Fjäderfän och tidiga morgnar
Kvällsljus och parkfåglar
Häromkvällen tog jag kameran med mig ned till parken för att få lite bilder i fint kvällsljus. Jag läste någonstans ett råd från en erfaren fotograf att om man vill ha riktigt bra bilder ska man börja med att hitta ljuset. Sedan får man leta upp ett lämpligt motiv.
Nu är det ju inte riktigt så enkelt med vilda fåglar och djur, och i många fall kan bra bilder av häftiga situationer eller speciella arter vara fantastiska utan något speciellt ljus.
Men när det gäller parkfåglar och småfåglarna runt huset stämmer hans råd i mitt tycke perfekt. Varje dag tas det säkert tusentals bilder av gräsänder, svanar, gäss och blåmesar. I många fall är det ljuset som gör mycket av skillnaden för de bilder som verkligen sticker ut.
Alldeles särskilt har jag kommit att fastna för det låga, varma motljus man ofta kan få på kvällen:
Grässtrån i motljus, 1/250s, f/6,3, ISO400
Grässtrån i motljus, 1/4000s, f/5,6, ISO1000
Det var lite skralt med motiv i kvällssolen, kanske för att de flesta fåglar var inaktiva och pausade i värmen. Ofta kommer de ju igång först när solen försvunnit och bildchanserna minimerats. Ett par stycken bilder sprang jag dock på i det varma medljuset:
Kanadagåshona ruvar ägg, 1/250s, f/8,0, ISO400
Sädesärla, 1/1000s, f/5,6, ISO
I den sista bilden är det låga perspektivet en förutsättning för bilden. Samma bild tagen från stående eller till och med knästående perspektiv hade inte varit alls lika bra. bland får man helt enkelt göra sig omaket och lägga sig på magen och skita ner sig lite.
En stor fördel med vanliga (och lättillgängliga) fåglar är att de ger möjligheter till övning och att prova sig fram. Många börjar öva action- och flyktbilder med hjälp av en skock måsar och en brödpåse. På samma sätt kan man öva bildseende, komposition och perspektiv med de lite lugnare parkfåglarna.
Sädesärla på gångbro, 1/640s, f/6,3, ISO400
Ovanstående bild är ett exempel där jag börjat experiementera med både för- och bakgrund. Som förgrund man man till exempel använda en trädstam, en liten gräskulle, eller som här, ett broräcke. Man får prova sig fram så man hittar precis rätt vinkel för att få en mjuk övergång. Ibland kan man även behöva höja kontrasten något i efterhand för att få det riktigt bra.
Och så till sist, några bilder i det allra sista motljuset över gräset:
Sädesärla på födosök, 1/3200s, f5,6, ISO800
Sädesärla på födosök, 1/1250s, f6,3, ISO640
Sädesärla på födosök, 1/1250s, f7,1, ISO800
Gräsand i motljus, 1/1600s, f/7,1, ISO800
Den sista bilden är egentligen från en annan kväll, men den fick vara med ändå. I mitt eget tycke är det den absolut bästa gräsandsbild jag tagit. Hade det varit en mer spännande eller ovanlig art hade jag nog aldrig "unnat" mig att experimentera med ljuset så som jag gjorde här.
Så, dagens tips från mig - ut och öva på park- och trädgårdsfåglar!
Hälsn,
Fredrik
Kolla gärna in min hemsida www.fredrikbackman.se!
Tredje inlägget - svarthakedoppingar
Jag fortsätter att blogga lite till. Nu var det som så att jag hade lite dålig koll på bloggreglerna innan jag började (beklagar övertrampet). I min iver skrev jag två inlägg för nära inpå varandra, så "tvåan" visades aldrig i rullen på förstasidan här på FS. För dem som vill finns ett inlägg om att fota fåglar i trädgården att läsa här: http://www.fotosidan.se/blogs/fredrikbackman/andra-inlagget-att-fota-faglar-i.htm
Även denna morgon begav jag mig ned till den lilla sjön för att fota doppingarna. Denna gång med förhoppning om att få lite mer intressanta bilder på den lilla svarthakedoppingen. Särskilt bilder i motljus brukar göra sig extra bra tycker jag.
