Februarisnön lyser fint i skogen

På långpromenad i skogen den 1 februari. Det är en fortsättning på förra inlägget. Det var mestadels mulet, men solen sken igenom vid några tillfällen, som t.ex. första bilden. Det kändes gott att komma hem igen efter en ordentlig runda med lite nya bilder på minneskortet. Några timmars väntan på att kameran skall bli rumsvarm innan jag öppnar den och laddar ner bilderna. Det är spännande att se hur det blivit, fast överraskningen är inte lika stor som på den analoga tiden, då det inte fanns en display att kolla på. Jag brukade vara snabb att ta fram mitt lilla ljusbord och kolla på diabilderna på den tiden.

#1

#2

#3

#4

#5

#6

#7

Tunt snötäcke var det här

Det här är inget nytt motivområde, en skogspromenad hemmavid. Jag har en ganska lång runda som jag går ibland, som tar knappt två timmar utan fotografering. Naturligtvis tog det längre tid den här gången, när kameran var med. Det här är första halvan. Slutet kommer så småningom.

Det låg ett tunt snötäcke på grenar och marken, vilket förstås ger andra fotomöjligheter. Ofta tycker jag att det här tunna täcket kan vara väl så intressant, då detaljer i naturen sticker fram lite mer och stigar blir tydliga mörka spår. Ett tjockt snötäcke är förstås fint på sitt sätt, när det gör landskapet böljande vitt. Ja, slutsatsen är nog att snö är snyggt på bild i de flesta former!

#1

#2

#3

#4

#5

#6

#7

Den där dammen igen!

Med risk för att bli tjatig... Här kommer ett inlägg till från Hammarmölledamm. Kompisen Håkan ringde och ville ha lite fotosällskap, och klart jag hängde på! Den här gången hade vädret dragit lite åt det kallare hållet och det hade fallit lite snö också. Dessutom visade sig solen tidvis.

Någon bild som är bättre än de andra?

#1

Jag gjorde flera försök att få ett intressant interferensmönster av ringarna efter dropparna från träden som föll i vattnet.

#2

Dammens utlopp. Jag var osäker på om färg eller svartvitt passade bäst. Varför inte prova både och?

#3

Den svartvita bilden fick lite tajtare utsnitt.

#4

Isen hade lagt sig längs dammens kanter.

#5

Vissen vass.

#6

Alldeles spegelblankt.

#7

Hovdalaån slingrar sig vackert söder om Hammarmölledamm. Snart är solljuset borta för den här dagen.

#8

Hovdalaån.

Vandring på milspåret

Norr om Höör i Skåne ligger Frostavallen som är ett vackert naturområde med skogar och sjöar. När jag var barn, kanske 10-12 år, så åkte jag "milspåret" på skidor med min pappa. På senare år har man restaurerat och byggt ut ledsystemet i området med ett antal fina slingor. Milspåret har då återuppstått i nära nog samma sträckning som förr. Jag ägnade några timmar på Trettondagen åt att vandra denna vackra slinga. Jag var "bara" laddad med kompaktkamera, men det går bra det också. Fokus den här gången var vandringen och naturupplevelsen, men sen dyker ju motiven upp och det blir foto i alla fall!

#1

Bryggorna ligger kvar vid badplatsen vid den frusna Vaxsjön.

#2

Skall vi skylla på Gudrun, Per, Simone, Sven eller någon annan? Någon av de senare gissar jag på.

#3

#4

Området innehåller en del klippterräng.

#5

Det såg lite kul ut med vass mitt i granplanteringen, men där var väl fuktigt.

#6

#7

#8

Fortfarande ingen rea

Ja, det blev lite fler bilder från den spontana frostiga skogspromenaden (istället för mellandagsrea) som förra inlägget handlade om. De kommer här.

#1

#2

#3

#4

#5

#6