Spontana tankar som inte är förutbestämda.

På begäran mer om min karriär på lantgården....

Jag har fortfarande väldig respekt för hästar. Första
gångerna jag var hos mina blivande svärföräldrar
var jag rädd för dem.  Därför skulle de lära mig att klappa en häst.


Jonen berättade nu att den som jag klappade var snäll.
Den andre var inte att lita på. Det syns på öronen. 

Jag hittade dessa två bilder i svärmors  album för några år sedan.
De är tagna på sextiotalet av vem vet jag inte.

Denna bild är lite  av en favorit.
Gör intet att fötterna är kapade på häst och svärfar för
innehållet är detsamma.

Så var det för mig som stadsbarn komma till en lantgård.
Inte så lätt alltid.....

.......men fina minnen att  ha.

Gun-Inger

Inlagt 2015-02-24 23:59 | Läst 4502 ggr. | Permalink

"Fina minnesbilder! Jag har också stor respekt för hästar, trots att båda mina flickor är hästtjejer och att vi under deras uppväxt alltid hade hästar. Du vågade dig ändå fram för en smekning! Under 60-talet fanns det fortfarande gott om småjordbruk som höll landskapet öppet, de försvann tyvärr under en historisk mycket kort period. De av oss som är födda på 40-50-talet hade en nära kontakt med landsbygden och dess liv, vilket jag tror var berikande. Ha en fin dag! Yvonne"


(visas ej)

Hur mycket är tre plus två?
Skriv svaret med bokstäver
Roliga o härliga minnesbilder! Må fint, LO
Svar från Gun-Inger Arvidsson 2015-02-26 23:10
Så annorlunda för mig komma till en gård på slätten.
///Gun-Inger.
Fina bilder att ha i sina gömmor, jag kan bara hålla med. Det syns på den första bilden att du är lite osäker. Du står en bit ifrån hästen och sträcker fram ena armen för att klappa. Hästar (och även andra djur) känner ofta om man är lite osäker och kan välja att agera på olika sätt. Stora arbetshästar som dessa är dock för det mesta väldigt lugna och snälla. Ingen kan kontrollera 800 kg häst med dåligt temperament.
Hälsningar Lena
Svar från Gun-Inger Arvidsson 2015-02-26 23:12
Jonen påstår att den andre hästen var lurig och lat.
De älskade sina hästar så den dagen traktorn kom var
säkert mycket sorglig för dem.
Jag tycker om att se hästar i webben som jag skrev till dig tidigare.
Fina djur är det allt.
///Gun-Inger
Riktig kul att se dina bilder från förr. Mina erfarenheter med hästar är inte många och dom jag har är inte av positiv natur.
Sten
Svar från Gun-Inger Arvidsson 2015-02-26 23:14
Du skall veta det var inte så lätt för mig komma till
en lantgård på slätten tillika med den jag var så förälskad i.
Min svärfar kunde aldrig förlika sig riktigt med att jag var
en "stabotös". Han ville nog haft någon som kunde luka betor.
///Gun-Inger
Fina minnesbilder! Jag har också stor respekt för hästar, trots att båda mina flickor är hästtjejer och att vi under deras uppväxt alltid hade hästar. Du vågade dig ändå fram för en smekning! Under 60-talet fanns det fortfarande gott om småjordbruk som höll landskapet öppet, de försvann tyvärr under en historisk mycket kort period. De av oss som är födda på 40-50-talet hade en nära kontakt med landsbygden och dess liv, vilket jag tror var berikande. Ha en fin dag! Yvonne
Svar från Gun-Inger Arvidsson 2015-02-26 23:17
Oj då har du haft hästar. Dessa flickor lever helt för att var med hästarna.
Var en bra serie på webben där man kunde följa dessa hästflickor.
Det är ett tungt arbete minsann.
Precis så var det för med tiden fick hästarna bytas ut mot en traktor.
///Gun-Inger
Hej,
Tiden går, men katter på häst består.
Ha en fin dag
Bob och Ninni
Svar från Gun-Inger Arvidsson 2015-02-26 23:19
Ja tack vare att vi hade en enkel kamera som vi köpte på avbetalning med 15 kronor i månaden.
Men dessa bilder har inte Jonen tagit måste vara hans bror tror jag.
///Gun-Inger
Fina bilder på hästarna Den sista bilden gillar jag för katten Ha det gott : ) // Gert
Svar från Gun-Inger Arvidsson 2015-02-26 23:20
De hade så många katter men ändå fick de kärlek av min svärfar.
Han skulle försöka tämja denna med detta lyckades inte.
///Gun-Inger
Underbara minnen! =)
Kramelikram!
Svar från Gun-Inger Arvidsson 2015-02-26 23:21
Kramis tillbaka.
///Gun-Inger minnen är bra att ha.
Härliga minnen Gun-Inger och underbart att ha dessa bilder som bättrar på minnet också. Hellre kapade ben än inga bilder alls, i sådana här fall spelar det ingen roll.
Svar från Gun-Inger Arvidsson 2015-02-26 23:22
Jag blev så glad när jag hittade många bilder i detta album
som jag har gjort en bok av till Jonen och hans syskon.
Minnen är viktigaste av allt det har vi kommit överens om.
///Gun-Inger
En lantunge är jag men nog har jag stor respekt för de stora hästarna.
Klappa går bra men rida avstår jag från.
Fina minnen med bilderna.
Svar från Gun-Inger Arvidsson 2015-02-26 23:24
Oj då är du en lantunge då har ni kanske haft hästar också.
Jag hade det inte så lätt för jag hade aldrig varit på en lantgård
förrän jag träffa min Jonen.
Min svärfar kom nog aldrig över det för jag kunde inte gallra betor
eller ville inte lära mig det.
///Gun-Inger
Margareta Cortés 2015-02-27 08:03
Nej vi hade ingen gård och inga djur förutom hund och katt och säkert råttor i källaren, men närmaste granne hade bondgård och där var jag ofta, speciellt roligt var att mata hönsen.