Väl framme vid sjön var det betydligt lugnare än tidigare, och betydligt färre fåglar syntes till. Kanske ligger de och ruvar på ägg nu?
Den första timmen (mellan 05 och 06) förflöt i princip helt utan att något intressant hände. Därefter hade jag lite tur - svarthakedoppingarna satte igång med att bygga ett bo precis invid bryggan:
Svarthakedopping lurar i vassen, 1/125s, f5,6, ISO1600
Svarthakedopping under bobygge, 1/100s, f5,6, ISO 1600
Tyvärr var ljuset allt annat än bra, då den del av sjön var helt skuggad från morgonljuset. Jag gjorde mitt bästa för att få skarpa och brusfria bilder, men med så pass långa slutartider får man nog vara glad att det blir bilder alls på så pass små fåglar som rör sig snabbt.
Bomaterial fanns det i alla fall gott om:
Svarthakedopping med bomaterial, 1/400s, f5,6, ISO 1600
Svarthakedopping med bomaterial, 1/500s, f5,6, ISO1600
Till sist fick de ihop en liten plattform inne i vassen som de verkade relativt nöjda med för stunden. Men då kom katastrofen - ett sothönepar som byggt bo på ca 10 meter från doppingarna var inte imponerade av sina nya grannar och bestämde sig för att mucka gräl.
Sothönorna var inte imponerade av sina nya grannar, 1/1000s, f5,6, ISO 640
Och nu hade jag lite tur, ungefär samtidigt som det började hända lite grejer bröt solen fram genom vassen och bjöd på lite motljus och fina reflexer.
Sothöna vid doppingbo, 1/3200s, f4, ISO640
Sothönan gav sig helt enkelt på doppingarna och skrämde bort dem, rev sedan runt lite i deras bo för att sedan simma iväg igen. Detta upprepades om och om igen under hela tiden jag var där i ett slags evig kamp på liv och död.
Sothöna vid doppingbo, 1/2000s, f4, ISO640
Svarthakedopping viker "håret" bakåt i skärmytsling med sothönan..., 1/500s, f4, ISO640
...för att sedan fylla på med nytt bomaterial så snart kusten är klar igen, 1/500, f4, ISO 640
Svarthakedopping med bomaterial, 1/500s, f4, ISO640
Att de orkar!
Så till sist, när det nästan var dags att gå hem, kom solen fram lite mer och gav mig den typ bilder jag egentligen kommit för:
Svarthakedopping i motljus, 1/5000s, f4, ISO800
Svarthakedopping i motljus, 1/1000s, f4, ISO640
Svarthakedopping skakar sig i motljus, 1/4000s, f4, ISO800
När jag såg den sista bilden i displayen svor jag högt. I all iver, och då jag enbart jobbade med exponeringskompensation, hade jag inte upptäckt vilka korta slutartider jag hade fått. Vattenstänket blev därför bara som små prickar, och inte de där glödande strecken som jag hade fått med en längre slutartid (vilket i mitt tycke hade höjt bilden avsevärt). Dessutom hade jag med 1/250s kunnat gå ned till ISO100 (och fått en nästan brusfri bild) och bländat ned ett steg. Men det blir en bra lärdom till nästa gång!
Det var allt för idag. Återkommer i veckan med ett inlägg om parkfåglar och kvällsljus!
Hälsn,
Fredrik
Ps. kommentera gärna och ge kritik på bilderna! Ds.
Flaskpost från valborgsmässoafton? 1/640s, f5,6, ISO 400
* * * * * * * * * *
Kolla gärna in min hemsida www.fredrikbackman.se!
Andra inlägget - att fota fåglar i trädgården
Det verkade som att det var en och annan som intresserade sig för mitt premiärinlägg, så jag ska försöka hålla andan uppe och skriva ett till.
