Svarvitt dis!

Som jag skrev innan, funderade jag på att ta en tur med kameran om vädret höll i sig... det gjorde det!
Jag tog bilen och gjorde ett uppskattat spontanbesök hos mina föräldrar, som bor 10 mil härifrån. Efter ett par timmars pratande över ett par koppar kaffe och god vetelängd, var det dags att bege mig hemåt. 

Ett "pit-stop" vid Öresundsbron skulle kunna ge ett antal mycket fina bilder på densamma.... Trodde jag, ja... Jag konstaterade att dis/dimma, trängdes sig på västerifrån (från havssidan), men skam den som ger sig - det skulle ändå vara värt ett försök, resonerade jag... Väl framme konstaterade jag att dis/dimma låg värre, än vid Lützen 1632, bron gick knappt att urskilja, från där jag var. FIASKO! 
Det var bara att styra kosan hemåt - norrut!

 Glumslövs backar är fint - rekommenderas starkt , om man inte har varit där innan... 
Det blev ett "Pit-stop" där istället. Förvisso var det inte lika mycket dis/dimma där, men det var illa, nock!

Jag lyckades "pricka in" båten som trafikerar Köpenhamn - Oslo, och det var ju ett litet plus, i alla fall. Landremsan bakom båtarna, är ön Ven. Den är också värd ett besök, för den som inte har gjort det, för övrigt!

Nu är det dags att hålla kväll! 

Ha de gott!

/J

Somliga går med mindre hela dojjor...

Lördagen den 30:e mars i nådens år, tjugohundra nitton!

Vackert väder i alla fall på morgonen, jag hoppas det håller i sig, för då finns det en stor "risk" att det blir en utflykt med kameran idag.
Jag använder Nikon och är inne på min andra systemkamera från dem - i detta fall en D7100. För mig som inte är proffs, är den fantastiskt användbar. Visst har modellen ett par "på nacken", men den fungerar bra! DOCK, när man är lite "nördig" som jag är, så vill man ju ha mer avancerade saker, så jag har börjat fundera på en s.k.  "fullformatskamera" - dock är jag totalt okunnig när det gäller fullformatskameror, men det är bara att läsa på, som allt annat.

 Varje dag promenerar jag kortare, eller längre sträckor, beroende på lust och dagsform. Det brukar dock minst bli ett par kilometer, varje dag och det gör underverk! Och jag vill ju komma i baddräkten i sommar!
Så strax efter halv sju i morse begav jag mig ut, efter att ha letat fram mina, ej på flera år använda "vandringsskor". Jag blev glad när jag hittade dem och kände mig som en riktig "hurtbulle".
Det var inte jättevarmt ute, men när solen tittade fram slog ljummen värme emot mig och det känns riktigt att våren är på väldigt go väg, åtminstone här i södra Sverige.

Vi bor i utkanten av ett mindre samhälle, så det tar inte många minuter innan det är åkrar, hästgårdar och bondgårdar, runt omkring, och jag älskar det! Jag har aldrig varit och kommer aldrig att bli en "storstadsmänniska".

Jag hade tänkt att ta en promenad som som tar en dryg timme, men efter drygt tre kilometer började en skon kännas konstig. Sulan hade lossnat till hälften - tack för kaffet!
Det var bara att knata hemåt igen, och det fick bli en lite kortare promenad, än planerat!

Min fyrfota kompis här hemma njuter för "fulla muggar" nu, när det blir varmare. Han älskar att ligga i uterummet och titta ut i trädgården. Men han njuter ofta av vara inne också och vi hittar honom ofta liggandes på rygg och småsova, precis som alla andra katter (antar jag).

Jag ber att få önska alla en fin helg! Nu ska jag dricka kaffe!

/J

Heavy metal, ösregn, spikmatta och meditation!

Söndag 20190317

Sista helgdagen, innan lördag... men innan vi kommer dit, ska en "jobbevecka" klaras av - ny vecka, nya äventyr, heter det ju...

Vår käre vän och katt, bryr sig inte så mycket (eller för att tala klarspråk INTE j***a dugg) om vilken tid det är på natten/morgonen - är han hungrig, så är han det, och det låter han mig veta.
Han låter alltid min sambo fortsätta sussa, men mig krafsar han lite lätt med ena tassen (utan klor) på armen, för att väcka mig. Blir det ingen reaktion, dyker han in under täcket och sätter klorna i ena benet :) Det brukar av någon anledning ge resultat!

Ett rejält regnoväder drog över vårt område i södra Sverige i morse. Det lät som om det var på gränsen till syndaflod, tyckte jag!
Katten och jag busade lite i sängen, innan han påminde om att det var frukostdags, så det var bara att slänga spirorna över sängkanten och pallra sig ut i köket och fixa mat, till katt och husse!

(Blicken ovan betyder - "sätt fart husse!!" - dessvärre dåligt ljus mm, p.g.a. att bilden är tagen i all hast, med mobilen i dunkelt sovrum)

Jag försöker promenera varje dag - åtminstone 20-30 min - för att hålla igång, då jag har ett stillasittande jobb och dessutom, försöka tappa några gram i vikt, så jag kommer i badbrallorna, till sommaren!

