Gryningsräden som kom av sig...

I går var jag och en kompis uppe strax före klockan fem och fotograferade, Bilderna från den turen kan ses i mitt förra inlägg. Idag körde vi igen, klockan på 04:30 och sen bara bita ihop och ta sig upp. Ut genom ytterdörren och vädret verkade vara som igår, perfekt, och nu skulle vi dessutom ses på rätt plats, där det igår var ett fantastiskt ljus när solen försökte tränga igenom morgondimman över sjön. När man skall fotografera ett skeende i naturen känner man alltid en svag inre stress på vägen dit, tänk om jag kommer försent och naturens skådespel är över. Kompisen var på plats när jag kom dit och jag möttes av en vickande handflata och en min som säger mer än tusen ord, "inte lika bra idag". Klev ut ur bilen och möttes av en stark vind och därmed ingen dimma. Men, ändå en fantastiskt fin morgon. Igår hade jag bestyckat kameran med ett Nikkor 16-35 f/4, idag testade jag ett nyss införskaffat Nikkor 135 f/3,5 Ai. Ett gediget stycke glas och metall från slutet av 70-talet. Skarpt? Oja! :-)

Det blev inte så mycket naturbilder idag, jag passade på att istället på att testa objektivet där kompisen fick vara objekt.

(klicka på bilderna för bästa upplösning)

2012-07-20 15:02   Thomas Johansson

Hej Erik. Spänningen du beskriver känns igen och ju en del av tjusningen med naturen som inte väntar. Verkar som ni fick en härlig morgon ändå och virvelströmmarna runt stenen på sista bilden blev ju riktigt dramatiska! Ha en bra helg! Mvh Thomas

Besvara

Svar från Erik Birgerson 2012-07-21 10:46

Hej och tack för din kommentar! När det visade sig att dimman blåst bort gjorde den där inre stressen att hinna också det. Det gjorde ingenting då det var en riktigt fin morgon att bara gå omkring och njuta i solen. Tack och ha en bra helg! Mvh Erik

Svara