Idag såg jag kungsfiskaren för första gången!

Enda sen jag fick reda på att det fanns kungsfiskare i krokarna så har jag velat se den. Och idag blev det av! Är väldans glad måste jag säga. :D Kul!

Jag hade läst att några observerat den på Strömsholmen den senaste veckan, så imorse stack jag ner för att kika lite. Det första jag ser när jag rullar in på cykeln är något blått som flyger snabbt lågt över vattnet. Det bådade ju gott! Därefter spenderade jag två timmar på att smyga runt bland buskarna för att försöka få den på bild. Det blev tack och lov ett par bilder till sist. Kanske inte de vackraste fotona jag tagit, men vad gör det! Jag fick se kungsfiskaren!

Frostmacro

Gick en kortis i området med 105mm Z-macrot och tog lite frostiga macrofoton. Tyckte det blev rätt läckert efter lite pill i Lightroom också. Har dock märkt en sak med mig själv och det är att jag har oerhört svårt att vara objektiv när jag tittar på mina foton. Jag kan tycka att vissa foton är väldigt fräsiga, tills jag antingen ser ett foto som på riktigt är fräsigt eller flera månader senare när jag scrollar igenom akrivet och säger för mig själv "Hur fan tänkte jag här?".

Jag kanske inte borde tänka på det överhuvudtaget. Fota och ha kul! Det är väl det vi ska göra? Var stolt över vad du har gjort! Och så vidare... Nåväl. Här får ni några frostiga macrofoton från  dagens lilla promenix.

Ett stort tack till blåmesen!

Ja, jag vill rikta ett stort tack till alla blåmesar där ute som låter mig ta så fina foton på er! :P Ni kommer FÖRMODLIGEN aldrig läsa det här, men jag vill att ni ska veta att jag uppskattar er! Några av mina finaste fågelbilder (enligt mig själv då) är på just blåmesar. Orädda och roliga är väl en bra kombo, precis som med nötväckorna.

Blev ett varv runt Åbackarna idag (vart annars?). Här kommer en laddning foton.

Småfåglar igen. Har ni tröttnat än?

Den vanliga svängen och de vanliga fåglarna! Fan, det är rätt trist att löven är borta (understatement of the year), haha. Ser verkligen fram emot våren och sommaren igen så fågelfotona får lite mer action i sig än bara en kal gren. Det kan absolut ha sin charm det också, men ofta saknas det något (förutom skicklighet då förstås).

Här kommer ett par foton från idag i alla fall.

Man missar förmodligen trädkryparen ganska ofta. Den smälter in rätt bra:

Vilken personlighetstyp är du? Helheten eller detaljerna?

Tog med mitt 105mm Z-macrot till Vrinneviskogen idag för att variera mig lite. Jag har insett en sak med mig själv på senare tid. Jag har mycket lättare för att fotografera om jag kan sikta in mig på detaljer, eller ett särskilt objekt. T.ex fåglar. Då finns det en tydlig målbild så att säga. Ett tydligt uppdrag. Jag ska leta upp fåglar och jag ska fotografera dom. När jag tar med mig macrot ut så är det lite samma sak, jag försöker hitta någon liten naturdetalj att fotografera. Eller insekter, men där är ju principen densamma som med fåglarna.

När jag ska ge mig ut för att ta landskapsfoto eller lite större överblicksbilder så får jag problem. Jag tycker det är  väldigt svårt när jag inte har ett tydligt objekt i fokus. Jag har iofs alltid haft svårt att se helheten i livet. Det blir för många parametrar och alldeles för rörigt för min hjärna verkar det som. :D Det går kanske att träna upp? Eller är det bara så att vi har olika lätt och svårt för saker och ting i livet? En del kan zooma ut och se helheten, medan andra riktar in sig på detaljerna. Några få begåvade personer kan säkert vara lika bra på båda.

Hur som haver. Ett par ringrostiga foton från dagens promenad kommer här nedan!