Hemligheten bakom reflexerna... ;o)

När jag började fotografera 2004 var jag väldigt imponerad över de fotografer som lyckades fånga reflexer i sina bilder. Jag tycker fortfarande att reflexer är otroligt vackra och fängslande. Men idag har jag lärt mig hur man skapar dessa underbara "bildförhöjare" och nu tänkte jag avslöja hemligheten för Er :o) 

Det var Sonja Bohman, en vän på Fotosidan, som lärde mig hur man gör. Hon berättade att man kan använda en bit foliepapper som man ställer bakom motivet och med rätt vinkel på pappret så bildar solljuset reflexer i foliepappret. Man kan även använda en sprayflaska med vatten och spraya små droppar bakom motivet. Då bör man dock fotografera i motljus. Lika så om man fotograferar ett motiv med en sjö eller ett hav i bakgrunden, då måste man också fotografera i motljus.

Idag kan jag nästan inte ta ett foto utan reflexer och tycka att fotot ser bra ut. Jag vill gärna ha dessa små glittrande "smycken" i bakgrunden för att förgylla och höja bilden utöver det vanliga. Jag har aldrig brytt mig om hur man gör för att en bild skall bli till (så länge man inte förstör i naturen eller behandlar människor eller djur illa osv.) för mig är själva resultatet det viktiga.

Vad tycker Du? Gillar Du bilder med reflexer? Hur gör Du för att skapa reflexer i en bild? Kanske tycker Du att det är "fusk" att ta hjälp av en bit foliepapper eller en sprayflaska? Berätta gärna!

TACK Sonja för att Du visade mig hemligheten med reflexerna! :o)

Kram Milla

Ps. Jag har frågat Sonja Bohman om det är ok att jag bloggar om detta. Ds.

Här är en bild som jag fotograferat med ett foliepapper bakom för att få reflexer.

Här bildades reflexerna av ljuset bakom motivet.

Här använde jag en sparyflaska för att få reflexer.

Och här är det havet bakom motivet som bildat reflexerna.

Foto: Camilla Thieme

Att ge bort en miljon...

Eller bara några hundralappar... Det skulle kännas väldigt surt för mig. Därför ger jag aldrig bort några lotter. Jag kanske är väldigt egoistisk när det kommer till detta, men jag skulle bli helt förkrossad om jag gav en bort en lott med en större vinst på. Det spelar ingen roll om det är till en familjemedlem eller en god vän, det skulle ändå kännas enormt hårt. Jag kan känna glädje när någon vinner pengar, så länge det inte är jag själv som köpt och gett bort lotten. När jag själv vinner (har endast vunnit små summor, som mest 50 kr tror jag) så tar jag alltid pengarna istället för nya lotter ;o) Hur gör Ni?

Är jag ensam om att känna så här? Hur känner Du? Berätta gärna!

Kram Milla

Foto: Camilla Thieme

Ångestdämpande medicin

Som säkert ingen av Er har undgått (?) så har jag haft panikångest i över 17 år. Under större delen av dessa år har psykologer och läkare försökt få mig att ta ångestdämpande medicin mot min ångest. Men jag har totalvägrat* tills nu... Nu har tanken börjat växa att kanske, kanske skulle jag prova i alla fall. Vad har jag att förlora? Som det är nu så lever jag inte, jag är bara vid liv.

Har någon av Er erfarenhet av ångestdämpande mediciner (ätit det själv eller känner någon som gjort/gör det)? Berätta gärna!

Jag skulle vilja ha svar på dessa frågor: 

- Är de beroendeframkallande (säkert olika från preparat till preparat).

- Blir man mycket sämre en tid när man precis påbörjat sin medicinering?

- Mår man illa (spyr) av dem?

- Kan man gå upp i vikt? (Alltså av själva tabletten, inte för att de ökar aptiten).

- Är tabletterna dyra?

- Andra eventuella biverkningar?

*Varför jag totalvägrat att äta medicin:

- Är rädd för att jag skall må illa/spy av dem (det är just min emetofobi/kräkfobi som utlöste min panikångest).

- Vill inte bli beroende (är emot nästan allt beroendeframkallande, så som droger, alkohol, tobak osv.).

- Vill inte ha främmande "substanser" i kroppen (tog inte ens Alvedon när jag hade ont i huvudet som barn).

- Vill inte gå upp i vikt (gick ned 12 kg till mitt bröllop 2008 och vill gärna behålla den).

- Känner mig som en "svag individ" och en "sämre människa" om jag skulle behöva ta medicin mot min ångest. Är uppvuxen med att man alltid skall vara stark och klara sig själv.

- Tycker att det är bättre att lösa själva orsaken till problemet istället för att ta medicin. Men ibland kanske det inte fungerar... Många människor behöver en kombination av medicin och terapi för att över huvudtaget fungera i samhället och klara av sin vardag.

Kram Milla 

Foto: Camilla Thieme

Vill passa på att TACKA för alla fina mail i samband med detta inlägg.

Den som väntar på något gott... ;o)

Väntar aldrig för länge, som min gamle vän Veronica alltid brukade säga ;o)

Tänkte meddela Er som medverkat i Photoshoputmaning #3 att redovisningen är något försenad, men den kommer att publiceras snart så håll ut ;o) Till Er som inte var med, än är det inte försent... ;o)

Ha en fin lördag!

Kram Milla

Foto: Marko Thieme

Det går för fort...

Hittade denna serie i dagens DN. Precis så här känner jag :o)

 NEMI AV LISE MYHRE

Kram Milla