EXPONERAT/ Jag är nyfiken

"Saknar inspiration, vad ska jag fotografera", hör man ibland, men inspiration är ingenting som man helt plötsligt en morgon vaknar och har fått. Jag tror att man ska vara lite nyfiken, ser man någon eller något som verkar intressant, spännande, kolla vad det är, ta kontakt det kan bli några bilder eller ett fotoprojekt.

Själv är jag nyfiken, intesserad av att möta nya människor, se miljöer och företeelser som jag inte känner till tidigare. Ofta leder det till fotoprojekt av olika slag som kan bli både spännande och lärorikt.

Om jag inte gått in i Folklore Centrum hade jag aldrig träffat Izzy Young och fått höra honom berätta om när han ordnade den första konserten med Bob Dylan och andra historier om Izzys tid i New York.

Izzy Young 

Nyfikenheten gjorde att jag tog kontakt med ungdomarna som höll till vid Sergels Torg. Det ledde till att jag under två somrar från och till hängde där med dem och tog bilder.

Moa 

Tatuering kunde jag ingenting om, nu har jag under mer än ett år träffat och porträtterat ett antal tatuerare och på köpet kan jag mycket mer om tatuering.  

Sorella, tatuerare

Gick för några veckor sedan förbi en lokal där det verkade vara full fart. Jag klev in, pratade med dem som var där, tog bilder så nu är det början på ett nytt projekt.

Så var lite nyfiken, det kan leda till något som är både intressant och kul.

/Krister

EXPONERAT/ Såg Vivian i Göteborg

I helgen tog vi en tripp till Göteborg, frugan och jag. En av anledningarna var att besöka Hasselblad center och se utställningen med Vivian Maiers bilder.

Det är en klart sevärd utställning, Vivian Maiers bilder står sig bra i förhållande till många av de tidigare kända gatufotograferna. Hon var bra på att komma nära sina motiv och hitta intressanta situationer och miljöer. Självporträtten sticker också ut , de känns originella.

Bra utställning också för att det inte var för mycket bilder, ett hundratal, man kunde ta till sig allt  i lugn och ro.

Och inte heller några stora uppblåsta kopior utan litet och intimt. Bara några porträtt var uppdragna i större storlek.

Är du i närheten av Göteborg eller ska dit så passa på att se utställningen, men det gäller att sno på, den avslutas den 19 oktober. Risken finns att det dröjer innan det blir fler utställningar, en eventuell ny arvinge har dykt upp och en amerikansk rättsprocess har inletts. I väntan på att den blir klar kan det dröja flera år innan Vivian Maiers bilder visas någonstans igen. 

/Krister

EXPONERAT/ "Ignore single- image"

Citatet är från en intervju med Magnum-fotografen Trent Park.  Han fortsätter:
"Focus on making books. Everything I do is working towards next book."

Jag håller med honom, inte så att man måste göra böcker hela tiden utan att man har en idé, ett mål med sitt fotograferande,  t ex att jobba med olika projekt där bilderna har ett gemensamt tema. Mig personligen passar det sättet.  Det behöver inte vara ett jätteprojekt som sträcker sig över år, små korta funkar också bra. Nu har jag  precis avslutat mitt senaste projekt, porträtt på tatuerare och piercare, och ska samla ihop bilderna i en fotobok.

Richard, tatuerare

Att fotografera i projekt hindrar dock  inte att man alltid har kameran med sig så visst kan det bli snapshots också. Men jag trivs ändå bäst med projektformen så nu är det dags för nästa, har redan tagit några bilder. Går fortsättningen bra blir det kanske också en fotobok.

Intervjun med Trent Park finns i ett nytt magasin från Leica, M. 

Magasinet är skönt fritt från tekniknörderi, inte ett ord om skärpa eller bokeh, bara bilder och fotografintervjuer.

/Krister

EXPONERAT/ Motiven blev inte fler

Med en digitalkamera bränner man av tvåhundra bilder bara man går ut en sväng med kameran. Fotograferar man analogt sjunger man långsamhetens lov och kommer hem med några eftertänksamt gjorda exponeringar. Stämmer det, nej inte alls, men visst kan man ibland läsa sådana påståenden.  

Efter att ha fotograferat analogt sedan 60-talet började jag för ca två år sedan med digitalt. I början växlade jag mellan analogt och digitalt men numera är det bara digitalt.

Har mitt sätt att fotografera blivit annorlunda, nej inte någon skillnad tycker jag. Påståenden som att man med digitalkamera bränner av att par hundra bilder bara man går ut en sväng med kameran stämmer i alla fall inte på mig. Jag knallar runt med kameran som vanligt, ser jag ett motiv tar jag några bilder. Motiven blev helt plötsligt inte fler bara för att jag gick över till digitalt. 

För mig var största anledningen till att gå över är att jag hittat ett enkelt och bekvämt arbetsflöde som passar mig, jag behöver inte lägga mycket tid på efterarbete för att ta fram bilder som jag vill ha dem. En anledning är också att jag aldrig tyckt scanning av negativ varit så kul, kopiering i mörkrum är något helt annat, men den möjligheten har jag inte idag.

Teknisk kvalitet på bilderna då? Kopior från scannade småbildsneg jämfört med kopior där man kört digitalt hela vägen tycker jag idag inte blir till filmens fördel. Däremot är riktiga mörkrumskopior fortfarande något speciellt.

Nu är det här inte meningen att bli något inlägg i den ofta återkommande men meningslösa diskussionen analogt vs digitalt. Var och en gör sina egna val utifrån vad man tycker funkar bäst och vad man trivs med. Och vad du en väljer så är inte är kameran eller tekniken viktigast utan resultatet.

/Krister

PS Bilderna i bloggen är en blandning av analogt och digitalt.

EXPONERAT/ Jag avslutar där allt en gång började

Jag har ett fotoprojekt som jag under ett år från och till hållit på med. En porträttserie med yrkesgrupperna tatuerare och piercare. 

Karin

Det har varit kul, jag har träffat trevliga och intressanta människor.

Marcus och lilla Charlie

Men ett projekt måste ju ha ett slut så varför inte avsluta där allt en gång började. Därför begav jag mig till Aspudden.

Stockholm har världens mest tatuerade befolkning, om man bortser från vissa urfolk. Allt började 1972 när den första professionella tatuerarstudion  som besiktigades av Miljöinspektionen öppnade: Doc Forest i Aspudden.

Doc Forest

Nu återstår två saker, att göra en fotobok av bilderna och att komma på ett nytt projekt. För det är kul att ha något på gång.

/Krister