Intryck avtryck från gator och torg Två likartade bilder.

Hej! Jag undrar ibland om det finns en fara i att ha tanken det här gillar nog fotografer.

 Till vilka vill vi förmedla våra bilder? Är vi låsta till det tekniska och komposition?

När jag går på någon utställning exempelvis fotografiska, och lyssnar på folk, så är det ganska få, som analyserar bilderna. Ofta hör man bara, den var fin, 

 Ja verkligen får personen av den medföljande till svar.

 Jag vill visa ett exempel, där någon säkert hade analyserat den här bilden, med att cirklarna kommer igen i bakgrunden, och dessutom i bakhjulet, och att bilden är taget nära. Finns det en risk att de som analyserar en bild på det sättet, inte ser händelsen i första hand?

  Lägger den vanliga besökaren verkligen märke till cirklarna? Skulle dom inte i stället undra vad är det han bär på? Och inte se cirklarna i bakgrunden?

 På bilden under, som jag själv tycker är intresantare, och ställer frågor mycket tydligare, finns inga cirklar, men några som nyfiket iakttar mannen med sin "rattmuff" eller vad det nu är.

Deras nyfikenhet gjorde att jag själv blev nyfiken. Vad det var han bar på ska jag berätta sedan. Ha en fin söndag / Bengt H

Inlagt 2020-02-02 10:27 | Läst 2419 ggr. | Permalink

"Det finns en åsikt inom ämnet bildkommunikation att vi dras till bilder där människor på något sätt interagerar. Och det kan vara så enkelt och futtigt som att någon tittar på en annan människa i smyg. Och eftersom vi oftast är jätteduktiga på att urskilja ansiktsuttryck så läser vi nästan omedvetet av ansiktsuttrycken för att förstå vad som egentligen sägs. Att vi har bortåt trehundra olika muskler i ansiktet beror inte bara att vi ska kunna blinka och gapa. De flesta ansiktsmusklerna använder vi för att kommunicera. Därför, tror jag, vinner den andra bilden just i det att vi försöker läsa av människorna till höger. Former i all ära men ögon smäller högre./ Gunnar S"


(visas ej)

Hur mycket är tre plus två?
Skriv svaret med bokstäver
Kul tankar! Gissar att det är en 'kaffebricka' att ta med sig ut på balkongen.. tänkte inte på cirklarna i bakgrunden..
Hälsn!
Svar från bassa 2020-02-02 16:19
Hej Janne .Nej det är inte en lampskärm.. Cirklarna? Nej vi ser nog ganska lika på bilder.
Ha det Bra.
/ Bengt H.
Man måste ju hålla reda på tiden så jag gissar på ett väggur.
Sten
Svar från bassa 2020-02-02 16:20
Hej Sten nej det är inte ett väggur.
/ Bengt H.
Håller med dig. För min del har jag nog för lätt att bli för teknisk i bildkomponerandet och det kan lätt gå ut över att förmedla innehåll eller tanke. Något att tänka på.

Däremot håller jag inte med dig om att den nedre bilden är intressantast. Jag tittade på båda bilder innan jag läste din text och gillade spontant den översta bilden mest eftersom jag kom närmare mannen och såg hans ansiktsuttryck tydligare. Det var det som fångade min blick. Vad han bar på brydde jag mig inte om och cirklarna i bakgrunden tänkte jag inte på förrän jag läst vad du skrev. Däremot skulle jag nog ha tänkt på det själv efter att ha tittat på bilden nägra gånger.
Den nedre bilden visar mer i och för sig mer av sammanhanget men är bara en snapshot av ett (för mig) banalt bildintryck av en sort som jag ser hundratals gånger vare gång jag promenerar i stan. För mig är styrkan i dina bilder närheten och kontakten med människor. Där utmärker du dig mycket jämfört med andra som tar bilder i gatumiljö (notera att jag undviker vissa begrepp här :-) )

Jag tror att mannen bär på en lampfot eller fot till ett stativ av något slag.

Tack för mer eller mindre dagliga uppladdningar av bra bilder.

F
Bilder som ställer frågor är mycket intressantare än de som inte gör det. Dina bilder har en dragning åt det öppna hållet och stannar därför längre hos åskådaren. Mannen med den drömska blicken bär på en hemlighet som gör oss, och de gående på trottoaren, nyfikna. Fint.
Svar från bassa 2020-02-02 16:24
Hej Fredrik Du hade rätt det är en lampfot.

