Andra inlägget - att fota fåglar i trädgården

Det verkade som att det var en och annan som intresserade sig för mitt premiärinlägg, så jag ska försöka hålla andan uppe och skriva ett till.

Det blir inte i kronologisk ordning nu, men jag skulle vilja slå ett slag för det här med att fotografera fåglar i sin egen trädgård. Många intresserar sig för fågelfoto och gör investeringar i bättre kamerahus och "längre" objektiv. Och visst hjälper det! Samtidigt måste man utrusta sig med en rejäl dos tålamod och lära sig att komma nära fåglarna. Annars blir resultatet ofta att fågeln som tidigare var en liten prick i sökaren nu med det nya fina teleobjektivet bara är en lite större prick. Och bilderna blev inte roligare för det.

Och var passar det väl bättre att ta sina första stapplande steg än i den egna trädgården, nära till både kaffebryggaren och toaletten? Dessutom är det en perfekt sysselsättning på vintern, en tid då det är lätt att uppleva en svacka i fotoinspirationen i mörkret (så brukar jag själv känna det i alla fall).

Men fåglarna då? Finns det verkligen något intressant att fota på bakgården? Kanske, kanske inte. En del av er bor i fågelrik natur där det inte är omöjligt att få en vråk att landa inpå husknuten. Andra (inklsuive jag själv) får hålla tillgodo med blåmesar och talgoxar och (på sin höjd) en koltrast. I slutändan spelar det kanske inte så stor roll, det viktiga är bilden, inte fågeln. Och hur bra är egentligen din bästa blåmesbild? Kan den bli bättre?

Själv började jag i vintras med att ordna ett litet "fågelträd" utanför dörren. Jag valde ut en knotig gren från ett dött träd i skogen och satte det i en kruka, uppstagat med några stenbumlingar. Sedan hängde jag på talgbollar (för mesarna), äpplen (för koltrasten) och fröautomat (för talgoxe och nötväcka). Se mästerverket nedan:

Ett eget "fågelträd" i trädgården är enkelt att sätta upp och ger dig möjligheten att själv välja både "landningsplats" och bakgrund för småfåglarna, fotat med iPhone.

Så då är trädet och maten på plats. Nu handlar det om att placera dig själv på bästa möjliga ställe. Här kan man naturligtvis göra det enkelt för sig och sätta sig på en stol en bild bort. Risken är dock att fåglarna inte vågar sig fram, eller att man helt enkelt hamnar för långt ifrån för att få bilderna man vill ha. Har man ett bra fönster eller en dörröppning placerat i närheten kan man prova att gömma sig på så sätt. Annars gör man det enklast med ett litet gömsletält som man snabbt slår upp:

Ett portabelt gömsletält är lätt att sätta upp. Detta är av modellen Ameristep Doghouse och kostar någon tusenlapp. Minsta vindpust och det ger sig iväg, men rätt använt är det bra!

Nu är allt på plats. Nu gäller det att flytta runt för att hitta de bilder man vill ha. Genom att studera fåglarnas preferenser när det gäller landningsställe samt välja bakgrund är bildmöjligheterna oändliga. Enklast är att börja med att fota med solen i ryggen för att komma igång:

Blåmes vid matare, 1/1250s, f4,5, ISO400

Blåmes vid matare, 1/500s, f4,5, ISO640

Även koltrasten vågade sig fram, 1/320s, f5,0, ISO800

När man sedan blivit varm i kläderna kan man prova att flytta runt lite grann för att se hur ljuset förändras. Att fota i motljus är lite mer krävande men kan samtidigt ge bilder som har det där lilla extra. Enklast är att flytta sig så man har solen nästan rakt framifrån, men samtidigt tillräcklig vinkel från objektivet för att undvika oönskade reflexer.

Blåmes i motljus, 1/1600s, f4,0, ISO1600

Här kunde jag gott ha gått ned lite i ISO-tal, men som ofta glömmer jag lätt av att göra det när ljuset förbättras stegvis.

