"Hjärtats tankar & funderingar"

ÅNGEST VS FONTEX...

Ibland kan jag fortfarande känna tendens till ångest, den bryter aldrig riktigt ut (som den gjorde förr) men den kan liksom ligga och "gnaga under ytan".

Något som jag reflekterat över är hur väl kroppen tolkar dessa "signaler". Trots att ångesten inte bryter ut, startar en nästan "mekanisk kroppslig ritual".

Jag börjar skruva på mig, har svårt för att sitta still och drar ena handen över nacken. Precis som när jag hade ångest. Det är som om kroppen "förväntar sig" att den skall få ångest och reagerar så som den är van vid. Men den där riktiga ångesten kommer aldrig, tack och lov...

Jag antar att det pågår en smärre revolution i min hjärna just nu, där 20 år av ångest brottas med 8 månader medicin ;o) Det tar nog tid för kroppen att vänja sig av med vissa inlärda beteenden/mönster. Eller vad tror Du? Berätta gärna! Jag vet i alla fall vem jag hoppas skall vinna "kriget" :o)

Kram Milla 

Foto: Camilla Thieme

Inlagt 2011-08-07 09:40 | Läst 2331 ggr. | Permalink


(visas ej)

Vad heter Disneyfiguren Kalle A*** i efternamn?
Hej Camilla!
Jag gläder mig så åt alla dina segrar mot ångesten på olika plan. I mitt arbete möter jag människor med olika former av svårigheter och däribland även ångestsyndrom av olika slag. Det är olika berättelser och jag förstår att det är väldigt individuellt vilka reaktioner som uppstår vid tecken som kan befaras vara att en ångestattack är under uppsegling. Många säger att det är som en betingad reflex, även fast de inte fått någon ångestattack på många år. Men det gemensamma är att till slut tonas reaktonen ned och bleknar. Jag gissar att ingen av dem jag pratat med, har bett om eller erbjudits hjälp att medvetet jobba bort reaktionen. Med verktyg att möta reaktionsmönstret, förmodar jag att den kan arbetas bort snabbare?
Det måste nog gå en tid då det samlas kunskap och erfarenhet i medvetandet om att ångesten inte bryter ut som motvikt till de 20 år du bär med dig. Eller kanske också en insikt så småningom att det inte längre är någon katastrof att en ångestattack bryter ut någon enstaka gång i framtiden?
Har du kanske kommit till ett läge nu, där du mer aktivt kan gå in i behandling för att möta de besvär som återstår? Eller finns det kanske någon annan planering för din del? Jag hoppas i alla fall att det finns en planering för din del som aktivt följs upp, med syfte att stegvis ta dig vidare i ett tillfrisknande?
Ha det fortsatt gott och njut av dina hittills vunna segrar!
Vänligen
Nonno