Dag 146 - gatufoto, nattbilder och barnbarn

Dagens blogg fortsätter där gårdagens slutade med några gatufoton.

nr 1

nr 2

nr 3

nr 4

I natt parkerade vi husbilen vid Älvkajen och hade en trevlig kväll med fin utsikt och fint tillfälle för lite nattfotografering.

nr 5

nr 6

nr 7

nr 8

Idag har vi hand om barnbarnet Otto då föräldrarna jobbar.

nr 9

nr 10

nr 11

nr 12

nr 13

nr 14

Nu blir det inga fler Ottobilder på ett tag. Vi åker tillbaka till Västerås och återvänder inte förrän efter midsommar.

Hej så länge ... //Mats

Dag 144 - en kväll i Bohuslän

Tillbringar en fredagskväll i Bohuslän. Vi har tagit husbilen till en campingplats utanför Uddevalla. Vi försöker undvika vanliga campingplatser men så här års innan högsäsongen är det både bekvämt och behagligt. 

Först en naturupplevelser i form av en kort promenad och sen "Let´s Dance" på TV.
Kvällens matval är inspirerad av Lena Holms fantastiska blogg här på fotosidan med levande havskräftor i sin rätta miljö 

Nu ser jag fram emot morgondagen som kommer att bjuda på två former av jubileum. 

Hej så länge ... //Mats

Dag 143 - en skräckinjagande miljö

Att gå till tandläkaren var en skräckupplevelse för mig när jag var barn.

Nu är detta reducerat till en nödvändig men kanske lite obekväm företeelse, speciellt ekonomiskt;-)

 Vid akuta problem är den t.o.m. efterlängtad.

Idag var det bara en vanlig besiktning och jag blev godkänd.

Det är en aha-upplevelse att upptäcka att det finns så många saker som inte längre oroar mig. Jag skulle kunna göra en lista på saker som jag tidigare varit rädd för.

Det handlar väl trots allt om att bli "vuxen", inte bara äldre;-)

Men det har också hänt något när det gäller bemötandet. Min fantastiskt trevliga tandläkare visade sig också vara foto intresserad.

Hon gillar att ta bilder även privat.

Och tänk ...  jag hamnade på bild även denna dag.  Förutom detaljstudien av mina tänder så syns jag i spegeln när jag spanar in alla hjälpmedel för att hålla tänderna i trim. Jag kanske är en linslus trots allt, i så fall är det ytterligare ett oväntat utvecklingssteg.

Hej så länge ... //Mats

Dag 142 - vår spelning på vårruset

Idag gick det traditionella motionstävlingen vårruset av stapeln och som vanligt spelade vår  hobbyorkester uppmuntrande för deltagarna.  

Det är trevligt att spela för tusentals tjejer men tyvärr springer de bara förbi;-)

Efter som jag är med och spelar så lånade jag ut kameran till två tjejer i publiken. 

Bella och Emelie heter de två gästfotograferna som såg till att det blev några bilder tagna till dagens blogg. 

Tommy på bas och Willy på gitarr

Det är ett tvivelaktigt nöje att själv vara med på bild men det är roligt att Mike som sitter undanskymd bakom trummorna kom med.

Tommy basar i solljuset och gillar att vara med på bild

Anders på gitarr och sång

Tja det är ofta jag själv är med på bild men jag vill gärna att andra ska vara det;-)

Vi hade inte bara en springande publik, här är några entusiastiska tjejer i gröngräset.

Vår sångerska Maria är nöjd med spelningen.

Hej så länge ... //Mats

Dag 141 - Anundshög

Anundshög är Sveriges största gravhög och ligger några kilometer utanför Västerås. Den är 9 meter hög och har en diameter på 64 meter. Den är från tiden 600 – 1000 e Kr. Man vet inte vem som begravts här, men det var säkert en betydelsefull man, kanske en kung.

Under hela medeltiden har Anundshög varit en samlingsplats för Badelunda bygdens människor och fram till år 1450 fungerade den som tingsplats.

Skeppssättningar är en typisk nordisk fornlämning.

Den består av resta stenar i form av ett skepp. Troligen är det gravar som byggdes under det första årtusendet e Kr.. 

Anundshögs största skeppssättning är 53 meter lång och 16 meter bred och är därmed störst i Sverige.

Redan innan gravhögarna och skeppssättningarna byggdes var området under en lång tid en boplats. Det finns spår av gravar och boplatser från järnåldern, 500 f Kr – 1050 e Kr. 

Vattnet gick högre upp än idag och Badelundaåsen var en av dåtidens vanligaste handelsvägar.

Området vid Anundshög sköts idag som en gammaldags slåtteräng för att återskapa den varierande flora som än gång fanns här.

Kabbleka

”Folkvid reste alla dessa stenar efter sin son Heden, Anunds broder. Vred högg runorna”

Så lyder runskriften på stenen. Folkvid var en storman i Badelunda i början av 1000 –talet.

Hej så länge ... //Mats