Lunchutflykt till Byske för att se ovanliga isbollar:)

Bilderna i detta blogginlägg är inga typiska "Carina-bilder" - då jag definitivt inte är en naturfotograf. Men, tidigare i veckan fick jag ett sms av vännen Marianne som undrade om vi inte skulle åka på en lunchutflykt och fotografera isbollar. Fattade först ingenting, men googlade och hittade att det i tidningen fanns ett reportage om dessa ovanliga isbollar. Vill du läsa, kolla länken:

http://norran.se/nyheter/ovanliga-isbollar-har-siktats-i-byske-744523

Fotosugen som jag alltid är tog jag med kameran:) Marianne, som är min kollega både på socialkontoret och i fotoklubben skrattade när jag sms:ade tillbaka och frågade vilket objektiv jag skulle ta:) Vädret var fint i Skellefteå när vi satte oss i bilen för att åka de tre milen norrut mot Byske havsbad. 

Ju närmare Byske vi kom desto sämre väder, snö, snöblandat regn och himlen mörknade....

Framme i Byske, framme i korsningen var det dags att svänga höger mot havsbadet. Jag har varit där på sommaren, aldrig på vintern. 

De få människor vi mötte såg ut som om de snabbt var på väg hemåt... 

Parkerat vid campingen, dags för en liten promenad ner till havet...

På stranden såg det ut som om det låg rester av ett gigantiskt snöbollskrig, eller att alla snölyktor blåst omkull. 

En glad och lite blöt Marianne. Efter en liten stund blev vädret något bättre... 

Lite ojämt att gå på snö/is och jag med min dåliga fotled såg säkert något äldre ut när jag försiktigt tog mig framåt. (Bröt fotleden för drygt 2 år sedan, vilken fortfarande bråkar med mig). 

Marianne har också några små krämpor, men vad gör det när man är ute på äventyr:)

"Ska jag försöka ta mig längre ut?" frågade en glad Marianne. Jo, det hade ju varit trevligt men förmodligen skulle alla tro att jag tjatat ut henne om det blivit ett dopp:) Det här fick räcka...

Vackert:) Kändes nästan som en utflykt till Island eller något sådant, inte till Byske 3 mil hemifrån...

Vadå, rak horisont? Nog svårt att få till en vettig selfie:) Armarna är alltid för korta...

Ett nytt försök på en selfie på Marianne och mig, rakare horisont denna gång:)

Fantastiskt vackert och härligt att få ta en utflykt mitt i arbetsdagen. Att det bara blev en banan till lunch gjorde inte så mycket...

Påbörjat promenaden tillbaka....

Tillbaka vid bilen började ljuset bryta fram igen och vädret var bättre på vägen tillbaka till stan...

Tack Marianne för att du drog ut mig på fotoäventyr:) Även om det handlade om natur, det får jag utforska mera. Någon färgbild från dagen kanske dyker upp senare, nu valde jag det jag trivs bäst med...

©Carina Hedlund

Fredagsbesök hos pappa:)

Slutade tidigt idag och åkte en sväng och hälsade på pappa. Kylan har kommit, men vi valde ändå att ta en liten promenad...

Det var lite för kallt för att sitta på bänken, men pappa offrade sig en stund för fotografens skull....

Lite tittut:)

Pappa fick låna min kamera och fotografera mig och jag passade på att fotografera honom med mobilen:)

På en av bilderna pappa tog höll jag upp ögonen:)

Sedan var det dags för vår "selfie"....

När vi kom in igen drack vi kaffe och tittade på gamla foton....

Det blev dags för middag och jag åkte hem efter ett trevligt besök hos pappa:)

Söndagsbesök av mamma och pappa:)

Mamma och pappa är idag 81 år respektive 79 år och uppskattar att vi träffas, umgås och pratar. Att två av mina döttrar flyttat hem från Örebro till Skellefteå är de väldigt nöjda med, men undrar lite då och då när min äldsta dotter ska flytta hem från Skåne. Det kanske inte händer, men de ser fram emot att hon dyker upp till jul.

Hämtade först pappa, som nyligt flyttat till ett äldreboende.

Jag och pappa passade på att ta en sväng på affären. Han valde bullar till fikat innan vi svängde förbi och hämtade min mamma. Det är ca 30 år sedan mina föräldrar skildes, men de är väldigt goda vänner och har kontakt nästan varje dag. Alla dessa 30 år har vi firat födelsedagar och alla jular tillsammans. Och tapetserat tillsammans när vi behövt hjälp med det....

"Ska jag hjälpa dig att bära?"

"Åh, Carina och hennes kamera - Vi står väl still en stund" :)

Min busiga mamma.... :)

Och fina pappa....

Pappa löser lite korsord....

Lite mat:)

Ida hjälper sin morfar på med klockan igen, efter att vi ställt om den på vintertid....

"Malin, sluta tänka! Jag vill också ha choklad" :)

"Äntligen"

Mamma kollar in mitt porträtt på pappa som jag nyss vunnit en fototävling med:)

En liten tupplur innan det var dags att åka hem igen....

