Lavinen

Det var en solig dag efter lunch. Det var en del folk i farten. Sällskap satt i kanten av jokken, grillade och solade. Då kom en skoter farande i full fart. Man hade sett en bred lavin på fjällsidan mitt emot, och sett folk som rörde sig i nederkanten. Människor kunde vara begravda. I Såmmarlappa finns ingen mobiltäckning och jag visade honom på stugans hjäptelefon, som har kontakt med larmcentralen.  Fjällräddningen var framme efter 1,5 tim och situationen klarnade. Ett sällskap på sex skotrar  hade åkt i nederkanten på branten och troligen utlöst lavinen. En skoter drogs med i ca 80 m och begravdes. Föraren klarade sig, och ingen skadades, men det blev ett drygt jobb att gräva fram skotern som var rejält skadad.

Jag syftade in lavinens ytterkanter med kompass och lade in på kartan. Lavinen hade en bredd på ca 700m.

Norrsken

Norrsken, Aurora Borealis, har i alla tider fascinerat människan. I gamla tider var det ofta förknippat med religiösa föreställningar och betraktades med stor respekt. I en del kulturer fick man inte vissla, och man skulle helst hålla sig inomhus. På 1700-talet började man ana att norrskenet hade något med magnetism att göra, men inte förrän vid sekelskiftet 1900 kom en första avhandling som förklarade fenomenet.Det var den norske fysikern Kristian Birkeland som i sin avhandling ”THE NORWEGIAN AURORA POLARIS EXPEDITION 1902-1903” kunde presentera en hållbar teori, som i stort står sig än i dag. Den grundade sig på studier och mätningar vid fjälltoppar omkring Alta i nordnorge.Senare utvidgades dessa mätningar till Island, Novaja Semlja och Spetsbergen. Dessutom konstruerade Birkeland en maskin, terella, som kunde simulera norrsken.   Ett av Birkelands observatorier

Birkelands teorier förkastades av hans samtid. Speciellt det inflytelserika brittiska Royal Society motarbetade hans teorier ända in i vår tid. Birkeland dog år 1917 och inte förrän i slutet på 1960-talet kunde man med hjälp av satellitmätningar verifiera hans teorier.

Birkeland var en märklig man som bland annat tillsammans med Sam Eyde uppfann den så kallade Birkeland-Eyde-metoden för att ur luft framställa kväve. Han blev därmed en av grundarna av Norsk Hydro. Birkelands porträtt har även prytt de norska tvåhundrakronorssedlarna, men han är numera utbytt mot en torsk.

Nordlysfotografering: Professor Størmer och Kand. Bernt Johannes Birkeland fotograferande norrsken (Inte samma Birkeland som ovan).
Fotograf Vilse, Anders Beer. Public Domain

Lucy Jago har skrivit en läsvärd biografi  "Norrskenet"om Birkelands liv och forskning.

Såmmarlappa 2013 Nikon D7000 11 mm f/2,8 6 sek ISO 1600

Norrskenet varierar i cykler om 11 år, och vi närmar oss ett maximum. I dag njuter man av skådespelet, och att fotografera fenomenet tycks ha blivit en ny folksport. Det finns gott om sidor på nätet med bilder och prognoser om norrsken.

Skedbro 2017 Nikon D800E 14 mm f/4 13 sek ISO 6400

Nu öppnar STF fjällstugorna

Den här tiden på året brukar STF öppna sina fjällstugor. Som stugvärd är det alltid en en tid fylld av förväntan på vad tiden i stugan skall medföra. Fina möten med gäster, vackert väder, busväder, ensamma dagar och nätter eller full rusch.

Fastighetsskötarna gör ett enormt jobb för att få det hela att flyta. På fjället måste man klara sig själv, och problem med skotrar och skoterföre, väder, och annat måste lösas på plats. Färden till stugan brukar vara att dela plats med packning, skidor, butikssortiment  och möbler i en skoterkälke.

I branta backar måste de tyngsta kälkarna dras upp med två skotrar. I Lappland säger man att man "spannar",  dvs kör med tvåspann.

Den här gången var det ett dass med två separata platser som skulle med också.

Väl framme är det mycket att stå i. Först kolla brandredskap och sedan göra upp eld. Slå på gasol och fixa till vattenhål. Sen kan man slå sig ner och äta upp matsäcken innan man börja packa upp butiksvarorna.

Mera Myskoxe

Vi brukar ofta gå ett varv på Järvzoo. Djuren går i stora hägn med likadan miljö som de vistas i naturen och Järvzoo deltar i många projekt för att bevara hotade arter, bland annat myskoxe, vitrygg och berguv. Som besökare går man på en 3 km lång trätrottoar. När det är många besökare och stojigt drar sig en del djur tillbaka så det blir svårt att få bra bilder. jag ville gärna få lite närbilder på myskoxarna och eftersom de för det mesta vistas långt bak i hägnet tog jag min telezoom 200-500 mm. Det var en höstdag mitt i veckan, och då är det inte så många andra besökare där. Vad jag inte räknat med var att det var brunsttid och att tjuren skulle se mig som en konkurrent om korna.

Tjuren kom genast fram och betraktade mig hotfullt. Den började stånga på inhägnaden och trottoaren, så allt skakade. Det var verkligen kraft i den kroppen. Den höll sig kring objektivets närgräns, och det blev ganska svår att få till någonting. Ovanstående bilder beskriver situationen ganska bra.

Ett oväntat möte

Det var en tidig morgon i Skedbrostugan i början på september. Gästerna sov och jag tog en tur ner till sjön för att kolla om någon storlom var där. På vägen upp till stugan igen ser jag något som inte stämmer. Det står tre myskoxar mellan mig och stugan ca 20 meter från mig. Myskoxar bedöms som farliga, eftersom de inte drar sig tillbaka när de känner sig hotade, utan anfaller. Snabba är de också. Det är förbjudet att gå närmare en myskoxe än 100 m, men här är det ju de som gått närmare mig. En ko med två kalvar. Jag stannar upp och vet inte vad jag skall göra.

Jag får ögonkontakt med kon, och lugnt och stilla går jag mot stugan. Inga tecken på aggressivitet, och jag kommer fram till dörren. Väcker gästerna som samlas vid stugans fönster. Själv ställer jag mig i dörröppningen och fotograferar.

De passerar strax utanför stugan. Det är lite knepigt att de befinner sig här, för de brukar hålla till högre upp på fjället. Det kan vara så att det är brunsttid och den här kon har dragit sig undan flocken för att få vara i fred med sina årskalvar.

Det känner sig tydligen trygga, och passerar stugan lugnt betande.

Jag såg tecken på att de var kvar nära stugan ett dygn till, men jag fick inte se dem någon fler gång.