Brostenar - Väghållarmärke
Brosten utmed vägen Exhult - Vekaboda.
De vägsträckor de olika hemmanen hade att hålla markerades med stenar, så kallade brostenar, vilket ofta finns kvar i vägkanterna. Denna enklare form av brosten i Exhult, med intialerna SA, står för Sven Andreasson (1851-1932), som var bosatt på Askatorpet, södra delen av byn. Vägsträckan att sköta var fram till Vekaboda gränsen, en sträcka på ca 200 m. Oftast var brostenarna märkta med ett nummer och längd av skötselsträckan.
"Vid ändpunkterna af hvarje till underhåll indelat vägstycke skola väghållare anbringa tydliga märken, angivande den fastighet som har vägstyckets underhåll sig underlagt".
En stor gård fick en rejäl sträcka att hålla i stånd, medan ett litet torp bara hade några få meter.
Såväl Brostenar som Milstenar klassas numera som kulturminnen och får inte flyttas eller utsättas för åverkan.
Väghållningsstenar är markeringar av varierande utformning som förr stod uppställda utmed allmänna vägar och visande den vägsträcka som markägaren var skyldig
att hålla i farbart skick.
Redan på medeltiden hade bönderna och jordägarna olika väglotter att sköta. År 1628 fick det nyinrättade Lantmäteriet uppgiften att göra längder för så kallade väglottsdelningar. I dessa delningslängder förtecknades den aktuella vägsträckan, som skulle underhållas av markägaren. Vägavsnitten markerades med väghållningsstenar. Vägmarkeringarna (som oftast var av trä) utformades efter markägarens smak. Vanligen förekom gårdsnamn eller ägareinitialer, uppgift om gårdens storlek i mantal samt en pil som markerar åt vilket håll underhållet sträcker sig. Att jordägaren skötte sin plikt kontrolerades årligen genom vägsyner, bönder som inte gjorde ett fullgott arbete fick protokollförda anmärkningar.
År 1891 fick Sverige sin första väglag som trädde i kraft 1895, där stadgades förförsta gången om väghållningsstenar. Enligt den nya lagen blev de nyinrättade väghållningsdistrikten ansvariga för väghållningen.
Väghållningsstenar är liksom milstolpar en fornlämning som skyddas enligt lag.
En samling brostenar vid Bjärnums museum. Foto: 2024-11-18.
Litteratur
Markarydsbygden, del 1, sid 104. Väghållarmärke. Författare, Stig Hallqvist, Markaryd.
Markarydsbygden, del 19, sid 94. Vägsten. Författare, Christer Jönsson, Misterhult.