Alla dessa Ögonblick.

Med Elbil över Alperna del 1 - Airolo - Gotthardspasset och Sasso San Gottardo.

Jag och gubben tog mina gamla föräldrar på ett elbils-äventyr över tre bergspass i södra Schweiz den 24-27 september 2014. En lite annorlunda weekend resa jag verkligen kan rekommendera!

Vi flög med SAS till Zurich, där sonen som då bodde i Schweiz, mötte upp och sedan for vi gemensamt med tåg ner till den lilla staden Airolo, som ligger i södra Schweiz. Där hyrde vi en elbil, Nissan Leaf, och den kostade då, 2014, 39 CH /dag att hyra.

I Airolo hade jag bokat hotell Forni, som ligger mittemot tågstationen. Jag hade sett till att boka rummen som vette mot baksidan för att inte bli störd av tågen som passerade förbi nattetid. Det visade sig vara ett bra drag, för Hotellet låg VÄLDIGT nära stationen!

Det var inte långt mellan station och hotel. Biluthyrningen låg också alldeles intill. 

Utsikt mot bakgården. Men vi hörde inga tåg i alla fall.

Nästa morgon började vi klättringen med elbilen mot Gotthard passet. Det var en kylig septembermorgon. Vi tog den gamla vägen av smågatsten. Vilket mödosamt arbete det måste ha varit att bygga vägen! Respekt!

Det är ungefär 1000 meters höjdskillnad mellan dalen i Airolo och Gotthardpasset. Men det var åtminstone lite varmare nu, kvicksilvret hade redan klättrat upp mot termometerns 16-streck.  För er som aldrig åkt elbil förut så är bilens räckvidd (hur långt man kommer på en laddning) en viktig sak.  Jag kallar Nissans räckviddsmätare för "Ungefär-O-meter" för att när man kör i Alperna varierar räckvidden väldigt mycket mellan uppför och nedförsbackarna.

Som väntat föll räckvidden snabbt under får färd uppför kullerstensvägen. Det borde ju gå att knyta ihop den med GPSen för att få en mer stabil siffra på hur långt man kommer. Men innan Nissan kommer ut med en sån funktion så kommer jag att prompt kalla den för ungefär-O-metern. 

När vi nådde toppen så hade ungefär-O-metern sjunkit från 175 km räckvidd ner till bara 23 km, och vi hade bara lite mer än ⅓ av batteri barer kvar. Det fanns ingen laddstation på toppen.

Här uppe stannade vi för att besöka “Sasso San Gottardo”, en gammal bunker insprängd i berget under andra världskriget. Det är en enorm labyrint av tunnlar, kanoner och kraftverk, allt är ännu inte öppet för allmänheten men man kan ändå lätt spendera en timma eller två här.

Jag undrar var de har gömt alla stenar som de måste sprängt bort från berget?

En ganska imponerande bedrift faktiskt.

De imponerande kanonerna som kunde skjuta långt från sina "luckor" i berget.

Här står vi utanför en sådan lucka. Förstora gärna.

Sedan var det dags att gå den långa....

....långa vägen tillbaka ut ur berget. Vi plockade upp kära mor från kafeterian - hon hade blivit lite yr i mössan av den tunna luften här uppe - innan vi for vidare mot den lilla staden Andermatt för lunch och el-laddningspaus. 

To be continued! :-)



Inlagt 2018-04-02 14:21 | Läst 3522 ggr. | Permalink

"Visst är Sasso San Gottardo en fantastisk försvarsanläggning! Du har fångat känslan riktigt bra i dina bilder; mörkret, fukten, och faktiskt också den råkalla luften därinne i bergrummen. Ja, och så det biffiga 15 cm eldröret i reserv, uppallat i kanonverkstan. De andra kanonerna sitter ju kvar på sina platser. Man vet ju aldrig... Gemålen och jag var där i höstas tillsammans med sonen, som bor i Lugano. Även vi vandrade runt i de nästan oändligt långa tunnlarna som knöt ihop eldställningarna och kanonbatterierna, sovsalarna, elcentralen och fiket med sina orange stolar. Fikat var faktiskt riktigt bra. Det ska bli kul att läsa resten av din reseberättelse här på bloggen :-)"


