Stjärnbild #2, Svanen

Äntligen lite klara nätter!

Jag lyckades fåna Svanen, men inte riktigt i den vinkel jag hade hoppats på. Dessutom var det inte perfekta ljusförhållanden, lite dis gjorde att ljusföroreningarna syntes väldigt väl. Hur som helst så blev det i alla fall en timmas exponering totalt.

Den starkaste stjärnan som utgör svanens huvud heter Deneb och ligger på ca 3,200 ljusårs avstånd. Till vänster om Deneb ser ni ett stort rött fält. Det är den så kallade Nordamerikanska nebulosan (NGC 7000 är dess katalognamn). Namnet kommer av formen, den påminner om Nordamerika som ni kanske kan se. Svanen är en vacker stjärnbild och Vintergatan som bakgrund gör den otroligt sevärd.

Projekt: Stjärnbilder

Igår inledde jag ett projekt som förmodligen kommer att hålla mig sysselsatt ett bra tag framöver. Tanken är att dokumentera våra stjärnbilder. Återstår att se hur många det blir i slutändan.

Först ut är stjärnbilden Lyran.

Lyran är en liten stjärnbild, men dess huvudstjärna, Vega, är en av de ljusstarkaste på natthimmelen. Vega utgör ett hörn i sommartriangeln. Lyran fick sitt namn från det stränginstrument som användes i antiken såväl som fortfarande i några delar av Grekland. Enligt den grekiska mytologin skapade den unge guden Hermes en lyra från ett stort skölpdpaddskal (khelus) som han klädde med en djurhud och ett par antilophorn som han sedan skänkte till sångaren Orfeus. Efter dennes död placerade Zeus instrumentet bland stjärnorna.

Hösten är här med M57

Äntligen är höstmörkret här med nya fotoutmaningar i vårt universum. Min första bild för denna säsong är på den planetariska nebulosan M57 som befinner sig 2,300 ljusår från jorden.

En planetarisk nebulosa är resterna av en solliknande stjärna som bränt slut på sina tillgångar och kastat ut sina skalrester i rymden. Detta gasmoln belyses sen av den extremt varma stjärnan som nu endast består av själva kärnan. Gasmolnet kommer sakta att utvidgas och avta och den forna stjärnan blir till slut en vit dvärg. I mitten av nebulosan skymtas den döende stjärnan.

Vår sol tros genomgå samma öde om några miljarder år, så ligg inte sömnlösa :-)

Kometen Lulin

I måndags lyckades jag fånga kometen Lulin på bild. Det blev en liten lucka mellan molnen och jag hann få ihop en drygt 3 minuter lång exponering, hade hoppats på längre än så för att få mer detaljer av svansen. Den ljusstarka bollen till höger är planeten Saturnus

Vinter och kyla

Den kraftiga kylan håller i sig här i Östersund. Staden lever verkligen upp till namnet Vinterstaden. Bilden ovan är tagen i Gustafsbergsbacken på Frösön. Hoppas kylan ger med sig snart så jag får bege mig ut på lite astrofotografering igen.