Getinghonung 350/Äntligen

Äntligen kom det efterlängtade regnet. Jag vet inte hur mycket det kom, har inte haft tillfälle att prata med grannen för det är han som har koll på antal mm som kommer. Dessutom var jag inte hemma. Det var ju en miss. Men helt klart har det regnat, inte så mycket för pölarna var inte så stora. Men luften är skönare nu.  Tomaterna behöver inte vattnas.  Jag såg t o m två mördarsniglar. Mer regn önskas.

Getinghonung 349/Hemligheten

Jag lyssnar nästan bara på radion när jag åker bil. Mest när jag åker till och från jobbet. En morgon pratade programledaren om sin semester. Han hade träffat en man i Frankrike som arbetade med att tillverka diskmaskiner. Hans nya vän frågade programledaren om han visste vad som hände när man stängt diskmaskinsluckan och startat diskmaskinen. Jag lyssnade och det byggdes upp som om nåt fantastiskt hände och att ingen visste vad. Programledaren drog ut på det och la upp det så jag ville verkligen veta vad som hände. Vad visste dom som jag inte visste! Snart var jag framme vid jobbet och än hade det inte kommit fram vad som var så spännande, då måste jag ju  köra en extra runda för jag måste verkligen få veta vad som händer efter start.

Så äntligen kom han till punkt. Jo, när man stängt luckan och startat diskmaskinen öppnas det lilla locket där diskmaskinstabletten ligger och den ramlar ut. Va? Var det allt? Så besviken jag blev.

Kontentan var att man behöver inget diskmaskinstablettsfack, bara att slänga in tabletten.

Getinghonung 348/Fräsch och krispig

En grönsak kan vara fräsch men jag har alltid haft svårt att förstå när man säger att en person är fräsch.

Jag lyssnar gärna på poddar och idag hörde jag att en person blev beskriven som krispig. Återigen tänkte jag på en grönsak.

Jag känner mig varken fräsch eller krispig. Jag vill absolut inte vara krispig. Jag har nog vant mig vid fräsch.

Getinghonung 347/Besök av Findus

Jag pratade i telefonen och helt plötsligt var det en vit ulltuss som sprang omkring  inne hos mig. En glad prick som viftade på svanens och som var nyfiken i största allmänhet. Jag har inte bott i huset så länge, men jag har pratat med hundens husse. Kände igen hunden, eller Findus som han heter, för att han var opererad. Findus husse sa att Findus såg ut som ett lapptäcke eftersom de plockat bort ett antal knölar. Så pälsen var borta på några ställen på ryggen  och man såg stygnen, ett lapptäcke.

Jag försökte mota ut Findus, men han hade absolut inte lust till att gå ut. Jag fick ta kattens koppel och dra ut honom och sen gick vi för att se var han hörde hemma. Jag hade ingen aning, men Findus visste var han bodde. Så då fick jag prata med matte och allt ordnande sig.

Två dagar senare dyker Findus upp igen. Då lyckades jag putta ut honom och han försvann i riktning hemåt. Jag visste ju att han hittade hem.

Idag kom han igen. Nu hann jag stänga dörren så han lufsade hem ganska omgående.

Jag tycker det är ganska mysigt med Findus besök. Jag undrar om hans husse och matte märker att han är borta en liten stund ibland. Undrar om Findus har fler i området om han besöker eller om det bara är jag som är den lyckligt utvalda.