Idag var inget undantag - jag lät dock regnet passera först. Det var väldigt friskt ute, men knappt några människor och bara ett par bilar, syntes till. Vatten fanns det gott om, dock!
 

Sedan ett knappt halvår mediterar jag, 4-6 gånger per vecka! Det är riktigt häftigt när jag riktigt kommer "ner" i varv, och tappar tidsuppfattningen. Jag tror benhårt på att det är nyttigt, både för kropp och själ och jag märker att nivån innan jag blir irriterad, har höjts avsevärt. Jag ser eventuella "problem" på ett helt annat sätt numer! Meditation är något jag starkt förespråkar, för alla!
Som med allting nytt, så tog det mig en tid, innan jag "blev bra på det", men övning ger ju färdighet! 
Jag kommer ALDRIG att sluta med det - och det är inte "flum", som dessvärre en hel del människor har uppfattning, om att det skulle vara!

En annan sak jag roar mig med regelbundet, är att ligga på / sitta mot en spikmatta. Jag har märkt att i.o.m. att jag har passerat de "fyrtio", är jag inte liga spänstig och vig, som när jag var tjugo (och knappt torr bakom öronen). 
Spikmattan och promenaderna hjälper mig, att känna mig som trettiofem i alla fall ;), vilket duger gott!

(Uppenbarligen har vår katt snappat upp, att husse använder spikmatta, och vill också prova... alla sätt är bra, utom de dåliga. Övning ger färdighet och trägen vinner!)

 Ett annat sätt för mig att slappna av efter t.ex. hård arbetsdag, istället för att meditera, är att "sparka igång" musik av genren "heavy metal", gärna på lite göre volym. Det må låta konstigt, men det funkar, i alla fall för mig! Musik (eller i vissa fall poddar) är ett måste för mig, när jag är ute på mina strapatser (läs promenader). 

Ha det!

/J

P.S. Bilderna ser lite "lattjo" ut i bloggen, men klickar man på dem, får de ett ok format! D.S.

Våren är på väg!

Idag är det lördagen 16/3, och min vana trogen vaknar jag av mig själv, i "arla" (nej det är inte smygreklam för ett viss mejeriföretag.... ;-)) morgonstund. Det är så mysigt att ligga lyssna på småfåglarna som mer och mer hörs utanför fönstret!

Men, med min vana trogen, blir jag ganska snabbt rastlös i sängen och går upp och fixar frukost och framförallt KAFFE - en hel termos! Utan kaffe, fungerar jag inte något vidare. Om det är till det bättre, eller sämre, det får någon annan avgöra... Jag behöver i alla fall detta "livselixir"!

Ett sant vårtecken är att vår katt, är mer och mer utomhus - och då allra helst i uterummet, där han kan spana av sitt revir, uppflugen på ett par dynor!

Sedan ett par veckor har jag börjat promenera varje dag och det är riktigt roligt nu, när jag börjar få upp "flåset" och idag var ingen undantag. Efter att frukosten var inmundigad, åkte dojorna på och och ca 3,5 km promenad "på landet" väntade på mig. 
Det är så skönt att vara ute och vara ensam och lyssna på naturen - det ger mig en verklig "energiboost". Det är verkligen en kontrast mot mina vardagar annars, då jag jobbar i en storstad och pendlar ett par timmar varje dag, till / från jobbet och då är det som ni säkert förstår, liv och rörelse HELA tiden. 

/J

Vida stranden på Råå, 20190302

Av någon anledning har jag en dragning till vatten, framförallt hav. Jag jobbar inte (har aldrig jobbat för den delen heller) med något som har med hav att göra, men dragningen har alltid funnits där... Kanske har det med människans natur, eller så har det med mina förfäders gener att göra - på min mors sida har jag ett antal sjöfarare, under flera generationer.

Idag, lördagen 2/3-19, är det grått och trist ute och jag hade en känsla av rastlöshet, och ville verkligen hitta på något, men visste inte vad,  så jag tog kameran, hoppade i bilen och som av en händelse hamnade jag vid stranden på Råå, precis som så många gånger tidigare. Jag bor bara ett par km från Råå, så det är en kort biltur dit!

Det var låga moln och lite dis och verkligen "rått" ute. Dessutom blåste det en del, som brukligt är vid havet, oavsett årstid. Jag ångrade i samma stund som jag klev ur bilen, att jag inte tog med vantar...

När det är vackert väder, eller under varmare årstider, brukar det vara ganska gott om folk vid stranden, men idag var jag i princip ensam, undantaget en och en annan person, som var ute och rastade sin fyrfota vän.
Dessutom var det ett par mindre segelbåtar med tillhörande besättning(ar) ute på "böljan den blå" - det såg riktigt kallt ut på avstånd!

Oavsett årstid brukar det finns gott om fåglar här, och så även idag. Nu är jag ingen fågelexpert, så jag vet inte vilka arter det var, men det är alltid lika fascinerande att titta på dessa tycker jag, hur de hanterar väder och vind, uppe i det blå (som idag var grått).

Besöket på Råå blev p.g.a. vädret och min miss med att klä mig ordentligt, ganska kort idag, men ett par bilder hann jag med att ta i alla fall. 

/J