Det blir inte i kronologisk ordning nu, men jag skulle vilja slå ett slag för det här med att fotografera fåglar i sin egen trädgård. Många intresserar sig för fågelfoto och gör investeringar i bättre kamerahus och "längre" objektiv. Och visst hjälper det! Samtidigt måste man utrusta sig med en rejäl dos tålamod och lära sig att komma nära fåglarna. Annars blir resultatet ofta att fågeln som tidigare var en liten prick i sökaren nu med det nya fina teleobjektivet bara är en lite större prick. Och bilderna blev inte roligare för det.
Och var passar det väl bättre att ta sina första stapplande steg än i den egna trädgården, nära till både kaffebryggaren och toaletten? Dessutom är det en perfekt sysselsättning på vintern, en tid då det är lätt att uppleva en svacka i fotoinspirationen i mörkret (så brukar jag själv känna det i alla fall).
Men fåglarna då? Finns det verkligen något intressant att fota på bakgården? Kanske, kanske inte. En del av er bor i fågelrik natur där det inte är omöjligt att få en vråk att landa inpå husknuten. Andra (inklsuive jag själv) får hålla tillgodo med blåmesar och talgoxar och (på sin höjd) en koltrast. I slutändan spelar det kanske inte så stor roll, det viktiga är bilden, inte fågeln. Och hur bra är egentligen din bästa blåmesbild? Kan den bli bättre?
Själv började jag i vintras med att ordna ett litet "fågelträd" utanför dörren. Jag valde ut en knotig gren från ett dött träd i skogen och satte det i en kruka, uppstagat med några stenbumlingar. Sedan hängde jag på talgbollar (för mesarna), äpplen (för koltrasten) och fröautomat (för talgoxe och nötväcka). Se mästerverket nedan:
Ett eget "fågelträd" i trädgården är enkelt att sätta upp och ger dig möjligheten att själv välja både "landningsplats" och bakgrund för småfåglarna, fotat med iPhone.
Så då är trädet och maten på plats. Nu handlar det om att placera dig själv på bästa möjliga ställe. Här kan man naturligtvis göra det enkelt för sig och sätta sig på en stol en bild bort. Risken är dock att fåglarna inte vågar sig fram, eller att man helt enkelt hamnar för långt ifrån för att få bilderna man vill ha. Har man ett bra fönster eller en dörröppning placerat i närheten kan man prova att gömma sig på så sätt. Annars gör man det enklast med ett litet gömsletält som man snabbt slår upp:
Ett portabelt gömsletält är lätt att sätta upp. Detta är av modellen Ameristep Doghouse och kostar någon tusenlapp. Minsta vindpust och det ger sig iväg, men rätt använt är det bra!
Nu är allt på plats. Nu gäller det att flytta runt för att hitta de bilder man vill ha. Genom att studera fåglarnas preferenser när det gäller landningsställe samt välja bakgrund är bildmöjligheterna oändliga. Enklast är att börja med att fota med solen i ryggen för att komma igång:
Blåmes vid matare, 1/1250s, f4,5, ISO400
Blåmes vid matare, 1/500s, f4,5, ISO640
Även koltrasten vågade sig fram, 1/320s, f5,0, ISO800
När man sedan blivit varm i kläderna kan man prova att flytta runt lite grann för att se hur ljuset förändras. Att fota i motljus är lite mer krävande men kan samtidigt ge bilder som har det där lilla extra. Enklast är att flytta sig så man har solen nästan rakt framifrån, men samtidigt tillräcklig vinkel från objektivet för att undvika oönskade reflexer.
Blåmes i motljus, 1/1600s, f4,0, ISO1600
Här kunde jag gott ha gått ned lite i ISO-tal, men som ofta glömmer jag lätt av att göra det när ljuset förbättras stegvis.
Talgoxe vid matare, 1/1000s, f5,0, ISO1600
Så varför inte prova själv nästa vintersäsong? Kom igång tidigt så vänjer sig fåglarna vid att det finns mat att hämta och du har fullt med fotoobjekt utanför dörren!
