Sporadiska kommentarer och reflektioner kring fotografi i vår tid

Vad är egentligen en bra bild ?

Här på FS publiceras dagligen en mängd bra fotografier. Goda naturfotografer går det 13 på dussinet av. Motiv typ brygga, väg, stenar etc. som sträcker sig i motljus mot horisonten av mycket hög teknisk kvalitet och där all kompositionslära är omsatt i praktiken bara dräller det av. Älgar, rävar, och fåglar, fåglar, fåglar är väl avporträtterade och artdokumenterade till max. Och?

Gäsp!!!

Jag blir trött.

När jag ser ännu en fantastiskt fint bildbehandlad bild av ett motiv som jag sett tusen gånger tidigare, och som gjorts av andra för "hundra år sen", infinner sig en stor leda. Vad är poängen med alla dessa miljarder fotografier som antingen är trivila upprepningar av vad som antingen tidigare har gjorts (oftast bättre) eller bara är intetsägande avbildningar av "verkligheten" där inget finns att söka under ytan? Många verkar mer följa en föreställning om vad som är "vackert" när de fotograferar, än att söka efter det egna uttrycket. Som jag är övertygad om att alla kan hitta, bara man kapar förtöjningarna...

 

Är detta en "bra" bild eller inte? Jag gillar undertonerna som förstärks genom beskärning och bildbehandling. För mig har denna bild ett större och mer beständigt värde än merparten av de fågelbilder, vackra himlar, vattenspeglar, blommor etc. som publiceras här på FS

Pretentious?

Moi?

Non, non!

 

(Tillägg efter fem kommentarer:) Ett förtydligande. Min poäng är den att bilden ovan, oavsett dess ftografiska kvaliteter, oavsett om just du gillar den eller inte, är ÖPPEN för tolkningar, till skillnad alla dessa mer eller mindre schablonmässigt plåtade och PS-behandlade "vackra" och tekniskt fulländade fågel-, natur- etc. fotografier som florerar på FS. Men var och en ska ta de bilder som man själv gillar och vill ta. Det är emellertid trist, tycker jag, om det man vill begränsas av etablerade föreställningar om "den bra bilden"...

En gräsandsbild som är ganska originell och mer öppen för olika läsningar än den rent artavbildande, tycker jag. Bra eller inte? Tja, det är naturligtvis en smakfråga. Men jag gillar den - den är i mitt tycke mycket "andig".

Inlagt 2009-02-28 19:32 | Läst 959 ggr. | Permalink
Jag tror att en bra bild handlar om
tur,rätt plats, rätt tid.
Svar från Finn Calander 2009-02-28 20:04
Hmmm? Visst har du rätt i att såväl tur etc. behövs. Men, det handlar väl ändå mer om att SE något utöver det som man förväntar sig. Jag tror att det man behöver träna på är att mer "skjuta från höften" (go for the gut feeling) än att sträva efter den perfekta kompositionen. Fast, det är klart, mycket handlar om personlighet - vissa skapar fantastiska bilder efter MYCKET nogrann planering ...
Det är ju tur vi är olika eller hur? Själv känner jag absolut inget för en sådan här bild, för gator, torg o människor har jag sett massor av;))

