Stålmormorboken - En månad efter "release" :)

Hur länge får man leka? Och får en "tant" se ut hur som helst?

Nu är det drygt en månad sedan jag fick hem min fotobok Stålmormor, i en upplaga på 400 böcker. Spänningen när jag öppnade första kartongen går inte beskriva. Rädslan över att inte bli nöjd fanns där och hade gett en och annan mardröm. Hur det gick? Ja, jag är nöjd. Visst hade jag kunnat göra den än mer exklusive på många sätt, men jag ville inte göra en jättedyr bok som ett fåtal skulle ha råd med. Den är trådbunden, har 112 sidor, offsettryck och kvaliteten blev bra. Och priset 250 kr gör att de flesta som är intresserade har råd. Och varje gång jag bläddrar i den blir jag glad över de fina texterna som Kenneth Martin, Anders F Rönnblom och Johan Johansson skrivit - Tack:) 

Det är en sak att skapa en bok, men sedan kommer marknadsföringen. Jag fick boken under min semester och har haft ganska fullt upp. Men sociala medier är bra på många sätt. Jag har fått beställningar från facebookvänner (både de jag känner och inte känner) och av människor som följer mig på Instagram. I slutet av juli föreläste jag vid en fotofestival i Säterdalen och i augusti hade jag utställning på Sveriges trevligaste visfestival, Kompledigt i Köping. Och boken har hängt med...

Fantastiskt glad blev jag när jag fick sälja boken till Fotografiska, så nu finns den i Fotografiskas fina bokhandel. Här i Skellefteå finns den på Akademibokhandeln och på Skellefteå museum. På denna korta tid har den även spridit sig till ett bibliotek i Alvesta kommun, Activage i Stockholm, mitt favoritcafe Kanel och alla som har samma frisör som mig kan bläddra i boken. Och till en massa privatpersoner över Sverige och även några i Norge. I höst har jag även två föreläsningar inbokade, vilket ska bli jättekul. 

Om någon av er som skrivit så fina meddelanden till mig om boken till mig läser detta, vill jag tacka både från mig och Stålmormor. Stålmormor är för den som inte vet, min fina mamma. Vi har lekt i tre års tid och tillsammans skapat dessa bilder. Snart fyller hon 82 år och vårt mål är att skapa fler fantasifulla bilder. Vi fortsätter att leka så länge vi tycker att det är roligt. 

Stålmormor är min första bok, men definitivt inte min sista. Att göra en bok har varit fantastiskt roligt. Är ni intresserade av boken eller har ni några andra funderingar, hör gärna av er:)

"Välkomna till min och Stålmormors värld"

kram

Carina

Paco - "The end of the world"

Hemma efter några mycket trevliga dagar i Dublin. Ja, jag har varit där förr, men denna gång testade jag för första gången att åka helt själv. Första kvällen kände jag en liten stund, "hur kunde jag hitta på något så dumt". Det var när jag satt ensam och åt middag. Den känslan kom inte tillbaka. Jag gjorde inga planer, utan tog dagen som den kom och promenerade, pratade med människor och fotograferade. Det blev både gatufoto och gatuporträtt. Med gatuporträtt menar jag de foton jag tog och frågade om lov. Flera av dem pratade jag med en längre stund, vilket jag upplever var givande både för dem och för mig. Hittills har ingen sagt nej när jag har frågat. Ett skäl är nog att jag förmodligen frågar med ögonen och kroppsspråket innan, så jag känner mig ganska säker på att det är okej. 

En person som jag mötte var Paco. Han satt efter en gågata och var upptagen med sin mobil.

One person I met was Paco. Paco will be reading my blog, writing a little in english. Or "swenglish". 

Jag bestämde mig för att fråga om jag fick ta en bild, efter att jag tagit denna. I took this before I started to talk to Paco. 

"Do you want to take a photo of me?" Paco presenterade sig och berättade att "I am wild". Och ja, när jag lyfte kameran var han inte stilla utan sprang runt. Paco ran around, it was hard to take a picture. 

Vi hade en trevlig pratstund, innan jag vandrade vidare. We had a nice talk. Ångrade senare att jag inte visat bilden jag tog senast jag var i Dublin. Då pratade jag inte med Paco, utan tog enbart en gatubild. 

I did regret I didn't talk longer and didn't show him the picture of him I took last year. 

Min sista dag i Dublin gick jag till parken vid St Stephen's Green. För två år sedan mötte jag och mina döttrar en fantastisk man där som vi kallade "Duvornas herre". Honom såg jag inte, men på en bänk satt Paco. I met Paco in the park at St Stephen's Green.

Jag visade Paco bilderna jag tog två dagar tidigare, men även fotot från i november 2015. I did show Paco my pictures of him, the new ones and the picture from 2015. 

