Arbete

Karl-Erik var ju fotografen och även den som jobbade i mörkrummet. Anna-Lisa skötte butiken, svarade i telefon, gjorde efterarbete och administration. Någon Hasselblad var det inte tal om... Jag kommer inte ihåg vad just kameran som han tog porträtt med hette. Men det var en rejäl pjäs med stora negativ. Om jag minns rätt så bestämdes tiden av hur länge han kramade utlösaren. Det var en luftdriven slutare. Någon mer historiskt bevandrad vet nog. Det fanns ytterligare en kamera med motordriven kassetflyttare så man kunde ta 9 bilder på ett blad. Det var en svensk kamera "Hela-kameran". Googla på det namnet så lär ni er mer.

2017-11-14 07:59   Khalad

Underbart fina bilder från det riktigt och levande livet, inte bilder för att komma först i någon bildtävling eller få in dom på FS galleri!/ Björn T

Besvara

2017-11-14 09:02   Sten Björklund

Väldigt trevliga bilder. Fint också att det finns bilder kvar från den tiden. Min mormors bror var ateljefotograf, rullstolsbunden dessutom. Vad för sorts kamera han hade vet jag inget om. Minns att det var en del bråk om bilderna ( negativ ) och tyvärr är dom nog försvunnen. Har ändå några bilder på honom i ett album som min mamma lämnat efter sig.
Sten

Besvara

2017-11-14 11:35   syntax

Kul att läsa om!
Den sista bilden är magnifik - så kan man inte framstå, ens inför kameran, om det inte är äkta.

Besvara

2017-11-14 20:44   Mats Erikson

Tack för era trevliga kommentarer! Jo, jag tror de var glada åt sitt arbete. Inte var det så enkelt alla gånger. Lokalerna de arbetade i var ganska omoderna även med 50-tals mått mätt. Mer om det framöver. Men de var unga, ca 40 år och med all den kraft och entusiasm man har då.

Besvara