. Härligt att du stod ut o vågade ta steget!
Kram Lena
upp detta! Tack för Dina rader Lena.
Kram Milla