Naturen. Skog, fjäll, hav och sjö. En källa av kraft. Ut och njut. Skogsro. Rörelse. Andas in och andas ut. Skratta. Gråt. Skrik. Fundera. Planera. Eller bara vara här och nu. Med eller utan hund. Försöker fånga känslan i bild. När det känns rätt. Se det stora i det lilla. Bevara min förmåga att glädjas åt det lilla. Ljuset. En äng. En bäck. En fjälltopp. En solnedgång. Fåglar som flyttar. Fåglar som kvittrar på våren. Vatten som porlar. Krispig luft. Bara så.

Led mig rätt

Hösten är här. Semestern är över. Sommaren kämpar för att hålla sig kvar. Hösten knackar på dörren. Nu lite mer högljutt än tidigare. Min tid är nu. Hösten är Min årstid. Blommorna vissnar och allergin drar sig tillbaka. Tröttheten försvinner och lungorna fylls av krispig luft. Blir mitt piggaste jag. Förväntningarnas tid är här. Skolan börjar. Bussarna fylls. Människor möts igen. Rutinerna är tillbaka. Kontrasten mellan vardag och helg kommer åter. På gott och ont. Min sommar har varit lång, varm och vilsam. Rört mig mycket. Träffat nära och kära. Badat. Tankat energi. Funderat och reflekterat. Längtat. Nu är vardagen här. Avslutar ett jobb. Börjar ett annat. Känns spännande och roligt. Huvudet är fullt och i hjärtat fladdrar fjärilar. Nytt som ska läras. Lyssnar, lär och reflekterar. Nya människor och goda samtal. Samtal på olika språk. Spännande. Många idéer. Måste hejda mig. Min tid kommer. Behöver välja väg. Många vägskäl. Slingriga vägar. Behöver låta mig ledas. För att kunna leda mig själv rätt. Och i nästa led andra. Men först helg. Hoppas på en trevlig sådan. 

Inlagt 2024-08-16 11:28 | Läst 320 ggr. | Permalink


(visas ej)

Vad heter Disneyfiguren Kalle A*** i efternamn?
Vackra omgivningar, ser inte ut som mina trakter. Hoppas att kommer på rätt väg
Läs gärna Robert Frost's poem "The road not taken". Att välja rätt väg är inte lätt, när man är ung.
Men att följa dessa kryss i fjällen är inte rätt väg på sommaren, eftersom det är en vinterled som är omöjlig att följa på sommaren utom när den går ihop med sommarleden. Bara ett tips! Mvh Wolfgang
Hösten gör mig melankolisk. Förvisso är den fin på sina ställen, med en färgprakt som skiljer sig från våren och sommaren. Om man sjunker in i den kan man känna ett lugn, nu saktar vi in.
Men det gör vi bara när vi kan, och det blir svårare eftersom allting skilt från naturen egentligen startar igen: Jobb, skola, trafik, nyheter ...
Jag föredrar nog sommaren ändå. Men allt kanske beror på var man befinner sig vid varje tid.

Ha det gott! /Thomas