Finns det fotointresserade sportfantaster på fotosidan.se?

Jag är ganska intresserad av sport och mest av ishockey. Naturligtvis ligger LHC närmast och nu när slutspel närmar sig och risken finns att inte vara bland dom 8 första. Det gör att det är riktigt spännande. (men LHC klarar sig!! ;-)

Men när man ser bilder på denna hemsida så är inte sportbilder som syns mest. Jag erkänner att jag är dålig att fotografera när jag går på hockey. Fast det finns alla möjligheter att få fart fyllda bilder. Det kräver att man har utrustning som är anpassad med t.ex. bra ljusstyrka på objektiv och långa objektiv för att komma nära. I en hockeyring kan man klara sig med ett normal zoom för man kommer ganska nära spelarna ibland.

Men är det så att det är lite motpoler?  ena sidan vara intresserad av bild och formspråk och andra sidan av sport och idrottsresultat.  Eller är det bara fördommar?

Dan Wiklund
Linköping

Ljuset på melodifestivalen.

Jag har precis sett melodifestivalen från Gävle och blir lika facinerad varja gång att man rycks med i den. Vilken låt ska vinna? Vem gör ett bra framträdande? Vem har snyggast kläder?
Jag har även varit med på både direkt och förhandsvisning av melodifestivalen och man kan inte låta bli att bli imponerad av alla kameraåkningar och ljussättningar. Vissa kamramän får springa som "stollar" för att hinna flytta sig till olika positioner. När jag var på Jönköpings förhandsvisning så fick jag en nästan i knät. Jag har fullt upp med hur dom springer än vad som händer på scen. Naturligtvis hade jag min lilla kamera med mej men bilder blev suddiga och inte i topp.

Ser man på ljussättningen så önskar man att man kunde ha sådana förutsättningar hemma med lampor och allt.  Men man gör så gott man kan med sina förutsättning. Naturligtvis hänger det på prioriteringar att man inte vill lägga alla pengar på foto prylar för det är bara en hobby för min del.

Vem vinner?
The ARK eller Andreas Johansson (tror jag).

Dan Wiklund
Linköping

En liten ljusstråle vid min sida.

En liten ljusstrålen som är min och familjen följeslagare. Som ofta lyser upp tillvaron är våran lilla hund Iza. Hon är lika glad varje gång man kommer hem och tycker livet leker när hon får lite uppmärksamhet. Naturligtvis ska hon alltid vara med och kontrollera att inga obehöriga harar eller andra djur varit i sitt revir.  Hon är vit och lurvig päls och gillar att bli klappad och ompysslad.

Vi har våra ritualer och nåde mej om jag inte följer dom för DÅ får jag en rejäl urskällning. t.ex. glömmer att klappa adjö när man går. Även radiosportens intro-musikslinga med visslingar sätter fart på iza så hela huset (eller om vi sitter i bilen) hoppar och det gör hon varje gång som den spelas. :-)

Att försöka fota lilla kelgrisen har sina problem. Det gäller att fånga uppmärksamheten och försöka få fram det pigga utseendet som bara dyker upp när det finns andra spännande hundar i närheten. Iza tycker inte att jag är spännade att titta på.  Tycker bara man är trist och tittar åt alla andra håll än mitt.  Naturligtvis viftar man med olika godis grejer som fungerar bara ett litet tag.
Men har en heldel bilder med fyra tassar upp i luften och stensover i soffan eller när hon har varit ute och sprungit i goa leran så att det bara är duschen som gäller.  

Tyvärr så  började hon halta och fått hälsa på vetrinären som konstaterade att ett korsband på ena knä måste opereras.  Det hände under Jul o nyårhelgen och operationen gick bra och en pigg o glad liten Iza kom tillbaka. Men tyvärr har även det andra knät börja krångla och det beror nog på att den får ta den extra belastningen.  Så just nu så ger vi lite medicin och hoppas att det bara är en överansträngning. Hela familjen håller tummarna.

Dan Wiklund
Linköping

Ljuset på din sida.

Det här med ljuset är ibland en svår nöt att knäcka.  Som alla fotografer letar man efter det ultimata bilden som har det perfekta ljuset. Men tyvärr så är det ganska svårt att hitta och oräkneliga gånger tycker jag  att NU kommer det . Men när man tittar på bilden  så finns den inte riktigt där eller så visar man den för någon annan och dom förstår ej vad det är för speciellt att titta på någon "grön kulle", ett träd  eller "vanlig" solnedgång . Men felet ligger väl antagligen hos mej som inte riktigt har hittat det där lilla "extra".

När jag tittar igenom mina bildhögar märker man att större delen av dom är så kallade "familjebilder". Det kan vara födelsedagar med tårta på säng, främmande som kommer på besök eller semester på Liseberg med karuseller o fika med macka i munnen.
Det är bilder man inte gärna lägger ut på nätet eller visar upp för fotokännare. Man ser ju inte riktigt klok ut på vissa ut av dom:-) Men dom står högt i kurs i ens fotosamling, som jag ibland tittar igenom och får ett gott skratt. 
Ljuset på de här bilderna är ofta hur fel som helst och ofta med blixt eller röda p.g.a.  glödlampor.  Men känslan att se vad som hände och återskapa uppvaktningen med tårta på säng kl 05.30 med håret åt alla håll är något helt annat än titta på vackra färger med "rätt" ljus.

Hitta ljuset tar tid! Tid har jag ibland lite ont om och att se ett motiv och veta att jag ej har möjlighet att fotografera är så trist.  Jag försöker stanna upp och njuta av motivet och försöka låsa fast det i minnet och behålla den stunden som alltid är för kort.  

Att ibland ha ljuset på sin sida och få uppleva livets ljusa sidor och det med eller utan kamera är nog livets lilla hemlighet.

Dan Wiklund
Linköping