Carinas fotoblogg
Foton i Studio....
Studiofoto är något jag tänker träna mer på till hösten. Redan nu i vintras tänkte jag köpa studioutrustning och träna hemma, men det blev inte av. Kunde inte bestämma mig och ju mer jag tittade desto dyrare blev det. Vi i Skellefteå fotoklubb har förmånen att hyra klubbens studio för 100 kr för en heldag, men är ändå sugen på att ha en liten studio hemma. Varje gång jag ska till klubbens studio har jag massor med grejor med mig och vill testa allt samma dag, så jag blir helt slut:)
Hittade ett foto på Linn, en kompis till min dotter och en tjej som tidigare var med i fotoklubbens ungdomsgrupp. Linn fick dock oftast agera modell:) Nu pluggar hon till socionom, så vi kan inte ringa henne så fort vi behöver en modell att träna på...
Snabbredigerade en bild nyss, som jag redigerat tidigare också. Då blev den i färg, idag testade jag svartvitt. Slarvade nog med retusch/hårstrån, men ville se hur den blev i svartvitt. (Egentligen skulle jag städa i lightroom:)
Lägger in bilden i färg också, så jag/ni kan jämföra vilken som är bättre:) Ha en trevlig lördagkväll!
Mikael Wiehe - Blogginlägg nr 100:)
Jag fotograferade Mikael Wiehe här i Skellefteå i september 2010. Jag hämtade honom på hotellet och skjutsade honom till Nordanå. Nordanåområdet kände Mikael igen, då han spelat på Trästockfestivalen många gånger. De gångerna har han förstås inte sett så mycket av området, fullt med folk, scener och tält. Efter bara en liten stund sa Mikael: "Oj, vad vackert det är här"... Vi promenerade vidare, pratade och stannade ibland och tog en bild. Promenaden fortsatte till Bonnstan, ett område Mikael aldrig hade sett förut. Redigerade en mängd med foton från denna fotopromenad i september, men som alltid brukar jag när det gått en tid kolla in de foton "som blev över". Det betyder sällan att det inte finns kvar några bra bilder och vissa ser man lite annorlunda på vid ytterligare en titt... De jag redigerat sedan tidigare finns både i ett tidigare blogginlägg, samt i min portfolio. http://www.carina66.fotosidan.se/blog/53007.htm
Här kommer några av dagens skörd....
Lite drömmande....
Denna har jag visat förr, nu blev den svartvit....
Här försökte Mikael ge lite fototips:) Men, han ville inte hålla i min kamera och pröva själv....
och en till....
Glad och trevlig att fotografera - hoppas jag får chansen att göra det igen:)
Så, då var mitt blogginlägg nr 100 färdigt! Ha en fortsatt skön söndagkväll!
/Carina
Vårfest med fyra födelsedagsbarn och en fototårta....
Premiär för fototårta för mig, sett dem på bild tidigare men aldrig "live"... Jag fixade porträtten och en av mina kollegor beställde tårtan:) Jag har nog foton vid det här laget på alla mina kollegor, men när man ska välja bilder till en tårta blir det inte lika lätt. Det ska ju gärna vara framifrån och utan blundögon, ingen arg min och ingen hand i vägen för att man inte vill vara med på bild. Så, två av mina kollegor fick jag lura och säga att jag behövde foton på dem för en present till vår chef som snart ska gå i pension. De gick med på att bli fotograferade, men de var inte riktigt säkra på att jag höll mig till sanningen:)
En tårta blev det i alla fall. Tänkte först frilägga bilderna, men det blev så här i stället. Riktigt lyckat tycker jag och tårtan blev god också. När den väl var fotograferad fick födelsedagsbarnen börja skära... Knappt så de vågade, de ville inte förstöra den. Tårtan blev inte skuren som vanligt, utan alla fyra tog en bit var från sin eget porträtt:)
Ha en trevlig helg alla! Idag skiner solen, men inatt när jag åkte hem från festen med jobbet snöade det, igen...
"Måste du fotografera mig, jag är ju så rynkig"
Min mamma ser ibland ut som om hon ska sluta andas när jag tar fram kameran. Jag har dock tidigare vid ett tillfälle varit ute på en fotopromenad med henne, tog många porträtt och innan jag var klar så tyckte hon att det var riktigt roligt. Hon var avslappnad och det blev riktigt fina bilder. Idag följde hon mig ut och tittade på mig när jag fotograferade ett litet "hemligt projekt", som ska bli en present så småningom till någon...
När jag var klar riktade jag kameran mot min mamma, som genast började prata om sina rynkor. Tre bilder blev det, sedan tyckte hon vi skulle gå in och dricka kaffe. På sista bilden lurade jag henne att skratta.... Jag vill gärna ha foton på min mamma, hur många miljoner rynkor hon än får. Jag kommer förmodligen att bli lika rynkig i framtiden, måste ju ha något att jämföra med så den retusch jag gör är minimal. Brukar ofta göra rynkor mindre skarpa, men här har jag knappt gjort något - ja, förutom att göra dem svartvita och dra upp kontrasten. Det gör väl att rynkorna syns mer, men jag är säker på att jag blir förlåten:) Hon har inte sett dem än, så ni hinner före:)
Ha en bra kväll alla!
/Carina:)