Och vad säger grannarna? Mitt bästa tips är att de kommer tycka att det är aningen underhållande (och kanske lite excentriskt)...
Hälsningar,
Fredrik
Nötväckan vägrade självklart att landa på den fotogeniska pinnen... 1/1000s, f5,0, ISO400
* * * * * * * * * *
Kolla gärna in min hemsida www.fredrikbackman.se!
Första inlägget - morgon vid sjön
Detta blir det första inlägget.
Jag har funderat ett tag på om jag skulle "öppna" en egen blogg, men tvekat av flera skäl. Kommer någon att intressera sig för vad jag skriver och bilderna jag visar? Kommer jag att orka hålla den vid liv, eller sluta efter ett par inlägg? Slutsats: vi får se!
Hur som helst, många är vi som ställer klockan okristligt tidigt på lediga dagar. Med röda ögon, spretande hår och en kaffetermos i handen letar vi oss ut till olika smutsiga, blöta och otillgängliga platser. Vi som bor i Stockholm möter ofta gårdagskvällens kroggäster när de vinglar hemåt. Är man utanför stan är det sannolikt att man inte ser en själ.
Så...varför? Upplev det själv!
Igår morse ställde jag klockan enligt ovan procedur och begav mig till en liten sjö i närheten. Jag kom dit strax innan solen gick upp och placerade mig på den lilla bryggan och väntade.
Sothönorna slogs som vanligt. Jag gjorde några försök till panorerade bilder, med halvbra resultat. Jag tror att IS mode 2 störde mer än det hjälpte, så nästa gång blir det att slå av det helt:
Sothönor i revirstrid, 1/50s, f6,3, ISO400
Sothönor i revirstrid, 1/80s, f9, ISO1600
Sothöna i revirstrid, 1/30s, f6,3, ISO400
Efter ett tag började sjöns skäggdoppingar att komma närmare. Det var ett antal par i sjön, men de höll sig relativt lugna. Undantaget när ett par kom för nära ett häckande måspar.
Skäggdopping, 1/250s, f5,6, ISO1600
Skäggdopping startar, 1/640s, f5,6 ISO1600
Jag har tidigare använt en bönpåse som plattform för objektivet, men har inte varit helt nöjd med resultatet. Nu när jag gått över till att använda ett riktigt stativ (i spagat) får jag betydligt bättre bilder. Perspektivet blir något högre, men det är det värt. Det är betydligt lättare att panorera med rörelserna.
Skäggdoppingpar i dans, 1/160s, f6,3, ISO640
Skäggdoppingar attackeras av häckande måspar, 1/100s, f5,6 ISO1000
Den lilla sjön rymmer även ett antal svarthakedoppingpar. I mitt tycke rätt lustiga fåglar, med ett väldigt speciellt utseende om vårarna. Man hör direkt när man kommer till sjön att de är där, med sitt säregna läte.
Svarthakedopping, 1/200s, f5,6, ISO1600
Svarthakedoppingpar, 1/400s, f5,6, ISO1600
Svarthakedopping, 1/250, f5,6, ISO1600
Den sista bilden är kanske inte tillräckligt skarp på ögat, men jag gillar den ändå. Överlag har jag mer och mer börjat försöka komma bort från besattheten av att alltid ta perfekt skarpa bilder. Inte helt sällan blir resultatet en platt bild utan rörelse och dynamik, och hur kul är det? Men jag får nog fortsätta öva innan det blir helt bra.
Och så till sist, en inte särskilt tekniskt lyckad bild, men ändå ganska stämningsfull:
Skäggdoppingpar, 1/640s, f5,6, ISO400
Så det var det - det första blogginlägget. Nu får vi se om någon intresserar sig. Kommentera gärna så jag vet att ni har varit här!
Vänlig hälsning,
Fredrik
* * * * * * * * * *
Kolla gärna in min hemsida www.fredrikbackman.se!