(visas ej)

Hur mycket är tre plus två?
Skriv svaret med bokstäver
Det var ingen dålig tur ni gjorde där! Alperna är alltid väldigt fint! Lite läskigt med elbilar.. verkar som man aldrig vet hur långt man kommer!
Hälsn!
Svar från Evacent 2018-04-03 19:17
Det var en toppenresa och det var inte så läskigt med elbil.

Hälsar
Eva
Intressant skildring! Och fina bilder.

(Beläggningen är inte kullersten. Sån är bedrövlig att åka på! Det är smågatsten som satts så att överytan är tämligen plan.)
Svar från Evacent 2018-04-03 19:19
Tack Måns! Javisst är det smågatsten! Bra att du såg det. Jag ändrar bums i texten där det ju blev tokigt. :-)

Hälsar
Eva
Så roligt att få följa med på den här resan, ser ut som du haft möjlighet till roligt fotande med fina bildresultat. Och hur gick det med den fortsatta bilfärden när det inte fanns någon laddning på toppen?????
Svar från Evacent 2018-04-03 19:24
Vad kul att du hänger med på resan. Följ gärna fortsättningen som kommer snart.

Hälsar
Eva
Elbil i alperna?! En uppförsbacke drar ju kanonmycket, fast man kan ju köra frihjul sen förstås, jag har mina dubier mot elbilar, vi får se hur det går, fina bilder fick du, en trevlig resa tycker jag, Med vänlig hälsning, LO
Svar från Evacent 2018-04-03 19:25
Tack för det LO. Det var en trevlig resa och spännande med elbil! :-)

Hälsar
Eva
Påminner om Tingstäde Fästning på Gotland men i höjdled kommer man inte mycket högre än runt 70 meter..Häftig resa men elbil,nja..
Mv/Gunte..
Svar från Evacent 2018-04-03 19:27
Spännande! Har inte varit vid Tingstäde Fästning - än. Men jag tar nog elbilen dit någon dag. ;-)

Hälsar
Eva
Visst är Sasso San Gottardo en fantastisk försvarsanläggning! Du har fångat känslan riktigt bra i dina bilder; mörkret, fukten, och faktiskt också den råkalla luften därinne i bergrummen. Ja, och så det biffiga 15 cm eldröret i reserv, uppallat i kanonverkstan. De andra kanonerna sitter ju kvar på sina platser. Man vet ju aldrig...

Gemålen och jag var där i höstas tillsammans med sonen, som bor i Lugano. Även vi vandrade runt i de nästan oändligt långa tunnlarna som knöt ihop eldställningarna och kanonbatterierna, sovsalarna, elcentralen och fiket med sina orange stolar. Fikat var faktiskt riktigt bra.

Det ska bli kul att läsa resten av din reseberättelse här på bloggen :-)
Svar från Evacent 2018-04-03 19:34
Tack för din långa kommentar Per!
Sasso San Gottardo är verkligen en fantastiskt imponerande försvarsanläggning! Jag undrar fortfarande var de gjorde av all bortsprängd sten! Kul att er son bor i Lugano. Sonen min bodde och arbetade i Basel under 10 års tid, men har nu flyttat hem igen.
Kul att du kom ihåg de oranga stolarna. De kommer jag också ihåg, tillsammans med fikat så klart! :-)
Fortsättning följer.

Hälsar
Eva
Mycket intressant och kul att få följa med på er resa.
Modigt att ta trippen med elbil och osäkerhet om var det fanns laddstationer, finns kanske fler nu.
Den slingrande vägen med gatsten, där ligger Trollstigen i lä.