Dag 119 - på bristningsgränsen

Utanför fönstret står en gammal rönn som nog har sett sina bästa dagar. Varje år förundras jag av att livskraften finns kvar. Plötsligt brister dessa vackra knoppar.
I det sammanhanget är vi nog många som tänker på Karin Boyes dikt. Speciellt i år när våren dröjt och tvekan varit så lång.

"Ja visst gör det ont när knoppar brister.
Varför skulle annars våren tveka?
Varför skulle all vår heta längtan
bindas i det frusna bitterbleka?"

De första stroferna är väl de mest kända men jag vill påminna om de sista raderna som också är underbara.

"Höljet var ju knoppen hela vintern.
Vad är det för nytt, som tär och spränger?
Ja visst gör det ont när knoppar brister,
ont för det som växer och det som stänger."

och detta är bara första versen!

nr 1

nr 2

nr 3

nr 4

nr 5

Hej så länge ... //Mats

2013-04-29 18:44   DanneWest

Knoppar och blommor är riktigt roligt att se nu! Fina bilder Mats!

Besvara

Svar från Mats Andersson 2013-04-29 22:32

Tack Danne! Ja dom är roliga att fotografera. //Mats

Svara

2013-04-29 19:47   Dubbelolle

Jo snart exploderar dom! Mvh,LO

Besvara

Svar från Mats Andersson 2013-04-29 22:32

Ja vilken kraft! //Mats

Svara

2013-04-29 20:42   Lena Holm

Visst gör det ont när knoppar värka...skrev en annan känd skald och författare. Kan också bli ganska aktuellt just i dessa dagar. Åtminstone i Uppsala.
Hälsningar Lena

Besvara

Svar från Mats Andersson 2013-04-29 22:33

Också tänkvärda ord! Ha det gott //Mats

Svara