Mölledammarna och annat

Idag är det söndag!

Det håller på att mörkna ute. Vart tog våren/sommaren vägen? För någon vecka var det varmt och skönt ute, men den senaste veckan har nästan uppvisat höstväder, det snöade tom lite går.
MEN, i morse var det fint och vårvarmt, och då det var en tid sedan jag var ute med kameran, gjorde jag slag i saken och åkte till Mölledammarna - ett väldigt vackert ställe, med fin natur och fina promenadmöjligheter!

Inte en "käft" så långt ögat kunde nå - inte heller någon fågel (det brukar vara gott om dem annars...).

Strax efter mig kom det ett par, som ställde upp ett bord i närheten av sjökanten och det var som att trycka på en knapp - vips började änder och andra fåglar att visa sig.. Kanske har de lärt sig att det kan bjudas på något gott, vad vet jag?

Nåväl, jag startade min promenad, och promenadstigen löper runt sjön/dammen, och det är otroligt vackert. Det är dock ganska så kuperat, så kroppen får lite träning, oavsett om man vill, eller inte. Mölledammarna ligger i en sänka kan man säga, och ovanför är det blandat skog och åker. På åtminstone en av åkrarna odlas det raps och man blir nästan bländad, när den har slagit ut i blom.

Det blev en stor kontrast av att när jag tittade åt ena hållet så lös rapsfältet gult, men tittade jag åt andra hållet var det stora träd, som nästan sträckte ner sina grenar mot vattnet.

I Mölledammarna, finns det också ett par "vattenfall", eller vad det kan kallas.

Väl hemma igen, blev det lite trädgårdsarbete och sedan fortsatte jag med fotograferandet, tätt följd av vår "fyrbente" vän, som följer oss allt som oftast - det gäller ju att hålla koll på vad husse och matte har för sig - man kan ju gå miste om något viktigt, eller hur?

Och har man koll på husse och matte, kan man ju slappna av och passa på att tvätta sig och njuta av vädret!

/J

Vida stranden på Råå, 20190302

Av någon anledning har jag en dragning till vatten, framförallt hav. Jag jobbar inte (har aldrig jobbat för den delen heller) med något som har med hav att göra, men dragningen har alltid funnits där... Kanske har det med människans natur, eller så har det med mina förfäders gener att göra - på min mors sida har jag ett antal sjöfarare, under flera generationer.

Idag, lördagen 2/3-19, är det grått och trist ute och jag hade en känsla av rastlöshet, och ville verkligen hitta på något, men visste inte vad,  så jag tog kameran, hoppade i bilen och som av en händelse hamnade jag vid stranden på Råå, precis som så många gånger tidigare. Jag bor bara ett par km från Råå, så det är en kort biltur dit!

Det var låga moln och lite dis och verkligen "rått" ute. Dessutom blåste det en del, som brukligt är vid havet, oavsett årstid. Jag ångrade i samma stund som jag klev ur bilen, att jag inte tog med vantar...

När det är vackert väder, eller under varmare årstider, brukar det vara ganska gott om folk vid stranden, men idag var jag i princip ensam, undantaget en och en annan person, som var ute och rastade sin fyrfota vän.
Dessutom var det ett par mindre segelbåtar med tillhörande besättning(ar) ute på "böljan den blå" - det såg riktigt kallt ut på avstånd!

Oavsett årstid brukar det finns gott om fåglar här, och så även idag. Nu är jag ingen fågelexpert, så jag vet inte vilka arter det var, men det är alltid lika fascinerande att titta på dessa tycker jag, hur de hanterar väder och vind, uppe i det blå (som idag var grått).

Besöket på Råå blev p.g.a. vädret och min miss med att klä mig ordentligt, ganska kort idag, men ett par bilder hann jag med att ta i alla fall. 

/J