Mvh Marie
Svar från Finn Calander 2009-02-28 20:25
Arrghhh! Du har naturligtvis helt rätt Marie - min bild är en fågel-, älg, blom- etc. -bild, fast i gatumiljö. Det går 13 på dussinet av såna oxå. Men, som du säger. Vi är olika och tilltalas av olika bilder, och det är ok. Och jag råkar gilla skruvad vardagsrealism. 70-talistiskt arv antar jag ,,,
Din rubrik är en mycket bra fråga, mycket diskuterad, och ständigt aktuell!
Vad är det för fel på fåglar? Eller himlar, vattenspeglar, blommor, insekter, tegelstenar, husfasader, mänskliga uttryck fångade i hemlighet eller medvetenhet? För att inte tala om modellbilder!
Ibland känns det som om alla bilder redan är tagna, vad håller man på med?
Å andra sidan är varje bild unik. Ingen himmel är den andra lik. En fågel har alltid ett unikt uttryck liksom en modell eller ett alldeles spontant fångat utanförskap eller en älg...
Det är inte bara en tävling! Eller....??
En del går till historien, de flesta inte.
Varför då?
Klurar vidare....
Allt gott! /Susanne
Svar från Finn Calander 2009-02-28 22:41
Det är inget fel med motivvalet eller intresset som sådant. Men när "alla" verkar sträva efter att ta samma bilder som de flesta andra inom samma genre, så börjar jag undra. Ta fågelfoto t.ex. Det dräller av vältagna bilder av allehanda arter, men det är bara ett fåtal som egentligen säger något. Fast det är klart. De bilder som säger mig något, kanske är intesägande för någon annan. Min poäng är bara att var och en bör försöka hitta sitt eget uttryck, än att efterlikna andras. Oavsett om bilderna uppskattas av andra eller inte.
Förlåt Finn men jag kunde inte låta bli att vara lite ironisk;) Men jag har fullförståelse hur du tänker men det är nog lite så som Anders Östberg skriver också att det speciella är just Jag har tagit bilden, oavsett motiv:)
Mvh Marie
Svar från Finn Calander 2009-02-28 22:55
Ingen fara. Jag vill inte hindra någon från att fotografera vad man vill. Frågan är hur vi formar våra föreställningar om vad som utgör en "bra" bild. Jag har kollat in en hel del "klassiska" bilder från tidigt 1900-tal till idag, och somt gillar jag skarpt, somt tycker jag är uselt. Det betyder inte att det som jag har dissat, nödvändigtvis behöver vara dålig fotografi. Det kan helt enkelt vara så att vissa bilder inte talar till mig, men att fotografen ändå har hittat sitt uttryck. Vad jag vill ha sagt med mitt inlägg, är att allt för många verkar kopiera en mall, mer än att söka det egna uttrycket.
Intressant ämne du tar upp och jag fastnade för att du talar om det personliga uttrycket, något som kanske inte är så viktigt för många fotografer.
Jag försöker hitta mitt personliga uttryck och det känns ibland som att cykla i motvind i ett kallt novemberregn, då är lätt att börja tänka att jag ska nog göra något som andra gillar i stället för att gå vidare med en dödsdömd ide.
Som någon skrev här tidigare så gör man ju bilderna för sin egen skull men jag vill ta mina bilder med mitt personliga uttryck.
Hälsningar
/Anders E
Svar från Finn Calander 2009-03-02 13:28
Det knepiga är just att frigöra sig från ingrodda sätt att se och tänka, och hitta nya vägar. Jag påstår inte att jag kommit särskilt långt själv ...
Intressanta frågeställningar... ;)
Och vad är ett gott vin? ;)
Och svar kommer vi nog aldrig att få här på FS!
Och en "bra bild" det kanske är de bilder som "överlever", mao de bilder som man tittar på om en fem till femtio år, som man sedan hittar i fotoböcker eller ser på utställningar..

Många av våra bilder är nog mest dagsländor, bländar för stunden....
Och som sagt, vad är ett gott vin? ;)
Mvh Bngan
Svar från Finn Calander 2009-03-02 19:41
Ja, smaken liksom ... Jag köpte American Photographs 1900/2000 (Assouline Publishing, 2005) på bokrean (79 spänn). 100 år av fotografi av de stora ikonerna. Mycket står sig, men en hel del är inte vad jag skulle säga vara bra bilder. Säkert har Lars rätt i att diskussionen måste ta fäste i vad syftet med bilden är, eller vilken genre den skapats inom.
Håller med!
Men det är som med musik, det som säljer mest i Sverige är och förblir dansband i alla dess former. Men därmed inte sagt att den musiken håller någon högre konstnärlig klass. Och så är debatten igång och de ömma tårna trampade på... en gång till, och till vilken nytta?

Du får nog som jag acceptera att vi lever i landet som gett världen Volvo 740, mellanmjölk och ordet "lagom" ;-)

Mvh
/johan e
Svar från Finn Calander 2009-03-02 19:49
Var och en har rätt till sin smak, det är helt ok. Inga problem att acceptera det. Nyttan med frågan är att trampa på några tår. FS är ju trots allt ett forum för att diskutera fotografi. Och jag menar att det måste gå att diskutera (och fastslå) kriterier för bildkvalitet (även om dessa naturligtvis är rörliga över tid och rum). Detta utan att hindra någon från att gilla det man gör. Dansband, solnedgång vid havet eller mellanmjölk.