Enda bilden från kväll vid dalasjö

Jobbet tog mig till Dalarna vid ett tillfälle i juni, närmare bestämt Dala Storsund vid Runn. Jag tog en sen kvällspromenad som resulterade i motion och en enda bild, nämligen den här. 

Än zen då?

Jag läste om en bok som heter "Zen Camera" med undertiteln "Creative awakening with a daily practice in photography" skriven av den Hawaii-baserade professorn i fotografi, David Ulrich. Vem kan motstå en sådan titel? Inte jag tydligen, för jag köpte den. Grunden är användande av zen-principer i sex lektioner som i sin tur innehåller några övningar vardera. Övningarna ska utveckla förmågan att uttrycka sig i bild sant även hjälpa till med att finna sig själv, inte illa! Det betyder inte att man måste bli buddhist för att tillämpa metoderna.

En princip är "Daily record", där det rekommenderas att man tar bilder i stort sett dagligen och 100 till 200 bilder per vecka. Ett av de första råden är att använda mobilen eller kameran i autoläge och bara ta spontant på det som fångar intresset. Som om inte det var nog, så kommer en övning där man ska fota "från höften" utan att titta i sökaren!

Jag som har som filosofi att försöka vara noggrann med utsnitt och komposition, vara eftertänksam med kamerainställningar och låta bli att ta bilder som jag inte känner kan "bli något". Precis tvärt emot hur jag brukar fotografera och resonera med andra ord! Kan det verkligen vara något, eller är det rent vansinne?

Nu ska jag försöka ha ett öppet sinne. Det kanske finns en poäng med den här metoden, som tydligen ska göra mig både mer observant och kreativ? Boken i sig är intressant att läsa och jag har börjat göra denna övning och andra. Kanske kan det ge något i slutändan? Det vet jag inte förrän jag testat. Som jag förstår det är den en process man ska gå igenom. Även om detta är klart annorlunda än vad jag tidigare läst och provat, så vill jag inte förkasta det utan att ge det en chans. Sedan kommer jag förstås inte att överge lite mer noggrant och eftertänksamt bildskapande för mitt "riktiga" fotograferande. Förresten vet jag inte vilka övningar och metoder som kommer i resten av boken.

Generellt sett tror jag på att input av olika slag är bra för att utvecklas som fotograf. Vi får helt enkelt se vad det leder till. Jag tycker faktiskt det är ganska kul och befriande att fotografera på det här sättet, kravlöst.

Här delar jag med mig av lite "höftskott" med mobilen. Helt oredigerade och obeskurna, förutom att jag skalat ner dem för att inte belasta er som sitter på lite långsammare uppkoppling för mycket. Lite annorlunda bilder än ni brukar se från mig, utom möjligen sista!

#1

#2

#3

#4

#5

Klockan som inte klämtar

I Verkeåns dalgång.

Granit i massor

Vet inte om jag är en hård person, men jag tycker i alla fall om att fotografera sten. Nu är jag ingen expert på olika sorter, men jag förmodar att det är granit som fastnat på bilderna. Den som vet bättre får gärna rätta mig!

Bilderna är tagna en eftermiddag och kväll förra veckan vid Stenshuvud. Jag sökte skugga på grund av det intensiva ljuset, både från enstaka moln och från berget när solen kommit ner så pass långt. Jag fick lite bråttom när ett litet moln uppenbarade sig, som jag ville använda. Stenarna (första bilden) var på andra sidan en taggtråd. Jag har inte så långa ben. Ja, det blev alltså blodsutgjutelse. 

#1

#2

#3

#4

Åttonde och sista för halvåret i färg

I förra inlägget hade jag en del bilder i svartvitt från mitt åttonde och sista besök i skogarna sydost om Stockholm för det här halvåret. Inga mer tjänsteresor nu och snart semesterledigt! Nu blir det lite färgbilder istället, mest intima landskap. 

#1

#2

#3

#4

#5

Natt och dag