Ingen ormskräck:)

I hela mitt liv har jag sagt att jag har ormskräck, vilket också har smittat av sig på mina döttrar. Vi gör alla likadant, ser vi en orm på tv drar vi upp benen och blundar:) Mest i filmer där det betyder att någon strax ska dö. När jag sett naturprogram har jag faktiskt kunnat titta, åtminstone med ett öga!

Men, med en kollega på jobbet med tre ormar började min fantasi flöda. Jag gick hem till min söta lilla mamma, som jag vid det här laget fotograferat i en massa olika skepnader och frågade om hon tyckte om djur? Först när hon svarat ja tre gånger på frågan berättade jag vad jag tänkt. Först skrek hon till, men efter en liten stund frågade hon: "När ska vi göra det då?" Till saken hör att min mamma fyller 80 år i höst!

I fredags blev det äntligen dags. Jag har pratat om denna fotografering med många, mest för att intala mig själv om att jag verkligen skulle göra det. Men, när Maria väl kom in genom dörren med en låda hade nyfikenheten tagit över. Det tog inte många sekunder innan jag sträckte ned handen och började stryka på Turbo, den äldsta av ormarna. Lilla Nitro höll sig runt "mattes" hals hela tiden, men Turbo och Zladd hamnade snart runt min hals. Ja, och mammas. Och min yngsta dotters. Min man hade den en liten stund kring sig också, medan vi satt kvar i köket och bekantade oss med varandra.

Den som inte klarar av att se ormar på bild, bör sluta här. Men, de är väldigt söta så jag tycker att ni ska titta vidare. Här kommer en massa bilder från i fredags:

Minstingen Nitro runt Marias hals. Tydligen ett bra "smycke" när det kommer dörrförsäljare:)

Fotografen (jag) passade på att bekanta mig ordentligt med Turbo och Zladd:) Här har Leif fotograferat!

Söta mamma (Stålmormor) bekantade sig här med Zladd.... (eller Turbo:)

Lite spännande var det nog till en början...

Ida och Zladd:)

Mamma hade massor med frågor....

Här fick Leif ett litet besök....

Jag och Zladd hann kramas lite till....

Mamma och Turbo

"Hej sötnos"

Väl inne i min lilla studio testade vi först att ta lite foton när "matte" Maria höll i ormarna.

Det gick bra och de reagerade inte på min studioblixt.

Sen blev det "stålmormors" tur:)

"Hej lilla vän"

Mamma är kittlig under fötterna och hade lite svårt att sitta still när Turbo var på upptäcksfärd.

Lite mera bus...

I vanliga fall när jag fotograferar mamma brukar hon fråga efter en stund: "Vi är väl färdiga snart" - Det sa hon aldrig denna kväll. Vem vet, hon kanske skaffar ett nytt husdjur snart? :)

Ida blev också kompis med Zladd och Turbo:)

Och slutligen var det min tur. Bjuder på en bild nu, men det dyker nog upp fler:)

Tack Maria för att du tog bilden och tog med dina små älsklingar hem till mig.

Jag gör gärna om det och har lite nya ideér!

©Carina Hedlund