Talgoxe vid matare, 1/1000s, f5,0, ISO1600

Så varför inte prova själv nästa vintersäsong? Kom igång tidigt så vänjer sig fåglarna vid att det finns mat att hämta och du har fullt med fotoobjekt utanför dörren!

Och vad säger grannarna? Mitt bästa tips är att de kommer tycka att det är aningen underhållande (och kanske lite excentriskt)...

Hälsningar,

Fredrik

Nötväckan vägrade självklart att landa på den fotogeniska pinnen... 1/1000s, f5,0, ISO400

* * * * * * * * * *
Kolla gärna in min hemsida www.fredrikbackman.se! 

Första inlägget - morgon vid sjön

Detta blir det första inlägget.

Jag har funderat ett tag på om jag skulle "öppna" en egen blogg, men tvekat av flera skäl. Kommer någon att intressera sig för vad jag skriver och bilderna jag visar? Kommer jag att orka hålla den vid liv, eller sluta efter ett par inlägg? Slutsats: vi får se!

Hur som helst, många är vi som ställer klockan okristligt tidigt på lediga dagar. Med röda ögon, spretande hår och en kaffetermos i handen letar vi oss ut till olika smutsiga, blöta och otillgängliga platser. Vi som bor i Stockholm möter ofta gårdagskvällens kroggäster när de vinglar hemåt. Är man utanför stan är det sannolikt att man inte ser en själ.

Så...varför? Upplev det själv!

Igår morse ställde jag klockan enligt ovan procedur och begav mig till en liten sjö i närheten. Jag kom dit strax innan solen gick upp och placerade mig på den lilla bryggan och väntade.

Sothönorna slogs som vanligt. Jag gjorde några försök till panorerade bilder, med halvbra resultat. Jag tror att IS mode 2 störde mer än det hjälpte, så nästa gång blir det att slå av det helt:

Sothönor i revirstrid, 1/50s, f6,3, ISO400

Sothönor i revirstrid, 1/80s, f9, ISO1600

Sothöna i revirstrid, 1/30s, f6,3, ISO400

Efter ett tag började sjöns skäggdoppingar att komma närmare. Det var ett antal par i sjön, men de höll sig relativt lugna. Undantaget när ett par kom för nära ett häckande måspar.

Skäggdopping, 1/250s, f5,6, ISO1600

Skäggdopping startar, 1/640s, f5,6 ISO1600

Jag har tidigare använt en bönpåse som plattform för objektivet, men har inte varit helt nöjd med resultatet. Nu när jag gått över till att använda ett riktigt stativ (i spagat) får jag betydligt bättre bilder. Perspektivet blir något högre, men det är det värt. Det är betydligt lättare att panorera med rörelserna.

Skäggdoppingpar i dans, 1/160s, f6,3, ISO640

Skäggdoppingar attackeras av häckande måspar, 1/100s, f5,6 ISO1000

Den lilla sjön rymmer även ett antal svarthakedoppingpar. I mitt tycke rätt lustiga fåglar, med ett väldigt speciellt utseende om vårarna. Man hör direkt när man kommer till sjön att de är där, med sitt säregna läte.

Svarthakedopping, 1/200s, f5,6, ISO1600

Svarthakedoppingpar, 1/400s, f5,6, ISO1600

Svarthakedopping, 1/250, f5,6, ISO1600

Den sista bilden är kanske inte tillräckligt skarp på ögat, men jag gillar den ändå. Överlag har jag mer och mer börjat försöka komma bort från besattheten av att alltid ta perfekt skarpa bilder. Inte helt sällan blir resultatet en platt bild utan rörelse och dynamik, och hur kul är det? Men jag får nog fortsätta öva innan det blir helt bra.

Och så till sist, en inte särskilt tekniskt lyckad bild, men ändå ganska stämningsfull:

Skäggdoppingpar, 1/640s, f5,6, ISO400

Så det var det - det första blogginlägget. Nu får vi se om någon intresserar sig. Kommentera gärna så jag vet att ni har varit här!

Vänlig hälsning,

Fredrik

* * * * * * * * * *
Kolla gärna in min hemsida www.fredrikbackman.se!