Jämtlandstriangeln/tankar om det storslagna

 Många mil har jag vandrat under åren i fjälltrakterna. Alla mil är avverkade i Västerbotten och Norrbotten. Jämtland var för mig helt okänt. Efter tips av en arbetskamrat, for jag och dotter min till Storulvån för en kortare fjällvandring.

Leden mellan de tre stationerna, Storulvån, Blåhammaren och Sylarna, har blivit en modern klassiker. Naturen mellan Storulvån och Blåhammaren var vacker och utmärker sig med många bäckar och många mindre bäckraviner. Terrängen var lättgången. Själva Blåhammaren kan jag inte uttala mig så mycket om då dimman låg tätt efter backen.

Av praktiska själ valde vi att börja med att gå till blåhammaren. Så här i efterhand ett dåligt val då naturupplevelsen från Blåhammaren till Sylarna inte hade mycket att ge, förrän vi hade ca 7 km kvar av de 19 vi gick. Efter att ha gott över myrar och spångar så öppnade sig plötsligt Sylarnas toppar framför oss. Hade vi valt att gå från Storulvån till Sylarna hade vi haft massivet i ögonen hela tiden. Sylarna gav mersmak och planer för ny tur just dit, för att göra dagsturer i massivets omgivningar. Tredje dagens vandring till Storulvån löpte över lättgången böljande fjällhed

Vi valde att gå med så lätt packning som möjligt. Jag envisades att släpa på kamera, ett par tre objektiv och stativet. Jag förundras över storslagenheten, hur starkt jag påverkas av naturen och dess skönhet Efter en dags vandring var mina ben och min själ trött, orken fanns inte att vänta in det dalande ljuset. Dessutom måste hänsyn visas till de övriga 23 i sovsalen.

Hur jag än tar bilder, hur jag än försöker tänka på komposition och exponering så berättar inte bilden om den storslagenhet som finns i verkligheten. När jag tittar igenom mina bilder upplever jag ett behov av att förkovra mig i den vida och storslagna naturfotograferingen. Hur det än är, är bilderna för mig en hjälp att minnas, att längta, att göra nya planer.

Storulvån - Blåhammaren

Sylarna

Sylarna - Storulvån

2011-07-31 09:25   Tommy Sjölund

Hej Brita
En av mina fjällvandringar var det meningen att jag skulle gå Storulvån, Blåhammaren och Sylarna, men jag trampade snett, innan hade jag inte fjällvandrat, åkt helikopter, ambulans, tåg eller rälsbuss, efter denna resa så hade jag upplevt allt, mina kompisar gick hela sträckan, för mig blev det gips på Östersunds lasarett, när jag låg på salen och lyssnade på radio talade de om att Elvis Presley hade dött, vad var det att gå på kryckor då i sammanhanget, medans jag väntade på helikoptern så tog jag några diabilder, som jag fick med i DIFO, alltid något, sedan hände något under helikopterfärden, men det tar vi när vi träffs om du är nyfiken. Fina bilder. / Tommy

Besvara

Svar från tavvas 2011-07-31 14:50

Visst vill jag veta. Länge sedan vi sågs. Kanske skall vi ut någon morgon. jag börjar jobba nu, men det finns ju helger. Glad att du läser och att du kommenterar. Uppskattas/Brita

Svara

2011-07-31 19:11   Margareta Cortés

Nog berättar dina bilder för mig om det vackra och storslagna, fast jag förstår dina tankar för det är alltid vackrare då man är på plats och svårt att förmedla det man upplevt. Det finns så mycket mer i bilden för den som var där.
Lätt packning sa du, det låter tungt i mina öron, iaf. om man tänker på vad mitt stativ och vad kameran med objektiv väger. Tror du är stark. Fint med tips om hur man bör läga upp sin vandring också, för att få ut det bästa.

Besvara