Lucka 18

I februari detta år var det full aktivitet på gatan där vi bor; årets julkalender "En riktig jul" spelades in under några veckor. Gatan spärrades av, extra snö lades ut och vi fick julbelysning i popplarna.

I dagens avsnitt visades bla denna scen som vart ca fem sekunder lång, men som tog säkert ett par timmar att spela in.

Johan Ulvesson "Pascal Petersén", för dagen utklädd till elektriker.
Dessutom en riktigt fin VW-buss bakom!

Inte så glamoröst alla gånger att vara skådis. Väntan, omtagningar och kyla.

Lite fler bilder från inspelningen  

Refuserad!

Jaha, nu var det min tur att få en bild refuserad. (Och då måste man ju blogga av sig har jag sett...  :-)

Juryn dömde ut min bild med motiveringar som "den har ju inga färger" och "det ser ut som en amatörbild" Klart den inte har färger - det är ju en svartvitt bild! Hur inkompetent får en jury vara? 

Men jag e int bitter...

Nej, det är inte Galleri FS det handlar om.

Jag har blivit sågad av en hårdare jury än så -- mina två kära barn...

Jag printade lite bilder häromdagen för att pryda matrummet (egna bilder är ju billigast...), och denna gillade både hustrun och jag. Den är från en oktoberhelg förra hösten då vi for till Gotland på tu man hand, vandrade längs de öde stränderna i dimman och blåsten - som här ut till Jungfrun - och värmde oss med god mat och vin på kvällen.  Höstmys till max.

Så jag ser förståss mer i bilden än "juryn" gjorde, för jag kopplar så mycket annat till den än bara motivet. Barnen såg ju bara till bilden, och hade dessutom flera andra bilder att välja bland. Och vad gäller färgerna - ja hon som sa det tyckte ju den hade varit bättre med färger än utan förståss. Och det får man ju förståss tycka.

Fördelen med denna lilla bilduttagning var dock att jag hade plåtat dom andra bilderna också...  Så jag "vann" ju ändå; en i mina ögon "kitschigare" och vanligare bild på en bäck med lång slutartid med grön mossa runt hamnade på väggen istället.

Så "kill your darlings" (nej inte barnen, bilderna!)

Unicef kampanjfilm

I Etiopien har nästan en miljon barn förlorat sin mamma och pappa på grund av aids. Som ett led i en kampanj för att ge dessa barn ett bättre liv och en ny familj har Unicef spelat in en reklamfilm, där man målat upp ett framtida Sverige där något sådant har hänt. En ruskig värld där barn lever helt utan vuxna, där djungelns hårda lag råder. Fiktion här, verklighet där.

Förutom filmen och kampanjens viktiga budskap är filmen också lite intressant för oss som gillar att fotografera "glömda rum". Den är nämligen inspelad på två bekanta platser; den gamla macken längs gamla E4:an nära Tierp och det övergivna bostadsområdet Hästhagen i Söderfors (som nu går mot sitt definitiva slut, då rivning har påbörjats)

Berör filmen, eller snarare barnens öde, dig? Stöd kampanjen och rädda liv. Det har du råd med.

Detta blogginlägg är också en test av den nya YouTube-knappen, för att enklare infoga YouTube-klipp i blogginlägg. (Användes förslagsvis primärt för filmer som har någon slags anknytning till fotografi...)