Ha det fint.
Bengt H.
Svar från bassa 2020-02-02 17:11
Tack Torbjörn. Så såg jag det också.
/ Bengt H.
Hej,
Det är troligen så att vi gatuplåtare ser och tar många bilder som vi tror skall gå hem i vår kår.
Det bästa bilderna är de som berättar något och inte bara är estetiska. Det är därför som jag tycker det spelar inte så stor med det tekniska och vackra. Speciellt skärpa tror jag inte gemene man bryr sig om.
Nu får man nog ”yrkeskåren” på sig.
Letar efter en hatt, den pressen hade i US på femtiotalet.
Ha det väl
Bob
Tycker iofs att bild 1 är bättre men håller med dig om att ibland känns det som om det väsentliga är komposition och hur bilden togs istället för innehåll. Just med tanke på gatufoto iaf. En intressant bild kan bli nedvärderad för att kompositionen inte är perfekt eller av andra anledningar där det väsentliga istället borde vara vad som händer i bilden. Ibland pratas det mycket om linjer, trianglar, cirklar trots att bilden känns för mig ganska ointressant. Men å andra sidan så har jag inte fotat så länge. Så det kanske är något jag kommer lära mig.... 😊 Oavsett, intressant att du tar upp ämnet.
För mig är nog behovet att dela en del av det jag ser el som händer i mitt liv mer påtagligt än frågan vilka jag delar med. I grund ett slags behov av gemenskap, någon att prata med. Därför har jag svårt att svara på frågan som du ställer den. Det är också så att jag sällan blir berörd eller påverkad av bilder som - i mina ögon - främst bygger på det estetiska, även om jag kan se att det är en vacker bild.
Och vad han bär på, kanske en bricka eller rund matform. Eftersom den är enkelt inslagen i en tunn plastpåse tror jag inte det är en klocka eller ngt lite mer värdefullt, hälsningar
Cirklarna lade jag märke till dock inte från början. Reagerade på att han håller sin påse framför sig i ett "skyddande" grepp som om det vore något som verkligen måste med hem utan skador. Tycker båda bilderna är bra på sina egna sätt..
Med vänlig hälsning/Gunte..
Hej! Kul med kommentarerna, hur vi ser på bilder. Fredrik hade rätt det var en lampfot.
Jag håller fast vid att bilden när han går där är intressantare. En bild blir inte alltid bättre för att man är nära. Utan jämförelse.
Inte var väl Cartier Bresson? ständigt nära.
Ha det bra. Bengt H.
Jag brukar fundera på vad det är som gör att jag stannar upp vid vissa bilder här på Fotosidan och inte andra. Det är inte alltid lät att svara på. Men det är väl bilder som ger resonans inom mig som betraktare. Dessa två är sådana. Det finns en berättelse att bli nyfiken på. Och mannen skildras med "sänkt gard", öppen för oss som betraktar honom.
Sedan avundas jag dig den fina gråskala som dina bilder har. Det skulle jag behöva lära mig mer om. Jag tror den bidrar till närvaron i bilderna. /Ola
Svar från bassa 2020-02-02 21:51
Hej Ola Tack. När det gäller gråskalan gör jag inte så mycket.. Bilderna är i Jpeg, och och justeras i silver efex pro, och efter det ps. Jag har ingen fast lösning, Men jag är noga med att inget är utfrätt eller igensotat.
viktigt är exponering vid fotoögonblicket.
Ta lite olika bilder och testa olika inställningar i silver efex pro, tills du tycker du har hittat ditt ideal.
Ha det bra Bengt H.
Det finns en åsikt inom ämnet bildkommunikation att vi dras till bilder där människor på något sätt interagerar. Och det kan vara så enkelt och futtigt som att någon tittar på en annan människa i smyg. Och eftersom vi oftast är jätteduktiga på att urskilja ansiktsuttryck så läser vi nästan omedvetet av ansiktsuttrycken för att förstå vad som egentligen sägs. Att vi har bortåt trehundra olika muskler i ansiktet beror inte bara att vi ska kunna blinka och gapa. De flesta ansiktsmusklerna använder vi för att kommunicera. Därför, tror jag, vinner den andra bilden just i det att vi försöker läsa av människorna till höger. Former i all ära men ögon smäller högre./ Gunnar S
Svar från bassa 2020-02-02 22:42
Hej Gunnar .Bra skrivet, Jag tror du har helt rätt. Ansiktsutrycket och ögonen, gör oss helt enkelt mer nyfikna
Ha det bra Bengt H.
ehrsa 2020-02-03 10:18
Tycker också det här var bra skrivet från Gunnar! Det är det här med blickar och ansiktsuttryck som tilltalar mig när jag fotar folk på stan.. det kanske ni har sett.. Men sen är det ju fantastiskt om det finns nån extra 'knorr' dessutom i bilden! Men det är inte alltid det viktigaste..
Hälsn!
För mig är saker som cirklar, triangelformationer eller andra former nåt jag ser först i andra eller kanske till och med tredje hand. Först försöker jag se om bilden har nåt att berätta, hur jag känslomässigt upplever bilden, om det finns nåt "punctum" för mig.

Bild #2 vinner pga den lilla detaljen som är när tjejen på trottoaren bakom mannen tittar på honom med ett litet frågande leende. Och då blir Gunnars tanke med interaktionen intressant.

//GöranR
Svar från bassa 2020-02-03 07:02
Hej Göran Här upfattar vi bilden lika. Även den äldre damen kollar, lite diskret på mannen, men det framgår inte så tydligt.
Ha det bra Bengt H.