Progg!

I somras fick jag hastigt och lustigt en förfrågan om jag hade några bilder på Träd, Gräs och Stenar, en legendarisk musikgrupp inom musikrörelsen under slutet av 60-talet , början av 70-talet. Bilderna skulle ingå i en bok om gruppen. Den boken är nu för övrigt klar och finns till försäljning. Jag har nöjet att ha två bilder med i den boken.

Bakgrunden till att man frågade just mig var att jag några år ingick i organisation i Musik vid Siljan. MvS var en musikvecka som pågick i Leksand och Rättvik. Bakom veckan stod Dalarnas Bildningsförbund, Leksand och Rättviks kommuner och församlingar samt Rikskonserter. Jag fotograferade en del olika konserter under den tiden jag jobbade med MvS.

1969 uppträdde International Harvester (som Träd, Gräs och Stenar hette då) i Sammilsdalsgropen i Leksand. Tyvärr var det ett ganska ruggigt sommarväder men det var spännande att höra en helt annan typ av musik än vad vi annars var vana vid, även om jag nog inte var helt imponerad musikaliskt sätt. Jag är inte helt imponerad av min fotografiska färdighet vid den tiden heller. Men roligt att ha kvar negativen från en speciell tid. Nästa år, 1970, uppträdde Träd, Gräs och Stenar igen under Musik vid Siljan. Denna gång i Rättvik. Se ett kommande inlägg.

Postat 2022-02-16 11:05 | Läst 1104 ggr. | Permalink | Kommentarer (5) | Kommentera

Ut på tur aldrig sur

...Men bäst att träna först!

Vovven Unni och jag tog en tur i det vackra solskenet upp till vår slalombacke. Där jobbar man och står i med att leverera fint underlag för slalom, snowboard och freestyleåkare. Inte skulle jag våga åka i dessa hopp.

Nej hellre tittar jag på utsikten. De här vindkraftverken är ganska måttliga i sin resning.

Trots att liftarna inte är igång strävar skidåkarna på uppför backen.

Kyrkan och staden skymtar i soldiset. Än ligger solen lågt mitt på dagen.

Och här har man just blivit klar med hoppen.

Alltså man promenerar upp, tar kanske 10 minuter? Sen blåser man utför. 30 sekunder?

Där nere ser man lokstallet och verkstaden. Den ska bli längre och man ser skelettet av nya byggnaden.

Unni, hon tittar intresserat på när åkarna far utför. Hon vill gärna springa efter dem.

Snart uppe i 10:e klättringen. Sen får det räcka för dagen.

Som sagt, det gäller att ha några höjdmeter i benen innan man betvingar branterna kring Riksgränsen.

Postat 2022-01-24 21:13 | Läst 1230 ggr. | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera

Det röda huset

Promenad genom Kyrkskogen, en liten oas mitt i Kiruna. Inne i skogen eller parken om man så vill ligger ett antal bostadshus av olika karaktär. 5 januari 2022 var skogen extra snöig och det här huset stod fram i kontrast mot det kyliga vita. Bara rönnbären konkurrerade med lite färg.

Iphone 11 pro och Snapseed.

Postat 2022-01-21 14:52 | Läst 1023 ggr. | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

Pärlemorsäsong

Kiruna 17 januari 2022

De mycket ovanliga pärlemormolnen karakteriseras av vackra pärlemorfärger, som framträder när solen är strax under horisonten, men fortfarande belyser dessa mycket högt belägna moln. De syns vanligen strax före eller efter solnedgången i gryning och skymning, och observeras för det mesta långt norrut i landet och under vinterhalvåret.

På engelska kallas dessa moln "nacreous clouds" eller "mother of pearl clouds" och på fackspråk "Polar stratospheric clouds" (PSC). Pärlemormolnen är mycket sällsynta. De består av små partiklar av flytande eller fast vatten och kan även innehålla svavelsyra och salpetersyra. De bildas på 20-30 km höjd, alltså minst dubbelt så högt som de vanliga molnen.

För att de skall kunna bildas måste temperaturen vara mycket låg, under -75°C. De har huvudsakligen observerats på höga breddgrader, till exempel i Skottland, Skandinavien och Antarktis. Pärlemormoln framträder tydligast om luften är ren och klar i de lägre luftlagren, till exempel efter en kallfrontspassage.

(SMHI)

Postat 2022-01-18 13:54 | Läst 1722 ggr. | Permalink | Kommentarer (8) | Kommentera

Konsert!

På tidiga 70-talet hade jag förmånen att ingå i organisationen kring Musik vid Siljan. Vi var ett gäng ungdomar som tillsammans med Solveig Bark, musikkonsulent på Rikskonserter, ordnade med allt kring olika konserter med tonvikt på rockmusik men också en del jazz och folk.

Jag blev inspirerad att leta rätt på mina gamla bilder från tiden efter att jag läst en intervju med Mikael Wiehe i Dagens Nyheter. Så varsågoda, en liten nostalgitripp från Rättviksparken en underbar sommarkväll 1973.