"You are a very talented photographer". Jag får beröm ibland, men har nog aldrig fått lika mycket och lika intensivt som av Paco. Vi pratade om foto och om livet, fick veta att Paco varit hemlös i 11 år. Jag hade många frågor, men han lyckades slingra sig ur flera av dem på sitt lite skämtsamma sätt. Han hade många frågor också, vilket resulterade i ett trevligt samtal. Paco told me he had been homeless for 11 years. I wanted to know more, but he didn't answer all of my questions. He had questions too and we had a nice conversation. He did show me a picture of himself, from when he was younger. Jag fick se en bild på honom från när han var yngre, som han senare har mailat mig. Har lekt lite med den och skickat tillbaka den, då hans bild var väldigt svag i färgerna. I played with the colors of the photo. 

"You have a good eye and good intuition" 

Jag lovade skicka bilderna till Paco, som gav mig sin mailadress. Men, efter att ha pratat lite mer bestämde vi oss för att ta en promenad och hitta lite wifi så jag kunde skicka bilderna direkt. I promised to send the pictures to Paco, but we decided to go and find wifi and send the pictures at once.

"Let's go to Starbucks"

Ett fungerade wifi och Paco fick bilderna till sin mobil, som han passade på att ladda. Paco got the pictures and saved them on his phone. 

På väg ut från Starbucks med Paco. On our way from Starbucks.

Både på kläderna och sina tidningar hade Paco olika texter, som jag försökte dokumentera. Paco had a lot of words on him and at his newspapers. 

Photo: Paco (got this in an email)

Jag och Paco sa "Hej då" och jag lovade skicka fler bilder, vilket jag har gjort. Jag har också fått lite mail med bilder och jag hoppas det dyker upp fler. Har fått bilder bl a från när han varit på ett Internetcafe och skrivit ut bilder. Here me and Paco said "goodbye". I promised to send more pictures, and I have. I got some more pictures from him too.

Paco hade två euro och skulle iväg och köpa en öl. Han frågade inte mig om pengar vid något av tillfällena, men jag gav honom 15 euro och sa att det skulle gå till mat också. Han flinade glatt och sa att han inte kunde lova det. Fick ett mail dagen efter av Paco, som inte drog någon rövarhistoria:) Han kommenterade även en av bilderna jag skickat och hälsade till min familj. 

I gave Paco 15 euro, said I wanted him to buy food, not only alcohol. He smiled and said that he couldn't promise anything. The day after I got an email. Liked him for being honest. He did write about one of my pictures and told me to say "hi" to my family.

Två bilder till som Paco skickat och som jag redigerat lite och skickat tillbaka:) Two more of Pacos pictures, I "played" with them and sent them back. 

Min rubrik: Paco - "The end of the world" - He said his friends called him that, but I don't know why. I will ask him again.... 

Paco - if you read this - It was very nice to meet you and I hope you like the pictures. I will bring some next time i'm in Dublin.... 

©Photographer Carina Hedlund 

En trevlig spökkväll med knasiga familjen:)

När barnen var små klädde vi ofta ut oss till halloween. Nu är de vuxna, men vad spelar det för roll. Kul kan man ha i alla åldrar och kan min mamma som är 81 år så kan alla:)

Mamma hann ta en liten tupplur i köket medan vi gjorde oss i ordning:)

"Titta så fin jag är"

Varför så ledsen?

Du kan inte skrämma mig....

Nu börjar det vara otäckt....

"Hjälp, vart kom hon ifrån..."

"Nu är jag rädd..."

"Rör inte mina händer..."

"Neeeeeeej"

Händerna är tillbaka, tur att vi bara lekte... :)

En annan otäcking på besök....

"Hjälp, vem är hon?"

Sist, den otäcka slitna trollpackan som var på besök. Hon tog alla foton, förutom detta som Ida tog och Leif tog de när trollpackan var med tidigare:) Och till er som undrar, Nallen mår bra trots omständigheterna:)

Kvällen avslutades med kortspel och alla överlevde:)

©Carina Hedlund

En liten krutgubbe

Hittade en liten krutgubbe i skogen, eller kanske en krutgumma:) Som vanligt är det min söta lilla mamma, som dagen till ära fyller 81 år. Att hon har barnasinnet kvar tvivlar nog ingen på....

Foto: Carina Hedlund:)

Stålmormor på promenad i skogen

Ni är säkert många som sett mina foton på min lilla mamma, Stålmormor som hon för länge sedan döptes till av mina barn. Hon har vid 80-års ålder varit både punkare, raggare, Snövit, häxa och många fler skepnader. Roligast tycker hon att det var när hon fick fotograferas med ormarna Sladd och Turbo. Hon var på besök igår och då blev det en tur ut i skogen, istället för studiofoto. Denna gång med en klänning som dottern Sanna köpt på en utförsäljning av teaterkläder. När vi tittade närmare i klänningen såg vi att den var märkt med "Gunilla Poppe".  Skulle vara kul att veta till vad den använts till.

Här kommer i alla fall en samling bilder av "Stålmormor på promenad i skogen".

Tack snälla mamma som hänger med varje gång:)

©Carina Hedlund