Lämnade tillbaka Voigtländern, men nu då? Hjälp!

Ja, jag kände att det var ett lite onödigt köp. Helmanuellt objektiv för 12.000, hur mycket kommer jag egentligen orka dra runt med den? Det var skönt att få det ur systemet i alla fall!

Men nu lämnas man ju med frågan, återigen - vilket 50mm-objektiv ska man slå till på? Sist jag var ute efter en 50mm var budgeten rätt mycket mindre än nu och det landade på en begagnad Samyang 50mm f/1.8. Den var OK, men nu siktar vi in oss på något annat.

Vad har vi för alternativ då? Sigma's 50mm f/1.4 är helt klart med på listan, men hur mycket kommer all color fringing reta ihjäl mig? Är det värt att gå upp till Sony 50mm 1.4 GM? Fan, det är för tuffa val! Jag får köpnoja alltså. Det verkar som att alla 50mm till Sony har just detta problem, mer eller mindre. Det som talar för Sigmas alternativ är ju prislappen.

Ni som har Sony, vad kör ni för 50mm om ni har någon?

Lämnade teleobjektivet hemma...

Ja, idag tänkte jag för första gången på ett tag försöka fota något annat än fåglar, så jag lämnade teleobjektivet hemma. Jag tog cykeln upp till den delen av Vrinneviskogen där det dels inte är så mycket folk, men även lite skönt varierad natur så att säga. Skog blandat med berghällar och sånt där. Jag är oerhört svag för berghällar med tallar på.

Hur som haver, det första jag ser när jag kommer in i skogen är en gröngöling som flaxar upp från marken och sätter sig i ett träd framför mig. Redan där kände jag att det är så himla typiskt att jag inte har teleobjektivet med mig. Jag tycker det är en fin fågel och hade älskat att få lite bättre foton på den.

Nåväl, jag fortsätter traska en bit och jag hör redan hur många kungsfåglar som helst. Jag tittar upp mot en tall precis i närheten av mig och där sitter en liten kungsfågel, helt i det öppna. Tillräckligt bra avstånd för att kunna få ett vettigt foto. Det kryllade av dom, så hade jag bara fått lite tid på mig så hade jag nog lyckats.

Jag fortsätter vandra in mot skogen och en ny berghäll. Då kommer en mindre flock stjärtmesar och cirkulerar runt träden där jag befinner mig. De var kanske 7-8 stycken i grupp som hängde ihop. Vid flera tillfällen satte dom sig bara ett par meter ifrån mig och tittade på mig. Hur många fina tillfällen som helst att faktiskt få exakt såna där fågelfoton som jag alltid strävar efter - söt fågel på en gren med tillräckligt avstånd från bakgrunden att det blir en fin och ren bokeh utan en miljon grenar. Bara det faktum att jag aldrig sett så många stjärtmesar på samma gång förut var ju en mysig upplevelse. Dom verkade så väldigt lekfulla! Jag stod där en stund och såg hur dom höll på.

Inser ju såklart att det inte var något extraordinärt jag missade, men kändes ändå så typiskt att jag inte hade teleobjektivet med mig! Sanningen är den att jag har suttit och börjat kika på vettiga kompaktkameror med RAW och 20+ megapixel att alltid ha med mig ifall jag ser något eller får feeling men inte orkar traggla med att byta objektiv och styra. Bekvämt och bortskämt, jag vet, men vad ska man göra. :P Tankar?

För övrigt var det väldigt svårt att gå tillbaka och fota någonting annat efter några veckor med nästan bara fågelfoto. Jag kände någon slags press på mig att jag nu måste leverera riktigt fina skogsfoton! Jag vet inte vart den pressen kom ifrån. Och så blev det inga fina foton heller. Väljer att dela med mig av två mediokra foton bara för att ha någonting att visa överhuvudtaget. Nästa gång blir det teleobjektiv igen. ;)