I måttlig mängd i motsatt riktning

Bilderna är tagna på en dag som firas till minne av en viss känd persons färd från jorden till himlen. Den här dagen, mer än tvåtusen år senare, när kompisen Håkan och jag hade en tvådagars fotoutfärd, färdades vattendroppar i motsatt riktning. Nåja, så farligt var det inte. Vi hade rätt bra tur med mestadels uppehåll och det kraftigaste regnet föll när vi körde till den hyrda campingstugan i Torekov.

Vi hade tänkt tillbringa dagen på Hallands Väderö, men båttrafiken ställdes in på grund av hårda vindar, så vi styrde kosan till Kullaberg istället. Vi kravlade upp på högsta punkten, Håkull, och hasade även nerför branta stigar till havet på bergets norra sida. Vi fick alltså rejält med motion. Det skiljer 188 höjdmeter mellan högst och lägst fotade bild. Mesigt, tycker kanske en del som bor på platser längre norrut.

Nere vid havet fanns det fantastiska klippformationer, enligt mig i alla fall, som är lite stentokig! De bilderna sparar jag på så länge.

#1

#2

#3

#4

#5

Tänt och släckt

Det har rapporterats mycket om skogsbränder, främst förra sommaren, men också nu i vår. Vid mitt besök i Breanäs i nordöstra Skåne nyss, fann jag ett område som brunnit. Relativt nyligen, kanske i april då det var som torrast. Området var inte särskilt stort, så lyckligtvis fick man tydligen branden under kontroll hyfsat snabbt.

#1

#2

#3

Stenrikt och fattigt

Nordöstra Skånes skogar är fulla av flyttblock och andra stenar. Ett fint ställe är Breanäs vid sjön Immeln. Det är ingen rik trakt och bördig jord är det ont om. De stenrika skogarna är väl inte lättbrukade heller, eller var förr i alla fall. I denna del av landskapet förekommer diabas, eller svart granit som den ibland kallas. Vid Breanäs finns rester av några små stenbrott och de två sista bilderna är från ett av dem.

#1

#2

#3

#4

#5

Vasstak och träd

Jag återvänder lite till utflykten till Brösarps norra backar förra helgen. Jag fick två bilder som jag tyckte blev bäst som svartvita. Den första är Glimmebodagården. 

#1

#2

Vårgrönt vid mindre kända backar

Brösarps backar är välkända och drar mycket folk, särskilt nu på våren. Det finn norra backar vid Brösarp också, som inte alls är lika kända, men väl så vackra och området är dessutom betydligt större. Dock har de inte den gullviveprakten som de södra backarna är så kända för. 

Tidigare idag så slog jag följe med kompisen Pontus och hans son Erik till trakterna vid de norra backarna. Vi utgick från den gamla Glimmebodagården, som är en nästan kringbyggd fyrlänga, med en liten öppning åt ett håll. Rundan är fem kilometer lång och mycket omväxlande och trevlig att vandra. Här kommer ett axplock, som dock inte ger en fullständig bild över slingans olika naturtyper.

#1

#2

#3

#4