Den första bilden, på tjejen i gungan, är härlig! Jag tycker att den berättar mycket: Om hur sorglös barndomen kan vara, om förtroendet till den som tar bilden -vilket överförs till mig som betraktare, så att jag känner samma sak som fotografen antagligen känner. Den berättar också, falskt eller sant, om en god tid.
Människor i bild kan säga så mycket, kanske det mesta är upp till betraktaren men det här är vad jag uppfattade.

Ha det gott! /Thomas