Mer Skäralid

Tillbaka till den 26 oktober när jag hade en heldag med kameran och kompisarna Håkan och Ulf i Skäralid. Det är alltid svårt att veta vilka bilder jag skall välja. Å ena sidan vill jag visa "allt" vi såg och fotade som blev någorlunda bra. Å andra sidan skall det bli njutbart för den som inte var med och en bra helhet. Lite balansgång får det bli. Här kommer i alla fall mitt urval av Skäralid del 2!

Nu har Ulfs bilder från dagen börjat komma online också på hans blogg Ulfs Fotodagar. Kolla gärna in och kommentera de fina bilderna också!

#1

#2

#3

#4

#5

#6

#7

Höstligt i Skäralid

För snart två veckor sedan gjorde jag och fotokompisarna Ulf och Håkan en utflykt till Skäralid, som är en sprickdal i Söderåsens nationalpark. Målet var att göra det bästa av den höststämning som rådde i landskapet vid den tiden. En plats som Skäralid har gott om motiv och medelhastigheten i början av vandringen in i dalen höll sig på några hundra meter i timmen! Så småningom fick vi dock öka takten för vi hade trots allt en målpunkt där Skärån och Dejebäcken möts. Bilderna därifrån beräknas dock inte dyka upp förrän i det som nog blir det tredje och sista inlägget från dagen, för att inte ta för många bilder på en gång. Här följer del ett!

#1

#2

#3

#4

#5

#6

#7

Mjöån vid Åbergen

I de inre delarna av östra Skåne rinner Mjöån genom en vacker dalgång, som kanske delvis kan kallas för ravin. Det är på Linderödsåsens nordsluttning utanför Huaröd. Eftersom jag gillar att fota på hösten och tiden ofta inte räcker till, så tog jag ledigt en tisdag förmiddag för att åka dit på plåta lite. Eftersom det regnat en del, så var det bra flöde i ån.

#1

#2

#3

#4

#5

#6

#7

#8

#9

Sista från Norge

Resan till Norge i september förra året var nog en av mina mest produktiva resor rent fotografiskt. Jag har nog aldrig kommit hem med så många bilder från en resa, trots att vi hade bara sex effektiva fotodagar. Om jag räknat rätt blir det här inlägget det tionde, men också det sista. Det är eftermiddag den sista dagen och min fotokompis Håkan och jag åker gamla Strynvägen. En liten krokig väg, delvis grusväg, som nu blivit ersatt av en modern rakare väg som delvis går i tunnel.

Här är också vackert! Konstigt land det här. Det är vackert överallt! Det finns så mycket mer att upptäcka förstås, och jag kommer gärna tillbaka till Norge med kameran.

#1

Vi körde gamla Strynvägen mot öster. Efter lite klättrande på serpentinväg, så öppnar sig denna vy över Videdalen bakåt i färdriktningen.

#2

Forsande å i Videdalen.

#3

Vid sjön Langevatnet.

#4

Nu har vi kommit till Mårådalen. Jag gillar kombinationen av snö och höstfärger.

#5

Levande trafiksignal? Fast vilken färg skall man följa?

#6

Solen står lågt och snart kommer vi ut på stora vägen igen. Dags att leta natthärbärge, vilket blev i Lom.

#7
Väl framme i Lom blir bergssidan belyst av en glipa mellan molnen. Det var rätt långt bort, så på med teleobjektivet!

Dalsnibba och journalistik

Vid den norska fjälltoppen och utsiktspunkten Dalsnibba fick jag säsongens första kontakt med nysnö. Det var redan den 24 september. Sedan har vintern låtit vänta på sig, både här i Skåne och på många andra platser i landet, men nu har den kommit med snö och minusgrader.

Kalluftens intågande över landet har föregåtts av minst en veckas daglig rapportering på kvällstidningarnas löpsedlar och förstasidor. Man kan tro att det är unikt att det blir minusgrader och faller snö i januari i det här landet, att det nästan aldrig hänt förut. Hur kommer det sig att det som är helt normalt får en sådan uppmärksamhet? Har vi kort minne? Är det sensationsjournalistik? Nyhetstorka? Har vi det så bra i det här landet att det är det intressantaste som hänt på länge, att det som händer varje år inträffar igen?

Slut på de funderingarna. Här kommer några bilder från Dalsnibba! Hälften i färg och hälften i svartvitt.

#1

#2

I riktning mot Geirangerfjorden.

#3

Teleobjektivet på - Geiranger och Ørneveien.

#4

Det dräller inte av raka vägar i Norge, och en del är extra krokiga.

#5

#6