Vägmärken

Fjärholma. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2021-03-02.

Lindhult. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2022-07-25.

Skafta. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2023-11-04.

Ölands södra udde. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2023-10-03.

Kånna. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2024-07-08.

Postat 2025-01-23 19:25 | Läst 110 ggr. | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

Gärdslevargens koja

Kojan ligger där Älmhults kommun gränsar mot Skåne och Blekinge där stenarna är stora som hus. Namnet Gärdslevargen (1840-1901) fick Johan Svensson som var hans riktiga namn, för att han högg gärdslen till gärdesgårdar och att han skrek och tjöt som en varg när han vandrade i skogen. En gång lejdes Gärdslevargen för att mörda trollkarlen Johannes.
Förhoppnings kommer det att byggas upp en ny "Gärdslekoja", i samma stil som den gamla nerbrända, en arbetsgrupp lär träffas regelbundet och timrar virke till en ny koja.

2022-07-25.

2024-07-20.

2022-07-25.

2024-07-27.

Litteratur
Almundsryds Hembygdsförening, årsskrift 2001 "Gärdslevargen" av Sture Stamming

Branden
Den nya Kojan

Postat 2025-01-23 18:26 | Läst 135 ggr. | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

Odalmannen

Det gick en gammal odalman och sjöng på åkerjorden.

Han bar en frökorg i sin hand och strödde mellan orden

för livets början och livets slut sin nya fröskörd ut.

Han gick från soluppgång till soluppgång.

Det var den sista dagens morgon.

Jag stod som harens unge, när han kom.

Hur ångestfull jag var inför hans vackra sång!

Då tog han mig och satte mig i korgen

och när jag somnat, började han gå.

Döden tänkte jag mig så.

Bo Setterlind

Såkar från en bondgård i Exhult.

Odalman
I svenska språket var odalman eller odalbonde en självägande bonde vars arvejord gått i arv i flera generationer.

Postat 2025-01-23 18:25 | Läst 87 ggr. | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

Hamneda - brudsten och kyrkoruin

Brudstenen i Hamneda. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2023-04-04.

En mycket gammal tradition i bondesamhället var användandet av brudstenar i samband med bröllop. Kring frieriet, trolovningen, lysningen tre söndagar i rad, utsmyckningen av bröllopsgården, brudparets klädsel, färden till kyrkan osv, var det ofta mycket reglerat hur allt skulle se ut och genomföras.
En av dessa gamla traditioner var att när brudparet kom ut från kyrkan så skulle de stiga upp på brudstenen och beskådas av menigheten. I en del socknar var det bara bruden som som skulle stiga upp på stenen, på andra platser skulle både brud och brudgum ställa sig på stenen. Det finns också uppgifter om att brudparet kunde rida upp på brudstenen, såsom här i Hamneda.
Sista gången som brudstenen i Hamneda användes var på 1860-talet.

Hamneda kyrkoruin. Den bevarade dopfunten dateras till tidigt 12oo-tal och är nu placerad i nya kyrkan. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2023-04-04.

En vacker stenmur omgärdar kyrkoruinen. Foto: Lars-Erik Andréasson. 2023-04-04.

Postat 2025-01-23 18:23 | Läst 75 ggr. | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

Kånna kyrka

Kånna kyrka är en kyrkobyggnad som tillhör Södra Ljunga församling i Växjö stift. Kyrkan ligger vid Lagans strand i samhället Kånna, sex kilometer söder om Ljungby.
Kyrkogården har en ingång vid östra sidan försedd med stiglucka. Invid allén till kyrkan finns ett församlingshem som invigdes 1972.
Kyrkan uppfördes troligen vid senare delen av 1100-talet. Den består av långhus med utbyggt vapenhus i väster och kor med absidi öster. Norr om koret finns en vidbyggd sakristia. Koret är daterat till 1174 och hörde troligen till en tidigare träkyrka på platsen. Nyligen gjorda fynd pekar på att en stavkyrkahar funnits på samma plats. Nuvarande långhus är daterat till 1180. Vid mitten av 1800-talet revs klockstapeln och kyrkan fick en tornhuv för klockorna. Kyrkan eldhärjades 1947. Vid restaureringsarbetet efter branden gjordes upptäckten att kyrkan ursprungligen varit dekorerad med kalkmålningar. Inredningen återställdes med delvis nya inventarier. 1964 revs tornhuven och kyrkans ursprungliga form återställdes. En ny tjärad klockstapel uppfördes. Förr i tiden var sannolikt hela kyrkans tak täckt av bly. Numera har bara absiden blytak. Detta göts om 2003. Interiören är välbevarad sedan den romanska tiden. Innertaket är ett platt trätak. Långhus och kor skiljs åt av en triumfbåge som har målningar från 1200-talet. Målningarna framställer de saliga i Abrahams sköte.

Foto: Lars-Erik Andréasson. 2024-07-08.

Foto: Lars-Erik Andréasson. 2024-07-08.