<3

Foto: Carina Hedlund

Ingen ormskräck:)

I hela mitt liv har jag sagt att jag har ormskräck, vilket också har smittat av sig på mina döttrar. Vi gör alla likadant, ser vi en orm på tv drar vi upp benen och blundar:) Mest i filmer där det betyder att någon strax ska dö. När jag sett naturprogram har jag faktiskt kunnat titta, åtminstone med ett öga!

Men, med en kollega på jobbet med tre ormar började min fantasi flöda. Jag gick hem till min söta lilla mamma, som jag vid det här laget fotograferat i en massa olika skepnader och frågade om hon tyckte om djur? Först när hon svarat ja tre gånger på frågan berättade jag vad jag tänkt. Först skrek hon till, men efter en liten stund frågade hon: "När ska vi göra det då?" Till saken hör att min mamma fyller 80 år i höst!

I fredags blev det äntligen dags. Jag har pratat om denna fotografering med många, mest för att intala mig själv om att jag verkligen skulle göra det. Men, när Maria väl kom in genom dörren med en låda hade nyfikenheten tagit över. Det tog inte många sekunder innan jag sträckte ned handen och började stryka på Turbo, den äldsta av ormarna. Lilla Nitro höll sig runt "mattes" hals hela tiden, men Turbo och Zladd hamnade snart runt min hals. Ja, och mammas. Och min yngsta dotters. Min man hade den en liten stund kring sig också, medan vi satt kvar i köket och bekantade oss med varandra.

Den som inte klarar av att se ormar på bild, bör sluta här. Men, de är väldigt söta så jag tycker att ni ska titta vidare. Här kommer en massa bilder från i fredags:

Minstingen Nitro runt Marias hals. Tydligen ett bra "smycke" när det kommer dörrförsäljare:)

Fotografen (jag) passade på att bekanta mig ordentligt med Turbo och Zladd:) Här har Leif fotograferat!

Söta mamma (Stålmormor) bekantade sig här med Zladd.... (eller Turbo:)

Lite spännande var det nog till en början...

Ida och Zladd:)

Mamma hade massor med frågor....

Här fick Leif ett litet besök....

Jag och Zladd hann kramas lite till....

Mamma och Turbo

"Hej sötnos"

Väl inne i min lilla studio testade vi först att ta lite foton när "matte" Maria höll i ormarna.

Det gick bra och de reagerade inte på min studioblixt.

Sen blev det "stålmormors" tur:)

"Hej lilla vän"

Mamma är kittlig under fötterna och hade lite svårt att sitta still när Turbo var på upptäcksfärd.

Lite mera bus...

I vanliga fall när jag fotograferar mamma brukar hon fråga efter en stund: "Vi är väl färdiga snart" - Det sa hon aldrig denna kväll. Vem vet, hon kanske skaffar ett nytt husdjur snart? :)

Ida blev också kompis med Zladd och Turbo:)

Och slutligen var det min tur. Bjuder på en bild nu, men det dyker nog upp fler:)

Tack Maria för att du tog bilden och tog med dina små älsklingar hem till mig.

Jag gör gärna om det och har lite nya ideér!

©Carina Hedlund

Howth - Dublin

Jag har redan lagt upp lite foton från Howth, men då blev det bara fåglar. Det bor faktiskt människor där också. Med tåget från Dublin går det snabbt att ta sig till Howth, vilket är ett populärt utflyktsmål. Lite mer info om Howth kan man läsa på Wikipedia:

http://en.wikipedia.org/wiki/Howth

Sanna, Emilia och jag styrde kosan mot tågstationen, för att ta oss till Howth.

Det är inga problem att resa, varken för äldre eller funktionshindrade - Personalen är väldigt hjälpsam!

"Jag följer dig till tåget"

En liten ramp finns på alla stationer. Det är ingen risk att vi glömmer att kliva av, då de meddelat vår "station" vart vi ska kliva av så någon kommer och möter....

Sanna beredd att kolla mail mm, då tågen har wifi:)

Sanna fotograferade mig en stund, sittande vid den gamla kyrkan....

Och jag hann fånga Emilia på bild:)

Lite vila....

Fler fåglar finns här....

http://www.carina66.fotosidan.se/blog/101040.htm

Tänkte fotografera denne man i smyg när han kom och gick. Men, jag hann inte ens närma mig avtryckaren på kameran innan han började prata med mig. Det blev ett lite längre samtal medan vi promenerade om Irland, Sverige, musiker, författare, litteratur, assistans, fotografi mm....

(Tyvärr har jag så dåligt namnminne, men eventuellt kommer det ett mail då han gärna ville se bilderna, så jag blir påmind om hans namn....)

Jag, Sanna och Emilia promenerade till "The Bloody Stream" och åt middag innan vi åkte tillbaka till Dublin.

Förrätten var god:)

Varmrätten var också god och personalen var trevlig:)

Vår servitör blev dock lite generad när jag skulle fotografera honom:)

Orkade ingen efterrätt, men en liten cappuccino blev det!

Sanna<3

Dags att ta tåget från Howth....

Letade fram några av mina äldre foton från Howth, då jag varit här förut:

Har man tur får man se sälar här - de kommer när fiskebåtarna kommit in med fisk och hoppas bli matade:) Denna sötnos hade lärt sig ett användbart trick - han vinkade och var den som fick mest fisk!

Åker ni till Dublin rekommenderas en liten utflykt till Howth!

©Carina Hedlund