Min mor

Ett porträtt på min mor Karin.

(klicka för bästa upplösning)

Ett par vildar och en son

Först ett par vildar vid namn Hasse och Ricci, de är ganska lika faktiskt. När man är uppvuxen i Filipstad har marknad varit ett återkommande arrangemang varje år i form av Oxhälja. Jag minns Vild-Hasse sedan jag var liten, hur han med sina historier och sin inlevelse fick folk att stanna till. Denna bild är tagen under Malungs marknad för en vecka sedan. Bilden på vår Lagotto Ricci är även den tagen för en vecka sedan vid älvkanten i Malungsfors. En från slaggen också, på stora grabben som snart blir sex år.

(klicka för bästa upplösning)

En titt i backspegeln, när blir det intressant...?

Jag tillhör den kategori fotograf som alltid, eller nästan alltid i alla fall, har en kamera med mig. Om familjen skall ut på någon utflykt någonstans är det alltid mig de får vänta på. Detta beror ofta på att jag inte bara tar med kameran, det kan vara bra att ha med ett par blixtar också...och något att diffusera blixtljuset med...och ett stativ...och ett stativ för kameran...osv. En stor del av mitt liv handlar om att skapa bilder, att få en tanke på pränt så att säga. Bilder som oftast behöver extern ljussättning för att få den känslan jag vill ha. Detta betyder att de så kallade vardagsbilderna ofta blir liggande, de är inte lika roliga helt enkelt.  De har inte samma känsla som en bild som mejslats fram ur en tanke. Men det är ju så att åren skapar känslor, och platser och människor på dessa bilder. Vad som blir liggande idag kan vara ovärderligt och oersättligt i framtiden. En vardagsbild, nåja jag fotograferar även dessa bilder i råformat för att sedan ge dem en behandling...så kommer det nog alltid att vara, är inte direkt intressant dagen efter den tagits. Eller en vecka, eller ett år...när är det egentligen dags att rikta in backspegeln?

Den gångna helgen spenderades hos mina föräldrar i Malungsfors i västra Dalarna. På lördagen var det bondens marknad i byn. Jag hade naturligtvis kameran med mig och det var då tanken slog mig när dessa bilder egentligen blir intressanta. Om tio år kanske de är roliga att titta på, om femtio kanske de är ovärderliga. Kanske dyker de upp i min blogg så småningom.

Söndagen spenderades vid den gamla kojan vid Rönnhällssjön inte långt från gränsen till Värmland, men långt ifrån externa blixtar och tillbehör :)

Min mor djupt försjunken i någon inredningstidning...

...medan pojkarna leker med farfar.

En sväng upp på toppen av Märrberget (Märôberget som det heter på malungsmål)

Vy över Rönnhällssjön i västra Dalarna.

På vägen ner visar pappa vart skogsskiftena slutar och tar vid.

Väl nere från berget har farmor och pojkarna fixat korv i Tôlla.

Det var några bilder och tankar från en septemberhelg 2013. Må väl alla läsare!